Klippan – Wikipedia

För andra betydelser, se Klippan (olika betydelser).
Klippan
Tätort
Centralort
Klippans järnvägsstation
Klippans järnvägsstation
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Klippans kommun
Distrikt Klippans distrikt,
Vedby distrikt
Koordinater 56°8′5″N 13°8′51″Ö / 56.13472°N 13.14750°Ö / 56.13472; 13.14750
Area
 - tätort 546 hektar (2020)[3]
 - kommun 379,41 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 8 874 (2020)[3]
 - kommun 17 723 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 16,3 inv./hektar
 - kommun 47 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Klippan
Riktnummer 0435
Tätortskod T2964[4]
Beb.områdeskod 1276TC101 (1960–)[5]
Geonames 8132199
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Klippan
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Klippan är en tätort och centralort i Klippans kommun i Skåne län.

I nordöstra delen av tätorten ligger kyrkbyn Vedby med Vedby kyrka. I Klippan ligger även S:t Petri kyrka.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Klippans Tegelbruk omkring 1900.
Klippans Ångbryggeri 1908.
Klippans hembygdsgård.

Klippans historia hör samman med det pappersbruk, Klippans bruk, som anlades vid en fors i Rönne å1500-talet. Byn hette vid denna tid Åby, men bruket fick namnet Klippan efter forsen. Så småningom då järnvägen kom till byn, fick järnvägsstationen namnet Klippan, eftersom man inte kunde tillåta två järnvägsstationer med samma namn och Åby redan var upptaget. Samhället kallades fortfarande för Åby fram till omkring år 1895. Under perioden 1895-1905 användes ofta namnet Åby-Klippan för själva samhället. Från orten kunde man även segla nedför ån till Ängelholm och havet.

När Helsingborgs-Hässleholms järnvägs AB, HHJ, invigdes 1875 fick man en efterlängtad anslutning till stambanenätet. Klippans järnvägsstation byggdes av brukspatronen själv och blev mycket påkostad och stor i jämförelse med övriga stationer längs HHJ, då godsägarfamiljen fick sin egen väntsal. Sedermera fick Klippan järnvägsförbindelse med Röstånga 1892, en linje som förlängdes till Eslöv 1898 (KEJ). Denna lades ner 1961. En förbindelse med Ängelholm, EKJ, fanns 1907–1953.

Industrin, med läderfabrik, ett större mejeri, ett bryggeri och tegelbruk som dominerande verksamheter, var avgörande för Klippans utveckling under 1900-talet. Alla dessa verksamheter är i dag nedlagda. Efter en konkurs i juni 2006 gick även Klippans pappersbruk, som haft stor betydelse för samhällets framväxt, i graven. Uppehållet blev dock inte långvarigt, och i december samma år startade bruket igen.

Klippans centrum är besjunget av Torsson i sången "Klippan Centrum" från 1979.

I september 1995 fick Klippan uppmärksamhet för knivmordet på Gerard Gbeyo från Elfenbenskusten.[6][7][8]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

För delen Vedby, se Vedby socken

Åby var en ort i Gråmanstorps socken där Gråmanstorps landskommun inrättades vid kommunreformen 1862. I landskommunen inrättades 22 januari 1887 Åby-Klippans municipalsamhälle (senast 1930 namnändrad till Klippans municipalsamhälle) för orten. 1945 ombildades landskommunen med sitt municipalsamhälle och bildade Klippans köping. Köpingskommunen utökades 1952 och uppgick sedan 1971 i Klippans kommun med Klippan som centralort.[9] Tätorten har efter 1952 växt ihop med orten Vedby och 1975 med orten Söndraby.

I kyrkligt hänseende har Klippan alltid hört till Klippans församling som före 1945 benämndes Gråmanstorps församling. Före 2006 hörde den nordostra delen till Vedby församling. [10]

Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter som Gråmanstorps socken.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Klippan 1900–2020[11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 508
1960
  
5 254
1965
  
6 269
1970
  
7 038
1975
  
7 762
1980
  
8 053
1990
  
7 922 492
1995
  
7 920 494
2000
  
7 405 504
2005
  
7 778 507
2010
  
8 116 500
2015
  
8 411 542
2017
  
9 000 ##
2020
  
8 874 546
Anm.: Sammanvuxen med Söndraby 1975
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
 ## Arean 31 december 2016, 2017 och 2018 fortsatt samma som avgränsades som tätort 2015.
Klippans busstation.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Klippan har en egen järnvägsstation med tågförbindelser med Pågatåg både till Helsingborg och via Hässleholm till Kristianstad. Det finns även bussförbindelser till Ängelholm med regionbuss 510 och till Ljungbyhed-Stehag med regionbuss 518.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Klippan finns en lång företagstradition med 1200 aktiva företag med en spridning från små enmansföretag till specialiserade branscher som transport, verkstad, livsmedel, papper, trä och plast. I kommunen finns ca 6000 arbetsplatser. På grund av Klippans centrala läge mellan Hässleholm, Helsingborg och Ängelholm är utpendlingen omfattande. Vidare finns det flera speditionsverksamheter, som DHL. Kommunen är den största arbetsgivaren genom sina många förvaltningar.

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Sparbanken Klippan grundades år 1903. Den uppgick 1971 i Åsbo sparbank som senare blev en del av Swedbank.

Skånes enskilda bank öppnade kontor i dåvarande Åby den 17 september 1866.[13] År 1916 öppnade Skånska handelsbanken kontor i Klippan.[14] Båda dessa banker uppgick i Skandinaviska kreditaktiebolaget. Vid 1920-talets början hade även Svenska Handelsbanken kontor i Klippan.[15]

Den 31 maj 2021 stänger Handelsbanken sitt kontor i Klippan.[16] Därefter finns SEB och Swedbank kvar.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre kommunala gymnasier i Klippan: Tegelbruksgymnasiet, Åbyskolan och Flygteknikcenter. Dessutom finns den privata naturbruksutbildningen Segragymnasiet.

I Klippan ligger det tre F-6-skolor: Kungsfiskareskolan, Vedbyskola och Antilopen.

Snyggatorp är högstadieskola och har även hjälpskola från F-9.

media.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Klippans förenade fotboll hade år 2010 ett herrlag i division 4 och ett damlag i division 5.

Idrottsplatsen Åbyvallen invigdes 1936, den nuvarande läktaren är från tidigt 40-tal.

Under 60-talet tillhörde Klippans brottare världseliten, med bland annat Ragnar Svensson, tungvikt och Bertil Nyström, weltervikt.

Klippans Friidrottssklubb grundad 1968 har fostrat flera landslagsidrottare på både senior- och ungdomsnivå. Under mitten av 1980-talet var herrlaget uppe i elitserien för klubblag och blev också Götalandsmästare. Bland namnkunniga friidrottare som tävlat för klubben finns långdistanslöperskan och mångfaldiga SM-medaljösen Sarah Lahti, de spjutkastande bröderna Joakim och Mats Nilsson, kortdistanslöparen Marko Granat (200–400 meter) samt höjdhopparen Ingela Kallin, tidigare Sjunnesson.

Kända personer från Klippan[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 6 februari 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aftonbladet: En rad mord och bombdåd med koppling till nazister och mc-ligor
  7. ^ Aftonbladet: Belägrat av nazisterna
  8. ^ Aftonbladet: Eddie Jönsson tillhör en av Sveriges mest kriminella familjer
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ Måndagen den 17 innevarande månad, Skånska Posten, 12 september 1866
  14. ^ Skånska handelsbanken under 1916, Svenska Dagbladet, 28 februari 1917
  15. ^ Aktiebolaget Svenska handelsbanken i Sveriges statskalender 1921
  16. ^ Handelsbanken stänger kontoret i Klippan, Helsingborgs Dagblad, 27 februari 2021