Kulstötning – Wikipedia

Kulstötning
Mats Olsson i kulstötningen i Kungsträdgården i Stockholm under Bauhausgalan 2015.
Mats Olsson i kulstötningen i Kungsträdgården i Stockholm under Bauhausgalan 2015.
Högsta förbundSvenska Friidrottsförbundet
Egenskaper
KategoriseringKastgren
UtrustningMetallkula

Kulstötning eller kula är en kastgren inom friidrott. I kulstötning ska man från en ring med 2,135 m diameter stöta en massiv metallkula så långt som möjligt. För herrar väger kulan 7,26 kg (16 engelska pund) och för damer 4,0 kg.[1]

För barn gäller:

  • Pojkar: ≤13 år: 3 kg; 14-15: 4 kg; 16-17: 5 kg; 18-19 år: 6 kg; ≥20 år: 7,26 kg
  • Flickor: ≤13 år: 2 kg, 14-17 år: 3 kg; ≥18 år: 4 kg

Teknik[redigera | redigera wikitext]

I professionella sammanhang använder kulstötare två vitt skilda tekniker. Dessa är glidteknik och rotationsteknik. I regel är det en fördel att som nybörjare använda sig av glidtekniken. En kulstötare siktar på att få en utstöt på cirka 40 grader, eftersom nedfallsvinkeln då blir cirka 45 grader. Alla har olika utfallsvinklar eftersom alla har en unik muskelsammansättning. En stöt med låg utfallvinkel bidrar till att bröstmuskulaturen kan arbeta effektivare. Därför är det vanligt att nybörjare brukar kunna ha en utfallsvinkel på cirka 35 grader. Exempel har även kunnat bevisa motsatsen när en världskänd kulstötare fick till sina bästa stötar med en vinkel på cirka 55 grader. Hur långt kulan når beror på hastigheten när kulan lämnar handen.

Utförande glidteknik (högerhänt)[redigera | redigera wikitext]

Glidteknik uppfanns i USA år 1876 och är tillsammans med Rotationsteknik den mest framgångsrika ”stöt-tekniken” inom kulstötning. Från början innebar stilen att man stod längst bak i ringen med kulan vilande mot den axel som var vänd bort från stötriktningen och ”gled” sedan fram med ett hopp i sidled för att vid själva stöten vrida kroppen 90 grader i stötriktningen. Den nuvarande glidtekniken introducerades av Patrick O'Brien 1951 och innebär en vändning på 180 grader i stället för 90. Man står vänd från stötriktningen och belastar höger ben medan vänster ben skjuts bak bakom brädan vänd åt höger om skjutriktningen. Höger ben följer med rörelsen och landar i centrum av ringen med foten pekande åt samma håll som vänsterfoten. Det som är viktigt att tänka på är att vinkeln mellan marken på utstötssidan av högerbenet och högerbenet själv måste vara mindre än 90 grader så att kraften blir större istället för mindre. Om man gör rätt i denna fasen ska kraften öka enormt då man samtidigt vänder midjan framåt och trycker ifrån med höger ben. Nästa fas är utstöten och då är det viktigt att inte stanna rörelsen utan fortsätta. Under stöten belastas även vänster ben mycket och för att inte trampa över överför man kraften på höger ben och låter överkroppens rörelse fortsätta mot vänster.

Bildgalleri över några av kulstötningens viktigaste faser[redigera | redigera wikitext]

  • Utgångsställning
    Utgångsställning
  • Startfas
    Startfas
  • Slagläge
    Slagläge
  • Utstöt
    Utstöt
  • Efterrotation
    Efterrotation

Träning[redigera | redigera wikitext]

En professionell kulstötare tränar styrke- och spänstträning, snabbhet och teknik. Många tränar cirka 12 pass i veckan och varje pass är effektivt och består av kvalitativ träning upp till max 2 timmar/pass. Det är inte ovanligt att kulstötare i världssammanhang är närmare 2,10 m långa och 150 kg tunga. Kulstötare som använder sig av rotationstekniken är oftast kortare.

Världsrekord, män[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterat den 19 juni 2021 [2]
Område Resultat Tävlande Land Stad, datum
Världsrekord 23,38 meter Ryan Crouser USA USA Eugene, Oregon 18 februari 2023
Afrika 21,97 meter Janus Robberts Sydafrika Sydafrika Eugene 2 juni 2001
Asien 21,13 meter Sultan Abdulmajeed Al-Habashi Saudiarabien Saudiarabien Doha 8 maj 2009
Europa 23,06 meter Ulf Timmermann Östtyskland Östtyskland Chania 22 maj 1988
Nordamerika 23,38 meter Ryan Crouser USA USA Eugene, Oregon 18 februari 2023
Oceanien 22,90 meter Tomas Walsh Nya Zeeland Nya Zeeland Doha 5 oktober 2019
Sydamerika 22,61 meter Darlan Romani Brasilien Brasilien Palo Alto 30 juni 2019

Mästerskapsrekord[redigera | redigera wikitext]

Tävling Resultat Tävlande Land Stad, datum
Olympiskt rekord 23,30 meter Ryan Crouser USA USA Tokyo 5 augusti 2021
VM-rekord 22,91 meter Joe Kovacs USA USA Doha 5 oktober 2019
EM-rekord 22,22 meter Werner Günthör Schweiz Schweiz Stuttgart 28 augusti 1986

10 i topp[redigera | redigera wikitext]

Rank Res. Namn Nation Datum Plats
1. 23,38 meter Ryan Crouser USA USA 18 februari 2023 Eugene
2. 23,37 meter Ryan Crouser USA USA 18 juni 2021 Eugene
3. 23,30 meter Ryan Crouser USA USA 5 augusti 2021 Tokyo
4. 23,23 meter Joe Kovacs USA USA 7 september 2022 Zürich
5. 23,15 meter Ryan Crouser USA USA 21 augusti 2021 Eugene
6. 23,12 meter Randy Barnes USA USA 20 maj 1990 Westwood
23,12 meter Ryan Crouser USA USA 24 juni 2022 Eugene
8. 23,10 meter Randy Barnes USA USA 26 maj 1990 San Jose
9. 23,06 meter Ulf Timmermann Östtyskland Östtyskland 22 maj 1988 Chania
10. 23,02 meter Ryan Crouser USA USA 28 maj 2022 Eugene

Världsrekord, kvinnor[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterat den 1 oktober 2019 [3]
Område Resultat Tävlande Land Stad, datum
Världsrekord 22,63 meter Natalja Lisovskaja Sovjetunionen Sovjetunionen Moskva 7 juni 1987
Afrika 18,43 meter Vivian Peters-Chukwuemeka Nigeria Nigeria Walnut 19 april 2003
Asien 21,76 meter Meisu Li Kina Kina Shijiazhuang 23 april 1988
Europa 22,63 meter Natalja Lisovskaja Sovjetunionen Sovjetunionen Moskva 7 juni 1987
Nordamerika 20,96 meter Belsy Laza Kuba Kuba Mexico City 2 maj 1992
Oceanien 21,24 meter Valerie Adams Nya Zeeland Nya Zeeland Daegu 29 augusti 2011
Sydamerika 19,30 meter Elisângela Adriano Brasilien Brasilien Tunja 14 juli 2001

Mästerskapsrekord[redigera | redigera wikitext]

Tävling Resultat Tävlande Land Stad, datum
Olympiskt rekord 22,41 meter Ilona Briesenick Östtyskland Östtyskland Moskva 24 juli 1980
VM-rekord 21,24 meter Natalja Lisovskaja Sovjetunionen Sovjetunionen Rom 5 september 1987
EM-rekord 21,69 meter Vita Pavlysj Ukraina Ukraina Budapest 20 augusti 1998

10 i topp[redigera | redigera wikitext]

Rank Res. Namn Nation Datum Plats
1. 22,63 meter Natalja Lisovskaja Sovjetunionen Sovjetunionen 7 juni 1987 Moskva
2. 22,45 meter Ilona Slupianek Östtyskland Östtyskland 11 maj 1980 Potsdam
3. 22,32 meter Helena Fibingerová Tjeckien Tjeckien 20 augusti 1977 Nitra
4. 22,19 meter Claudia Losch Österrike Österrike 23 augusti 1987 Hainfeld
5. 21,89 meter Ivanka Khristova Bulgarien Bulgarien 4 juli 1976 Belmeken
6. 21,86 meter Marianne Adam Östtyskland Östtyskland 23 juni 1979 Leipzig
7. 21,76 meter Li Meisu Kina Kina 23 april 1988 Shijiazhuang
8. 21,73 meter Natalja Akhrimenko Ryssland Ryssland 25 maj 1988 Leselidze
9. 21,69 meter Vita Pavlysj Ukraina Ukraina 20 augusti 1998 Budapest
10. 21,66 meter Sui Xinmei Kina Kina 9 juni 1990 Peking

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Leichtathletik” (på tyska). Schlag nach!: 100000 Tatsachen aus allen Wissensgebieten. Fachrekationen des Bibliographischen Instituts & Springer-Verlag. 2012. sid. 551 
  2. ^ ”Shot Put - men - senior - outdoor | iaaf.org”. www.iaaf.org. https://www.worldathletics.org/records/all-time-toplists/throws/shot-put/outdoor/men/senior?regionType=world&page=1&bestResultsOnly=false&firstDay=1900-01-01&lastDay=2021-06-19. Läst 19 juni 2021. 
  3. ^ ”IAAF”. www.iaaf.org. https://www.iaaf.org/records/by-discipline/throws/shot-put/outdoor/women. Läst 1 oktober 2019. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kulstötning&oldid=53946695”