Karin Smirnoff (1880–1973) – Wikipedia

För författaren född 1964, se Karin Smirnoff (född 1964).
Karin Smirnoff
Karin Smirnoff 1927.
Karin Smirnoff 1927.
FöddKarin Strindberg
26 februari 1880
Stockholm, Sverige
Död10 maj 1973 (93 år)
Stockholm, Sverige
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svensk
Finland Finländsk
SpråkSvenska
GenrerProsa, dramatik
MakeVladimir Smirnoff (g. 1911–1952; hans död)
SläktingarAugust Strindberg (far)
Siri von Essen (mor)
Karin och Vladimir Smirnoff vid Stockholms stads högtidsfest i Stadshuset till 100-årsminnet av August Strindbergs födelse, 1949.

Karin Smirnoff, född Strindberg 26 februari 1880 i Stockholm, död 10 maj 1973 på samma plats,[1] var en finlandssvensk författare och dramatiker. Hon var dotter till August Strindberg och Siri von Essen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Smirnoff utbildade sig till lärarinna i Finland och kom senare att vistas i Sverige. Hon gifte sig 1911 med bolsjeviken Vladimir Smirnov, som då var e.o. lektor i ryska vid Helsingfors universitet och senare blev sovjetisk revolutionär och diplomat.

Karin var Strindbergs älsklingsdotter. Själv upplevde hon inte fadern med samma värme. När hennes mor berättade för sin elvaåriga dotter att föräldrarna skulle skiljas och att far aldrig mer skulle komma tillbaka, greps hon av känslor av trygghet och ro.[2]

Smirnoffs författarskap kännetecknas av ett starkt psykologiskt intresse som särskilt är inriktat på mer eller mindre patologiska själstillstånd. Hon gav ut två böcker om sina föräldrar och har vunnit erkännande för ”sin djupa insikt om faderns psyke”.[3] Hon skrev också ett manuskript till en tredje bok, Strindbergs finländska familj, som dock aldrig kom att publiceras. I sina böcker tar hon sin mors parti mot faderns förtal. Hon var övertygad om att Strindberg var sinnessjuk.

Ett av Smirnoffs skådespel, Ödesmärkt (1923), gestaltar homosexuell åtrå. Det uppfördes efter tio år, 1933, på Bryssels experimentteater och har sedan fått vänta till 1999 innan det återuppfördes på Nya Pistolteatern i samband med Strindbergfestivalen i Stockholm.[4] 24 september 2014 gjordes den som radiopjäs i Yle Radio Vega i Finland i regi och bearbetning av Marielle Eklund-Vasama.[5]

Karin Smirnoff är begravd på Sigtuna kyrkogård.[6][7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Under ansvar. Stockholm: Bonnier. 1915. Libris 1639661 
  • Vårbrytning. Stockholm: Bonnier. 1915. Libris 1639662 
  • Makter : skådespel i fyra akter. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris 1482127 
  • Ödesmärkt : skådespel i fyra akter. Stockholm: Bonnier. 1923. Libris 1482129 
  • Riddaren och jungfrun : allegoriskt sagospel. Stockholm: Bonnier. 1924. Libris 1482128 
  • En tretydig historia : roman. Stockholm: Bonnier. 1927. Libris 1334493 
  • Första akten. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris 31196 
  • Bröderna i Vidala kloster : historisk roman från Finlands medeltid / Hannes Bernson. Stockholm: Bonnier. 1940. Libris 1361523 
  • Systrarna i Nådendals kloster. Stockholm: Bonnier. 1945-1949 / Hannes Bernson. Libris 1389083 

Postum utgivning[redigera | redigera wikitext]

  • Under ansvar & Ödesmärkt / red. Julia Dahlberg, Kajsa Heselius, Ylva Larsdotter, Maria Lival-Juusela, Rita Paqvalén, Hedvig Rask. Helsingfors: Schildts & Söderströms. 2013. Libris 14673965. ISBN 9789515232120 

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Strindbergs första hustru. Stockholm: Bonnier. 1925. Libris 81381 
    • Faksimilupplaga. Stockholm: Forum. 1977. Libris 7254311. ISBN 91-37-06510-6 
    • Strindbergs förste Hustru / oversat af Mary Hennings. København: Branner. 1948. Libris 3055398  - Andra reviderade upplagan samma år med titeln: Strindbergs første Hustru d.v.s. Siri von Essen.
  • Så var det i verkligheten : bakgrunden till Strindbergs brevväxling med barnen i första giftet  : skilsmässoåren 1891-92. Stockholm: Bonnier. 1956. Libris 601769 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Olof Lagercrantz: August Strindberg, s. 101, 259. Stockholm, Wahlström & Widstrand.
  3. ^ Lagercrantz 1979, s. 402.
  4. ^ Gustav III[död länk] Katrineholms-Kuriren 1999-09-06.
  5. ^ ”Ödesmärkt på Yle Radio Vega”. http://areena.yle.fi/radio/2380279. Läst 30 september 2014. 
  6. ^ Aina Liljefors och Lykke Guldager i Sigtunabygden.se: Strindbergs äldsta dotter begravd i Sigtuna[död länk]
  7. ^ Karin SmirnoffGravar.se

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Dahlbäck, Maj (1989). Siri von Essen i verkligheten. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7228590. ISBN 91-27-01939-X 
  • Forsell, Pia (2000). "Skönandar och engagemang", Finlands svenska litteraturhistoria. Helsingfors och Stockholm: Svenska litteratursällskapet i Finland och Atlantis. Libris 2772714. ISBN 951-583-054-0 
  • Järvstad, Kristin (2004). ”Moderskap och moderlighet kring förra sekelskiftet : exemplen Karin Smirnoff, Julia Ström och Märta Starnberg”. Från Eden till Damavdelningen : studier om kvinnan i litteraturen : en vänbok till Christina Sjöblad (2004): sid. 119-134.  Libris 9928458
  • Saks, Sarah Lizzie (2000). ”Berättelsen som Strindberg aldrig skrev : om Karin Smirnoff och hennes syskon som vuxna”. Strindbergiana (Stockholm : Strindbergssällskapet, 1985-) 2000 (15),: sid. 116-[137] : ill.. ISSN 0282-8006. ISSN 0282-8006 ISSN 0282-8006.  Libris 3059365
  • Sandqvist, Katja (2012). ”Släktskapets makt. Om några dramer av Karin Smirnoff och August Strindberg”. Nordisk Tidskrift (Stockholm: Letterstedska föreningen) 2012 (4),. ISSN 0029-1501.  Libris 3421244
  • Szalczer, Eszter (2008). Writing daughters: August Strindberg's other voices. Norvik Press series A ; 30. London: Norvik Press. Libris 11899313. ISBN 978-1-870041-70-6 
  • Toftegaard Pedersen, Arne (2007). ”Finns det kvinnliga dagdrivare? : om Kersti Bergroth och Karin Smirnoff”. Urbana odysséer : Helsingfors, staden och 1910-talets finlandssvenska prosa / (2007): sid. 202-225.  Libris 10644582

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]