Knut Wicksell – Wikipedia

Knut Wicksell
Född20 december 1851[1][2][3]
Maria Magdalena församling[3]
Död3 maj 1926[4][1][2] (74 år)
Danderyds församling[3]
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige[6]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningNationalekonom, universitetslärare
ArbetsgivareLunds universitet
PartnerAnna Bugge-Wicksell
BarnSven Wicksell (f. 1890)
Redigera Wikidata
Geldzins und Güterpreise, 1936

Johan Gustaf Knut Wicksell, född 20 december 1851 i Stockholm, död 3 maj 1926 i Stocksund, Stockholms län, var en svensk nationalekonom och politisk aktivist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wicksell förlorade tidigt sina föräldrar, modern när han var sex år och fadern när han var femton. Tack vare att fadern varit en framgångsrik fastighetsmäklare kunde han ändå börja studera vid Uppsala universitet 1869. Wicksell läste matematik och fysik och avlade en fil.kand.-examen efter två år. År 1885 blev han fil.lic. i nationalekonomi. Därefter vistades Wicksell med understöd av Lorénska stiftelsen i England, Frankrike, Schweiz, Österrike och Tyskland för sociala och nationalekonomiska studier 1885–1889. År 1895 promoverades han till fil.dr och blev 1899 jur.kand. samt docent i nationalekonomi och finansrätt. Från 1899 tjänstgjorde han vid Lunds universitet och var där professor 1901–1916 i nationalekonomi och finansrätt. Mellan 1913 och 1917 var han medlem i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg.[7]

Knut Wicksell var far till professorn i statistik Sven Wicksell och farfar till läkaren Finn Wicksell.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Knut Wicksell var en mycket inflytelserik nationalekonom. Hans insatser inom penningteori, räntor, pristeori, konjunkturcykler m.m. var banbrytande och de som dominerade internationell ekonomisk teori fram till John Maynard Keynes magnum opus The General Theory of Employment, Interest and Money år 1936. Han influerade John Maynard Keynes såväl som Stockholmsskolan med sådana som Gunnar Myrdal, Bertil Ohlin och även den österrikiska skolan inom ekonomi.

Wicksells Geldzins und Güterpreise från 1898 innehåller ett försök att utvidga penningteorin till att ta hänsyn till bankernas framväxt och betalningsförmedlingens modernisering under 1800-talet. De nya förhållandena gjorde att kvantitetsteorin inte gav en så bra beskrivning av orsakerna till förändringar i prisnivån. I stället för att koncentrera sig på penningmängden som den drivande kraften bakom förändringar borde man enligt Wicksell se på skillnaden mellan den naturliga räntan (investeringarnas räntabilitet) och låneräntan. Om den naturliga räntan är högre än låneräntan så lönar det sig att öka investeringarna. Detta kommer att leda till ökad varuefterfrågan och stigande priser. Om den naturliga räntan i stället är lägre än låneräntan så kommer enligt Wicksell prisnivån att sjunka. Detta är en kort sammanfattning av Wicksells kumulativa process.[8]

Politiskt intresserad bekämpade han i tal och skrift protektionism och konsumtionsskatter (till exempel i skrifterna Våra skatter, Hvilka betala dem, och hvilka borde betala? Synpunkter och förslag af Sven Trygg 1894, och Progressiv beskattning af inkomst och förmögenhet, 1895) samt överhuvud företrätt radikal liberalism med en oförvägenhet, som gjort honom högt uppburen av meningsfränder och, ehuru inte socialdemokrat, inom arbetarrörelsen. Bland hans socialpolitiska skrifter märks Allianser mellan arbetare och arbetsgifvare (1902) och Socialiststaten och nutidssamhället (1905, 1913).

Hans republikanism, antimilitarism och fientlighet mot kyrkan ikläddes inte sällan i avsiktligt propagandasyfte utmanande former, liksom hans opposition mot svensk-nationella synpunkter på internationella tvistefrågor av vikt för landet, till exempel i förhållandet till Norge och Ryssland. För det sedermera i tryck utkomna föredrag om "Tronen, altaret, svärdet och penningpåsen", som han höll i Folkets hus i Stockholm 2 november 1908, ådömdes han två månaders fängelse (enligt Strafflagen 7:1: "genom att lasta eller gäcka Guds heliga ord . . . åstadkommer allmän förargelse") och avtjänade straffet oktober-november 1909 på fängelset i Ystad. "Emellertid må det sägas," heter det i Lunds universitets årsberättelser 1916–1917,

"att, huru mycket ogillande än vissa Wicksells åsikter och kanske än mer den form, hvari han stundom framställde dem, på sin tid torde väckt hos många, äfven bland hans ämbetsbröder, aktningen för hans personliga karaktär, för den absoluta oräddhet, hvarmed han orubbligen var sig själf och följde sin åsikt i dess yttersta konsekvenser utan någon hänsyn till hvad människor pläga anse såsom personlig fördel, var, om möjligt, ännu starkare än ogillandet."

Som emeritus var Wicksell ofta anlitad som sakkunnig i beskattningsfrågor m.m. Propositionen till ändringar i inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen 1919 åtföljdes av en promemoria av Wicksell, liksom 1920 års finanssakkunnigas betänkande angående riktlinjerna för svensk finanspolitik. I det sistnämnda förfäktar han, liksom förut tämligen ensam i en rad offentliga uttalanden 1916–1920, nödvändigheten av att återställa penningvärdet.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

I de första arbetena nedan, efter två skönlitterära försök, framträder Wicksell som en hängiven apostel för nymalthusianismen. Hans mest betydande vetenskapliga arbeten behandlar penningteorin, speciellt penningräntans inflytande på varuprisen, och har tillförsäkrat honom en framskjuten plats bland auktoriteterna av den österrikiska skolan; Wicksells arbete inom politisk ekonomi har framhållits som betydelsefullt av bland annat ekonomipristagaren James M. Buchanan.

  • Motskrifter:
    • Cornelius, Carl M (1880). Ett par ord i anledning af filosofie kandidaten Knut Wicksells framställning af "samhällsolyckornas vigtigaste orsak och botemedel". Upsala: Akad.bokh. Libris 679316 
    • Granskning af Herr. Kand. K. Wicksells arbete om samhällsolyckornas vigtigaste orsak och botemedel. Upsala. 1880. Libris 3201722 
    • Hammarskjöld, Carl Gustaf (1880). Några ord med anledning af ett utkommet arbete om fattigdomens vigtigaste orsak och botemedel. Stockholm. Libris 8211547 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andrén, Mats (1994). När den nya nationalekonomin kom till Sverige: marginalismen, den österrikiska skolan och Knut Wicksell. Inter-European research, 1104-1714 ; 4. Göteborg: Historiska institutionen, Univ. [distributör]. Libris 2222410 
  • Branting, Hjalmar (1929). Tal och skrifter. 10, Stridskamrater och vänner. Stockholm: Tiden. sid. 171-175. Libris 7684 
  • Chiodi, Guglielmo (1991). Wicksell's monetary theory. London: Macmillan. Libris 4830648. ISBN 0-333-54536-2 
  • Goodspeed, Tyler Beck. (2012). Rethinking the Keynesian revolution: Keynes, Hayek, and the Wicksell connection. New York: Oxford University Press. Libris 13495646. ISBN 0-19-984665-0 
  • Gårdlund, Torsten (1990). Knut Wicksell: rebell i det nya riket (Ny, [rev.] uppl.). Stockholm: SNS. Libris 7609549. ISBN 91-7150-390-0 
  • Hashimoto, Hitoshi (1990). Books and articles on Wicksell's life and works.. Kyoto. Libris 1210300 
  • Hashimoto, Hitoshi; Wicksell Knut (1993). Katalog över Brev till Wicksell. Kyoto: H. Hashimoto. Libris 1964585 
  • Hashimoto, Hitoshi (1991). Wicksell's chronology.. Kyoto. Libris 1210299 
  • Jonung, Christina; Persson, Inga (1998). Anna and Knut. Reprint series / Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, 0348-9191 ; 1998:4. Lund. Libris 2575406 
  • Jonung, Lars (1977). ”Knut Wicksells prisstabiliseringsnorm och penningpolitiken på 1930-talet”. Ekonomisk debatt och ekonomisk politik : Nationalekonomiska föreningen 100 år (1977): sid. 35-83.  Libris 9722639
  • Knut Wicksell: critical assessments. The Routledge critical assessments of leading economists, 99-1270436-3. London: New York. 1994. Libris 4916394. ISBN 0-415-10886-1 
  • Knut Wicksell: (1851-1926). Pioneers in economics, 99-1525237-4 ; 28 An Elgar reference collection, 99-1286099-3. Aldershot: Edward Elgar Publ. 1992. Libris 6444038. ISBN 1-85278-491-1 
  • Knut Wicksell: rebell i det Nya Riket : [utställning på Lunds universitetsbibliotek 18/3-27/4 1985]. Lunds universitetsbiblioteks serie av utställningskataloger, 0281-3823 ; 21. Lund: Universitetsbibl. 1985. Libris 7671923. ISBN 91-7874-003-7 
  • Lundahl, Mats (2005). Knut Wicksell on poverty: no place is too exalted for the preaching of these doctrines. Routledge studies in the history of economics ; 73. New York: Routledge. Libris 9587334. ISBN 0-415-34427-1 
  • Lundberg, Einar (1991). ”Berömdheter i cell 19”. Ystadiana 1991,: sid. 101-108 : ill., fotogr..  Libris 9197030
  • Pålsson Syll, Lars (1993). ”Wicksell on harmony economics: the Lausanne School vs. Wicksell”. The Scandinavian economic history review (Jyväskylä, 1953-) 1993 (41),: sid. 172-188. ISSN 0358-5522. ISSN 0358-5522 ISSN 0358-5522.  Libris 2640044
  • Sandelin, Bo (2003). Wicksell versus Brisman: a dispute on capital between generations. Working papers in economics / Department of Economics, School of Economics and Commercial Law, Göteborg University (Print), 1403-2473 ; 108. Göteborg. Libris 9153404. http://swopec.hhs.se/gunwpe/abs/gunwpe0108.htm 
  • Spångberg, Valfrid (1921). ”Knut Wicksell: till hans sjuttioårsdag den 20 december 1921”. Tiden 1921(13):7-8,: sid. 327-333. 0040-6759. ISSN 0040-6759.  Libris 12091605
  • Swedberg, Richard (1999). Civilkurage som dygd: fallet Knut Wicksell. Särtryck / Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 1100-7192 ; 147. Stockholm: Univ., Sociologiska institutionen. Libris 2833830 
  • Thalberg, Björn; Hashimoto, Hitoshi (2007). Knut Wicksell's Förteckningar (Lecture registrants) and Dagböcker (Lecture reports) during 1900-1916 at Lund University. Hitotsubashi university. Center for historical social science literature. Study series ; 58. Tokyo: Hitotsubashi univ.: Center for historical social science literature. Libris 10508000 
  • Uhr, Carl G. (1960). Economic doctrines of Knut Wicksell. Publications of the Institute of Business and Economic Research / University of California, 99-0208707-8. Berkeley. Libris 8095523 
  • Uhr, Carl G. (1991). ”Knut Wicksell, neoclassicist and iconoclast”. The history of Swedish economic thought (1991): sid. 76-121.  Libris 9352744
  • Wennemo, Irene (1991). Arbetarrörelsen och befolkningsfrågan: Knut Wicksells och makarna Myrdals befolkningsteorier. Forskningsrapport / Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, 0284-351X ; 10. Stockholm: Stockholms univ., Sociologiska institutionen. Libris 1187732 
  • Wicksell, Knut; Hashimoto, Hitoshi (1996). Wicksells brev 1880-1885. Kyoto: Kyoto Sangyo univ. Libris 2250555 
  • Wicksell, Knut; Hashimoto, Hitoshi (1993). Wicksells brevväxling 1869-1875. Kyoto: H. Hashimoto. Libris 1964530 
  • Wicksell, Knut; Hashimoto, Hitoshi (1998). Wicksell's reading notes: Malthus, an essay on the principle of population. Kyoto: Kyoto Sangyo univ. Libris 9681600 
  • Åkerman, Johan (1933). Knut Wicksell, a pioneer of econometrics.. [Menasha, Wis.]. Libris 3202694 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Knut Wicksell, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok, 18511220 Wicksell, Johan Gustaf Knut, läst: 23 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Викселль Кнут”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Wicksell, Johan Gustaf Knut, Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 juli 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 2 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”V/W (s. 4) (Göteborgs Förening för Kvinnans Politiska Rösträtt, T–Ö)”. Göteborgs Förening för Kvinnans Politiska Rösträtt. FromThePage. https://fromthepage.com/riksarkivet/goteborgs-forening-for-kvinnans-politiska-rostratt/t/display/34010027. Läst 14 mars 2024. 
  8. ^ [1] Claes-Henric Siven, Kompendium i doktrinhistoria – en översikt av nationalekonomins utveckling, Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen 2012-12-16.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Knut_Wicksell&oldid=54521762”