Kväkarna – Wikipedia

Vännernas samfund Nobelpristagare
Quaker star
Quaker star
UrsprungEngland
Växte fram1650-talet
GrundareGeorge Fox
Anhängare idagcirka 380 000
Webbplatshttp://www.kvakare.se
George Fox grundade kyrkan på 1650-talet.

Kväkarna, formellt Vännernas samfund, är en religiös rörelse som har sitt ursprung bland kristna engelska dissenters i mitten av 1600-talet.[1] Rörelsen grundades av George Fox som under, och efter, det engelska inbördeskriget (1642–1651) predikade budskapet om att "söka det gudomliga inom sig ”det inre ljuset”.[2][3]

I Sverige är samfundet en observatör i Sveriges kristna råd.[4] De har själva valt att inte bli medlem,[5] med motiveringen att inte alla kväkare är kristna och att Sveriges kristna råds stadgar kräver att medlemmarna tror på treenighetsläran.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kväkare är ursprungligen ett öknamn (Quaker på engelska betyder ’skälvare’, ’skakare’, och ursprunget till ordet är omtvistat), men rörelsen har tagit detta öknamn till sig och har inget emot att kallas kväkare. Kyrkan grundades på 1650-talet i England under ledning av George Fox. I slutet av 1600-talet utvandrade många kväkare till Nordamerika, där kväkaren William Penn grundade det som kallas Pennsylvania (Penns skogar). Det finns cirka 400 000 kväkare i världen, varav cirka 100 i Sverige. Kväkarna är kända för att de var abolitionister (motståndare mot slaveriet), fredskämpande (pacifister) och hade en icke-hierarkisk organisation.

Deras pacifism tar sig ofta uttryck i praktiskt arbete: 1947 tilldelades samfundet Nobels fredspris genom sina hjälporganisationer Friends Service Council och American Friends Service Committee.[7]

År 1946 bjöd det svenska kväkarsamfundet in tio tyskar som under kriget omfattat mänskliga och demokratiska ideal. Lika många kvinnor som män kom, lärare, läkare, jurister och ingenjörer med flera yrkesgrupper, till en konferens på Viggbyholmsskolan.[8]

Troslära[redigera | redigera wikitext]

Kväkarnas teologi är enkel och avskalad. De tänker sig att det finns något av Gud inom varje människa, vilket likt ett inre ljus kan vägleda en. De erkänner att man kan finna Gud i andra religioner och är därför kritiska till evangeliserande mission. Rörelsen betonar att var och en själv måste finna sin väg till Gud, att Gud finns inom varje människa, och att den personliga upplevelsen av Gud är den enda vägledning en människa kan ha. Kväkarna betraktar inte Bibeln som Guds ofelbara ord (bokstavstro) utan uppmanar medlemmarna att söka sanningen själva. De fattar beslut i enighet och kvinnor och män har alltid haft en jämställd position. Många församlingar, framför allt i USA, Storbritannien och Australien tillåter samkönade vigslar, så även Vännernas samfund i Sverige.

Man behöver inte vara kristen för att vara kväkare (åtminstone inte i Sverige och i vissa andra kväkarsamfund i världen), även om kväkarsamfundet definitivt har vuxit fram ur kristendomen.

Kväkarna skiljer inte på religion och vardagsliv, religionen finns i vardagen. Man har inga särskilda sakramentsritualer (till exempel nattvard) och heller inga särskilda präster (alla medlemmar anses ha prästens själavårdande roll). Gudstjänsterna sker vid ett andaktsmöte i tystnad utan någon ledare och det står var och en fritt att tala när man känner en andlig maning till detta.

Dock har så kallad programmerad gudstjänst vuxit fram framför allt i USA, men också i Afrika, speciellt i Kenya. Där leds gudstjänsten av en pastor, som också håller en predikan. Ett starkt inslag av personlig kontakt med Gud finns dock även bland programmerade Vänner.[9]

Somliga kväkare (framför allt i USA) har närmat sig traditionell kristendom i hög utsträckning, till följd att somliga av dem har mycket mer gemensamt med evangeliska kristna än med "oprogrammerade" kväkare. Det förekommer diskussioner om vilka som är de "riktiga kväkarna".

Kväkarna ska inte förväxlas med shakers, en amerikansk väckelserörelse som är en utbrytning ur kväkardomen.

Världens största kväkarskola ligger i Hobart, Tasmanien, Australien och har ca 1 200 elever från 5 till 18 år.

Kväkarhjälpen[redigera | redigera wikitext]

Europasektion av American Friends Service Committee började sitt hjälparbete under första världskriget. Efter andra världskriget blev norska och svenska kväkare engagerade i kväkarhjälpen.[10][11]

På 2010-talet har kväkarhjälpen program i Bangladesh, Burundi, Gaza, Georgien, Ramallah och S:t Petersburg.

Kända kväkare[redigera | redigera wikitext]

Födda före 1900[redigera | redigera wikitext]

Födda på 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”BBC - Religions - Christianity: Quakers” (på brittisk engelska). www.bbc.co.uk. https://www.bbc.co.uk/religion/religions/christianity/subdivisions/quakers_1.shtml. Läst 12 februari 2020. 
  2. ^ Melissa Petruzzello. ”Inner Light” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Inner-Light. Läst 29 januari 2022. 
  3. ^ Vännernas samfund – kväkare: vilka vi är
  4. ^ ”Kväkarna, Vännernas samfund”. Sveriges kristna råd. https://www.skr.org/kyrka/kvakarna-vannernas-samfund/. Läst 22 december 2021. 
  5. ^ ”Medlem eller observatör?”. Sveriges kristna råd. https://www.skr.org/om-oss/medlemskyrkor/medlem-eller-observator/. Läst 22 december 2021. 
  6. ^ ”Sveriges kristna råd minskar sina projekt”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/nyheter/sveriges-kristna-rad-minskar-sina-projekt/reprer!tv7msk13KTf3hRmeqWoy4g/. Läst 22 december 2021. 
  7. ^ ”Nobels Fredspris 1947”. Norska Nobelkommittén. Arkiverad från originalet den 8 december 2011. https://web.archive.org/web/20111208225313/http://nobelpeaceprize.org/nb_NO/laureates/laureates-1947/. 
  8. ^ Per Sundberg och Viggbyholmsskolan : en dokumentär skildring, sammanställd av Gunnar Sundberg 1998
  9. ^ ”Friends History”. Evangelical Friends Church International. Arkiverad från originalet den 5 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090105160020/http://www.evangelicalfriends.org/7. Läst 30 oktober 2008.  (engelska)
  10. ^ Hovdenak 2016, sid. 13.
  11. ^ ”Ingeborg Borgström”. Läst 26 maj 2017.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jones, Rufus M.; Sörensen Anna (1997). Kväkarnas tro och livsåskådning (2., bearb. uppl.). Skellefteå: Artos. Libris 7649191. ISBN 91-7580-149-3 
  • Per Sundberg och Viggbyholmsskolan : en dokumentär skildring, sammanställd av Gunnar Sundberg 1998
  • Hovdenak, Egil Magne (2016). Algeriske erfaringer. ISBN 978-82-300-1412-7

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kväkarna&oldid=54196044”