Krigsbrott under Rysslands invasion av Ukraina 2022 – Wikipedia

Bombade civila byggnader kring Charkiv.

Under Rysslands invasion av Ukraina 2022 har ryska styrkor anklagats för att göra sig skyldiga till krigsbrott, däribland användandet av klusterammunition och termobariska vapen i bostadsområden, attacker mot humanitära korridorer med flyktingar, sjukhus och andra civila mål, eldgivning mot obeväpnade civila samt deportering av civila från ockuperat territorium till Ryssland. I början av mars 2022 deklarerade Internationella brottmålsdomstolen att de påbörjat en utredning gällande krigsbrott och brott mot mänskligheten begångna i Ukraina från den 21 november 2013 och framåt.[1] Den ryska invasionen var också ett brott mot FN-stadgan och kan utgöra ett aggressionsbrott enligt Romstadgan.

Attacker mot civila mål[redigera | redigera wikitext]

Enligt Amnesty International har den ryska invasionsstyrkan utfört attacker mot civila mål, såsom sjukhus.[2] Den 25 februari yttrade organisationen att ryska styrkor visat "en nonchalans inför faran för civila liv genom användningen av ballistiska missiler och andra explosiva vapen med stora områdeseffekter i tätbefolkade områden". Ryssland har inkorrekt påstått att man enbart använt precisionsstyrd ammunition. Enligt Amnesty har tre angrepp kring Vuhledar, Charkiv och Uman troligen utgjort krigsbrott.[2]

Den 1 och 2 mars besköts ett tätbefolkat område i Mariupol av ryskt artilleri under närmare 15 timmar. Vice borgmästare Sergej Orlov påstod att "minst hundratalet människor dött".[3]

Den 3 mars yttrade Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att man bekräftat åtminstone 1 006 civila döda eller skadade under invasionens första vecka, men att man trodde att "de verkliga siffrorna är betydligt högre."[4]

Den 6 mars yttrade Världshälsoorganisationen att de hade bevis för att flera vårdinstitutioner i Ukraina hade attackerats. Enligt generaldirektören Tedros Adhanom Ghebreyesus utgör dessa "attacker mot vårdinstitutioner eller vårdpersonal ett brott mot internationell lag."[5]

Den 24 mars anklagades Ryssland av Amnesty International för att vid upprepade tillfällen ha brutit mot internationell lag under invasionens första månader genom attacker mot civila mål. Enligt Amnesty har verifierade rapporter etablerat flera attacker mot sjukhus och skolor, samt användandet av både oprecisa explosiva vapen och olagliga vapen såsom klusterbomber.[6]

Den 8 april dödades minst 50 civila av en OTR-21 Totjka-missil medan de väntade på att evakueras från Kramatorsk. Ukraina anklagade Ryssland för att ha utfört attacken. Enligt Ukrainska källor skadades minst 300 personer, minst 50 dödades varav 5 uppges ha varit barn. Tusentals människor väntade vid järnvägsstationen för att evakueras till säkrare regioner i Ukraina när attacken utfördes. En av missilerna hade frasen "för barnen" skriven på sig på ryska. Enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba visste ryska styrkor om att stationen var full med civila när de attackerade.[7][8] Enligt tidiga rapporter i statlig rysk media sas det att missilen hade träffat ett militärt mål, men Ryssland ändrade sig sedan till att avsäga sig ansvar för attacken.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Khan, Karim Ahmad (2 mars 2022). ”Statement of ICC Prosecutor, Karim A.A. Khan QC, on the Situation in Ukraine: Receipt of Referrals from 39 States Parties and the Opening of an Investigation”. ICC. Arkiverad från originalet den 4 mars 2022. https://archive.today/20220304183718/https://www.icc-cpi.int/Pages/item.aspx?name=2022-prosecutor-statement-referrals-ukraine. Läst 4 mars 2022. 
  2. ^ [a b] ”Russian military commits indiscriminate attacks during the invasion of Ukraine”. Amnesty International. 25 februari 2022. Arkiverad från originalet den 25 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220225151333/https://www.amnesty.org/en/latest/news/2022/02/russian-military-commits-indiscriminate-attacks-during-the-invasion-of-ukraine. Läst 25 februari 2022. 
  3. ^ ”Hundreds feared dead from 15-hour Russian attack on Mariupol, Ukraine”. New York Post. 2 mars 2022. Arkiverad från originalet den 2 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220302184258/https://nypost.com/2022/03/02/hundreds-feared-dead-in-mariupol-ukraine-from-russian-shelling/. Läst 2 mars 2022. 
  4. ^ ”Ukraine: Civilian casualties as of 24:00 3 mars 2022”. Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights. 3 mars 2022. Arkiverad från originalet den 5 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220305093826/https://ukraine.un.org/en/173923-ukraine-civilian-casualties-2400-3-march-2022. Läst 4 mars 2022. 
  5. ^ ”Ukraine health centres have been attacked, WHO chief says”. Reuters. 6 mars 2022. Arkiverad från originalet den 8 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220308195922/https://www.reuters.com/world/europe/ukraine-health-centres-have-been-attacked-who-chief-says-2022-03-06/. Läst 6 mars 2022. 
  6. ^ ”“Everything is on fire”: One month since the Russian invasion of Ukraine” (på engelska). Amnesty International. 24 mars 2022. https://www.amnesty.org/en/latest/news/2022/03/everything-is-on-fire-one-month-since-the-russian-invasion-of-ukraine/. Läst 27 mars 2022. 
  7. ^ CNN, Olga Voitovych and Nathan Hodge. ”Dozens killed in train station missile strike in eastern Ukraine as civilians try to flee Russian onslaught”. CNN. https://www.cnn.com/2022/04/08/europe/kramatorsk-railway-station-strike-intl/index.html. 
  8. ^ ”Kramatorsk station attack: What we know so far”. BBC News. 8 april 2022. https://www.bbc.com/news/world-europe-61036740. 
  9. ^ Harding, Luke; Walker, Shaun (8 april 2022). ”Russia accused of 'monstrous' war crime in Kramatorsk station attack” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2022/apr/08/kramatorsk-train-station-ukraine-russia-rockets. Läst 8 april 2022.