Klorin – Wikipedia

Ej att förväxla med Klorin (organisk förening).
En flaska Klorin™.
En flaska Klorin.

Klorin är varumärke för ett rengöringsmedel som består av en lösning av natriumhypoklorit (NaClO) i vatten. På grund av denna ingrediens är Klorin basiskt och frigör klor. Klorin används för rengöring, blekning och desinfektion. Klorin marknadsförs av Colgate-Palmolive.[1]

År 1992 bedrev Naturskyddsföreningen en kampanj mot Klorin, där medlet pekades ut som miljöbov. Efter kampanjen minskade den årliga försäljningen av Klorin från 5 000 ton till 200 ton om året.[2] År 2000 avrådde även den Danska Miljøstyrelsen från att man använder Klorin och liknande produkter i privata hushåll.[3]

Natriumhypoklorit är starkt dödande för alla vattenlevande organismer. Det används ofta vid rengöring av föremål och personal inom sjukvården. Det är livsfarligt att förtära eftersom det är frätande.[4]

Vattenrening[redigera | redigera wikitext]

Sveriges vattenverk desinficerar dricksvatten med små mängder klor, för att döda av farliga mikroorganismer. Enligt Svenskt Vatten finns det inga belägg för att den mängd klor eller kloramin som förekommer i vattnet har negativa effekter på hälsan. I vissa fall kan vattnet få en lätt klorsmak eller klorlukt. Det går då att avklorera vattnet med askorbinsyra.[5] Enligt Livsmedelsverket ska organiskt material minimeras i dricksvatten som desinfekteras med klorföreningar. "Om dricksvattnet desinfekteras med klorföreningar samtidigt som det innehåller organiskt material kan det bildas potentiellt hälsovådliga ämnen i form av klororganiska föreningar, till exempel trihalometaner (THM)."[6]

Vattenreningsverken har under 2000-talet en eller flera biologiska reningsprocesser.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]