Kerstin Hedeby – Wikipedia

Kerstin Hedeby
Född12 februari 1926[1][2]
Linköpings församling[2], Sverige
Död14 november 2022[3] (96 år)
Medborgare iSverige[4][5][2]
Utbildad vidBeckmans designhögskola
Kungliga Konsthögskolan
SysselsättningMålare, grafiker, tecknare, scenograf
MakeToivo Pawlo
(g. 1949–1977)
BarnRebecca Pawlo (f. 1952)
SläktingarBerit Hedeby (syskon)
Redigera Wikidata

Kerstin Margot Hedeby Pawlo, född Hedeby den 12 februari 1926 i Linköping,[6], död 14 november 2022,[7] var en svensk målare, tecknare, grafiker och scenograf.

Hon var elev i Stockholm först vid Anders Beckmans reklamskola 1945–1948 och sedan vid Konstakademien 1948–1953. Hon verkade sedan som dekoratör bland annat vid Malmö Stadsteater, Kungliga teatern i Stockholm och motsvarande teater i Helsingfors, Det Kongelige Teater i Köpenhamn och Cullbergbaletten. Med teaterdekor arbetade hon även vid Stora teatern i Göteborg, Dramaten, Stockholms stadsteater, Oscarsteatern, Drottningholmsteatern och Teatro Regio Turin i Italien.[8]

Kerstin Hedeby hade utställningar i Stockholm ett antal gånger under 1950–1980-talen, flest gånger under 1970-talet. Hennes verk finns representerade vid Norrköpings konstmuseum[9], Nationalmuseum[10] och Moderna museet[11] samt även Scenkonstmuseet[12].[8] Hon illustrerade också ett antal barnböcker.[13]

Kerstin Hedeby är syster till journalisten Berit Hedeby och dotter till forstmästaren, ingenjör Albert Hedeby och Margot Tolérius.[8] Åren 1949–1977 var Kerstin Hedeby gift med skådespelaren Toivo Pawlo (1917–1979) och fick med honom dottern Rebecca Pawlo (född 1952), som också blev skådespelare.[8][14]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Scenografi och kostym[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1951 Lyckliga tid!
The Happy Time
Samuel A. Taylor Ingrid Luterkort Helsingborgs stadsteater Scenografi
1957 Misantropen
Le misanthrope
Molière Ingmar Bergman Malmö stadsteater Scenografi[15]
1958 Ur-Faust
Johann Wolfgang von Goethe Ingmar Bergman Malmö stadsteater Scenografi[16]
1964 Tre knivar från Wei
Harry Martinson Ingmar Bergman Dramaten Scenografi och kostym[17]
1967 Glada änkan
Die lustige Witwe
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Översättning Mimi Pollak, Folke Abenius och Pierre Fränckel
Mimi Pollak Oscarsteatern Scenografi
1969 Tre systrar
Три сeстры, Tri sestry
Anton Tjechov Keve Hjelm Dramaten Scenografi

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Česko-Slovenská filmová databáze, 2001, Kerstin Hedeby.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Hedeby Pawlo, Kerstin Margot, läst: 15 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.dn.se .[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  7. ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/813316
  8. ^ [a b c d] Hedeby, Kerstin M, konstnärinna, Sthlm Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1985 / s 454.
  9. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020 
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Moderna museet
  12. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  13. ^ KERSTIN MARGOT HEDEBY-PAWLO Konstnärslexikonett Amanda. Åtkomst 2 oktober 2012
  14. ^ Strömstedt, Lasse, författare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1985 / s 1046.
  15. ^ ”Misantropen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/misantropen. Läst 17 oktober 2015. 
  16. ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015. 
  17. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]