Kiik-Koba – Wikipedia

Kiik Koba-grottans ingång.

Kiik-Koba[1] är en arkeologisk och paleoantropologisk fyndplats i Krimbergen på södra Krimhalvön, 25 kilometer öster om Simferopol. Grottan utforskades först av den ryske arkeologen Gleb Bonč-Osmolovskij,[2]som utgrävde platsen från 1924 till 1926. Förutom många stenverktyg, påträffades två skelett, som har tolkas som resterna av neandertalare.[3]

Läge[redigera | redigera wikitext]

Grottan är belägen sju kilometer söder om staden Suja i distriktet Bilohirsk vid floden Suja på en höjd av 512 meter över havet och cirka 100 meter över floden. Grottan skapades genom urlakning av kalksten bildad under Juraperioden, och grottan var till stor del fylld med sediment vid tidpunkten för den första utgrävningen. Grottan har sedan dess tömts på sediment. Grottan är nu nio meter djup, elva meter bred, upp till nio meter hög och öppningen är mot sydost.

Fynd[redigera | redigera wikitext]

Ristningar på en bit flinta från Kiik-Koba.

Skeletten, som upptäcktes 1924, var endast delvis bevarade. De var de första fynden av neandertalare i Östeuropa. Det ena skelettet kom från en vuxen, förmodligen från en 40-årig man.[4] Det andra skelettet från ett barn, som inte var äldre än ett år. Båda kropparna hade placerats bredvid varandra i en nedgrävning och daterades med hjälp av fossil av faunan till en tid för cirka 73 000 år sedan. Den vuxna individen (arkivbeteckning Kiik-Koba 1) har bevarat en hörntand, och 17 ben av båda händerna, knäskålen, skenbenet och vadbenet i höger ben och 53 ben från båda fötterna. Av barnet (Kiik-Koba 2) återstod endast talrika ben nedanför huvudet, men i dåligt skick.

Ett annat speciellt föremål publicerades 2018: en flintsten med ristningar, som upptäcktes i ett lager som daterades till en ålder av 35 000 till 37 000 BP. Ristningarna har tolkats som möjligen avsiktligt utformade, figurativ gravyr.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Yuri E. Demidenko, Thorsten Uthmeier et al.: Kiik-Koba Grotto, Crimea (Ukraine): Re-Analysis of a Key Site of the Crimean Micoquian. VML Verlag Marie Leidorf, Rahden/Westf. 2013 (Kölner Studien zur Prähistorischen Archäologie, band 3).[6]
  • Yuri E. Demidenko: Kiik-Koba Grotto: Significance for Paleolithic Studies in East Europe and the Former Soviet Union. I: Claire Smith (utgivare.): Encyclopedia of Global Archaeology. Springer Media, New York 2014.
  • Yuri E. Demidenko: Problems of Epochal and Industrial Attribution for Kiik-Koba Rock-Shelter, Lower Layer Type Complexes in the Crimea. I Stratum Plus. Nr. 1, 2003–2004, S. 271–300, Sammanfattning[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wood, Bernard (2011). Wiley-Blackwell Encyclopedia of Human Evolution. Chichester: Wiley-Blackwell. sid. 383. Libris 14225227. Läst 11 mars 2021 
  2. ^ ”Bonch-Osmolovsky, Gleb”. encyclopediaofukraine. http://www.encyclopediaofukraine.com/display.asp?linkpath=pages%5CB%5CO%5CBonch6OsmolovskyGleb.htm. Läst 11 mars 2021. 
  3. ^ ”Kiik-Koba i encyclopediaofukraine.com”. Internet Encyklopedia of Ukraina. http://www.encyclopediaofukraine.com/display.asp?linkpath=pages%5CK%5CI%5CKiik6Koba.htm. Läst 11 mars 2021. 
  4. ^ ”Brief communication: Paleopathology of the Kiik‐Koba 1 Neandertal”. Wiley Online Library. 20 mars 2008. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/ajpa.20833. Läst 14 mars 2021. 
  5. ^ ”Assessing the significance of Palaeolithic engraved cortexes. A case study from the Mousterian site of Kiik-Koba, Crimea”. PLOS One. 2 maj 2018. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0195049. Läst 11 mars 2021. 
  6. ^ ”Kiik-Koba Grotto, Crimea (Ukraine): Re-analysis of a key site of the Crimeqan Micoquian.”. Research gate. 28 februari 2013. https://www.researchgate.net/publication/278301703_Demidenko_Y_Th_Uthmeier_2013_Chapter_VIII_Demidenko_Y_Uthmeier_Th_Kiik-Koba_Grotto_Crimea_Ukraine_Re-analysis_of_a_key_site_of_the_Crimeqan_Micoquian_RahdenLeidorf. Läst 11 mars 2021. 
  7. ^ ”Problems of Epochal and Industrial Attribution for Kiik-Koba Rock-Shelter, Lower Layer Type Complexes in the Crimea”. Stratum Plus. №1. 2003-2004. https://www.e-anthropology.com/English/Catalog/Archaeology/STM_DWL_r4EC_ggeTjR3R4YzL.aspx. Läst 11 mars 2021.