Kalix kommun – Wikipedia

Kalix kommun
Kommun
SloganDär älven möter havet[1]
Kommunens vapen.
Kalix kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortKalix
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd15 547 ()[2]
Areal3 715,65 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 803,16 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1 912,49 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet8,62 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater65°51′00″N 23°10′00″Ö / 65.85°N 23.166666666667°Ö / 65.85; 23.166666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHaparanda domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2692[4]
Anställda1 575 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2514
GeoNames605387
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kalix kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Kalix.

Belägen vid Bottenviken består kommunen till största delen av moränmark, som i vissa områden är storblockig. Moränen är bevuxen med skog även om denna dock bitvis är kraftigt avverkad. Tidigare dominerades det lokala näringslivet av skogs- och sågverksindustrin men ett skifte har skett mot en utveckling av elektronik- och verkstadsindustri samt tjänsteföretag inom telekommunikation.

Befolkningstrenden var positiv fram till början av 1980-talet, men därefter har trenden varit negativ. Kommunen har en lång tradition av röda styren, efter valen på 2010-talet har dock de röda partierna styrt i koalition med Miljöpartiet.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Nederkalix socken där Nederkalix landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Kalix municipalsamhälle inrättades 8 april 1910 och upplöstes 31 december 1962. Töre landskommun bildades 1924 som en utbrytning.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1967 bildade Töre och Nederkalix landskommuner Kalix landskommun. Kalix kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av landskommunen.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2011 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli[9], kommunnamnet är Kaihnuun kunta på meänkieli[10].

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kalixälven sedd från Kalix.

Belägen vid Bottenviken består kommunen tillstörsta delen av moränmark, som i vissa områden är storblockig och bevuxen med skog, även denna bitvis är kraftigt avverkad. I de områden som svallats av vågorna I samband med landhöjningen är blockigheten särskilt tydlig. Stentorg, klapperstensfält, har bildats på flera håll, exempelvis längs Raggdynan väster om Kalixälven. Dalgångarna nedströms är fyllda av uppodlade vattenavsatta, finkorniga sediment, längs vissa delar finns branta nipor. I nordväst–sydöstlig riktning löper två åsstråk genom kommunen. Det sydvästra stråket visar en del utsvämmade hedområden, så som Bruksheden vid Sangisfjärden och Vitheden nordväst om centralorten.[11]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 27 naturreservat i Kalix kommun.[12] Exempel på naturreservat är Kalix yttre skärgård, vilket utgörs av 21 öar i just den yttre skärgården. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område.[13] Liksom Kalix yttre skärgård utgörs reservatet Likskär av öar i skärgården, 25 stycken varav den största ön är Getskär-Renskär. Även detta är klassat som Natura 2000-område.[14] Malörens naturreservat ligger längst ut skärgården.[15]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Kalix kommun.

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Nederkalix församling och Töre församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt[16]Nederkalix och Töre.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns nio tätorter i Kalix kommun:

Nr Tätort Folkmängd
1 Kalix 7 495
2 Töre 1 051
3 Nyborg 823
4 Risögrund 594
5 Sangis 543
6 Bredviken 373
7 Båtskärsnäs 227
8 Gammelgården 281
9 Påläng 224

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna hade egen majoritet i valen 1970 till 1994 samt i valet 2006.

År Partier
1995-1998[17] S
1999-2002[17] V MP C M KXP FP KD
2000-2002[17] V MP C M FP KD
2003-2006[17] MP C V FP KD
2007-2010[17] S
2010-2014[17][18] S MP V
2014-2018[17] S MP V
2018-2022[17][19] S V MP
2022-[17][20] S C MP

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022-2026
Ordförande S Magnus Mörtling
Förste vice ordförande S Maud Lundbäck
Andre vice ordförande M Linus Häggström

Källa:[21]

Mandatfördelning i Kalix kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Största parti i samtliga val utom valet 2002 har varit Socialdemokraterna. Största parti i valet 2002 blev Miljöpartiet. Det näst största partiet i valen till kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970-1994, Vänsterpartiet i valet 1998, Socialdemokraterna i valet 2002, Miljöpartiet i valet 2006 och 2010 och Moderaterna i valet 2014. Samtliga av riksdagspartierna har haft representation i fullmäktige, men sedan kommunvalet 2010 är Kristdemokraterna det enda riksdagspartiet utan mandat i kommunfullmäktige.[22]

Sedan år 2022 minskades antalet ledamöter ned till 37 personer. [23]

ValårVSMPAPKSDFKKXPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970425723
425723
4190,8
38
1973425723
425723
4193,1
37
1976326723
326723
4193,0
36
197922616213
226623
4191,6
338
198222715114
22754
4191,1
338
198522611434
226434
4189,1
329
19882272433
2272433
4185,3
3110
199132514314
325434
4184,4
3110
19944262423
4262423
4186,5
2516
1998618533213
61853323
4180,05
2615
20022141713112
2141732
4180,49
2516
2006224414213
2244423
4179,46
2219
201022072316
2207236
4181,97
2120
20142194211327
21942327
4183,16
2120
20183172311329
31723329
4185,01
2021
2022217141228
2174228
3781,07
1819
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Kalix C 49,47  % 42,65  %
M Ytterbyn 27,21  % 21,97  %
SD Töre 18,06  % 10,74  %
C Gammelgården-Morjärv 10,99  % 5,15  %
L Töre 6,10  % 4,66  %
V Sangis 5,84  % 4,58  %
MP Ytterbyn 5,61  % 3,62  %
FK Näsbyn 4,91  % 2,85  %
NS Sangis 2,92  % 1,59  %
KXP Töre 2,39  % 1,23  %
KD Risön 1,33  % 0,89  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav fem tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Moderaterna medan Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.[24]

Presidium 2022-2026
Ordförande S Susanne
Första vice ordförande S Mikael Engren
Andre vice ordförande V Katarina Burman

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Peter Eriksson blev 1999 den första miljöpartisten i hela Sverige som innehaft posten som kommunstyrelsens ordförande.[25]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden V Katarina Burman S Bertil Sundqvist
Fritids- och kulturnämnden S Britt-Inger Nordström S Håkan Nyman
Samhällsbyggnadsnämnden S Stig Karlsson S Rose-Marie Henriksson
Jävsnämnden S Gunnar Johansson S Maria Eklund
Utbildningsnämnden MP Sven Nordlund S Viktoria Wikström
Valnämnden S Ulla Granström S Folke Spegel

Källa:[36]

Vänort[redigera | redigera wikitext]

Kalix kommun har en vänort:[37]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Billeruds massafabrik och pappersbruk i Karlsborg, Kalix kommun, 2012.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Tidigare dominerades det lokala näringslivet av skogs- och sågverksindustrin men ett skifte har skett mot en utveckling av elektronik- och verkstadsindustri samt tjänsteföretag inom telekommunikation.[11] Kommunen, med cirka 1500 anställda 2020,[38] och regionen var i början av 2020-talet de största arbetsgivarna.[11] Bland större företag märks Billerud AB, Karlsborgsverken som tillverkar blekt massa och blekt säck- och kraftpapper, Partbyggen i Kalix AB som tillverkar prefabricerade badrum samt telefontjänstföretaget Kalix Tele24 AB och Setra Group AB som gör sågade och hyvlade produkter.[11]

Turism[redigera | redigera wikitext]

I Kalix skärgård utvinns kalixlöjrommen. Tillsammans med Jordbruksverket samarbetar kommunen i ett pilotprojekt för att använda "produkter med skyddad EU-beteckning i destinations- och utvecklingsarbetet".[39]

Kommunala bolag och stiftelser[redigera | redigera wikitext]

Kalix kommun är ägare och delägare i några organisationer. KIAB (Kalix Industrihotell AB, registrerat 1954[40]) och Stiftelsen Kalixbostäder (kallat Kalixbo, registrerat 1971[41]) ägs helt av Kalix kommun. KIAB:s verksamhet är att tillgodose behov och förvalta/sälja/äga lokaler för beredande av lokaler för vissa typer av företag/yrken, samt för kommunalt ägda fastigheter, efter uppdrag från kommunfullmäktige i Kalix kommun.[42] Kalixbo är ett bostadsbolag och deras uppdrag är att förvalta och hyra ut bostäder runt om i Kalix kommun. Antalet bostäder uppgår till cirka 1000 lägenheter år 2022.[42]

Det finns ett delägt bolag, och det är bolaget KB Kalix Nya Centrum som kommunen äger 95 procent av och KIAB 5 %[42]. Bolaget har hand om uthyrningen av Galleria Kalix sedan år 2003, då bolaget förvärvades för att kunna möjliggöra en utveckling av området och den dåvarande fastigheten Chalis City.[43] Tidigare kommanditdelägare har varit Stiftelsen Kalixbostäder, Rolf Sandlund och Nils Lundholm.[43]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kalix resecentrum, 2022-07-12.

Europavägarna 4 och 10 genomkorsar kommunen. Genom nordvästra delen av kommunen går länsväg 356 och genom sydöstra delen av kommunen går länsväg 398.[11] Vägplaneringen har påverkats av försvarspolitik, då man under lång tid kalkylerade för ett anfall från öst. Exempelvis finns endast ett fåtal broar i kommunen och många vägar byggdes medvetet dåliga – krokiga, backiga, dragna över myrmarker. Därtill hade man dragit rör under för att kunna spränga dem. Detta skulle göra det svårt att ta sig fram med militära fordon.[44]

Kommunen genomkorsas även av järnvägen (Luleå–)Boden–Haparanda(–Tornio).[11]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

1856 startades Kalix första folkskola. Sedan dess har antalet skolor i kommunen varierat, under början av 2020-talet fanns det nio grundskolor, varav två högstadieskolor. Förutom de skolverksamheter som fanns i Kalix tätort, och är inräknade i de ovan nämnda, så fanns även följande skolor i kommunen.

  • Töreskolan - 2020 gick här 112 elever. 2019 var elevantalet 103.
  • Ytterbyns skola - Skolan öppnades under 1950-talet.[48][49] 2020 gick här 74 elever, och 2019 var siffran 81 elever.
Furuhedsskolan 2017-06-01.

Furuhedsskolan är kommunens gymnasium, vari Kalix naturbruksgymnasium är inkluderat.[50]Kalix lärcentra bedrivs vuxenutbildning och Svenska för invandrare. Ingen utbildning på universitetsnivå ges men lokalerna kan användas för tentamen och liknande för distansstudenter på denna nivå.[51] År 2021 hade 18,1 procent av invånarna i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för Sverige vilket samma år var 29,6 procent.[38]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Köpmannagatan år 2012 i riktning mot Kalix kyrka.

Kommunen har 15 547 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 155:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kalix kommun 1970–2020[52]
ÅrFolkmängd
1970
  
18 178
1975
  
18 687
1980
  
19 599
1985
  
19 338
1990
  
19 241
1995
  
18 963
2000
  
17 995
2005
  
17 483
2010
  
16 740
2015
  
16 248
2020
  
15 812
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 939, eller 11,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 16 307 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 741, eller 9,78 % av befolkningen (hela befolkningen: 17 805 den 31 december 2002).[53]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Kalix kommun.[54]

Födelseland 31 december 2021[54]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige 13 980 88,66 % 80,00 %
2 Finland Finland 743 4,71 % 1,31 %
3 Thailand Thailand 110 0,70 % 0,43 %
4 Afghanistan Afghanistan 61 0,39 % 0,60 %
5 Norge Norge 57 0,36 % 0,39 %
6 Somalia Somalia 56 0,36 % 0,67 %
7 Eritrea Eritrea 55 0,35 % 0,46 %
8 Syrien Syrien 54 0,34 % 1,88 %
9 Ryssland Ryssland 50 0,32 % 0,22 %
10 Irak Irak 39 0,25 % 1,40 %

Språk[redigera | redigera wikitext]

Kalixmål har traditionellt talats i Kalix kommun sedan bygden befolkades för nära tusen år sedan. Öster om Sangis går en skarp språkgräns mot meänkieli som talas i Tornedalen.

Kalix kommun tillhör förvaltningsområdet för finska och meänkieli, något som har stöd genom Lagen om nationella minoriteter. Enligt kommunen har "många" invånare i kommunen finska eller meänkieli som modersmål.[55]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Bland fornlämningar som är karakteristiska för området hittas boplatser, boplatsgropar, stensättningar, härdar men också boplatsvallar och rösen, dock i mindre utsträckning. Dessa är företrädesvis koncentrerade längs kusten, i skärgården och längs älvdalarna. Bland kulturmiljöer, vilket inkluderar fornlämningar, riksintressen, byggnadsminnen och liknande hittas Kalix kopparverk och Kalix Älvdal.[56]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har musik som producerats i kommunen varit folkmusik, även om andra typer av musik förekommit. Exempel är musik med "religiösa texter, militärmusik eller klassisk musik i lokala varianter". I folkmusikarkivet som tillhandahålls av Norrbottens museum finns ett stort antal låtar, noter och litteratur, som relaterar till ämnet, bevarade.[57] Bland musiker med anknytning till kommunen hittas basisten Backa Hans Eriksson och den före detta hovsångerskan Birgit Nordin.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Bland författare med anknytning till kommunen hittas Folke Isaksson,[58] som bröt ny mark med prosadikter, ett format som var ovanligt i svensk litteratur.[59] En senare författare som är bosatt i kommunen, men även skildrar Kalix i sin debut Där isarna råmar [60] är Jennie Lundgren.[61]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en kalk av guld.[62]

Calix är det latinska ordet för kalk och fick därför bli den symbol som användes i ett sockensigill från 1800-talet. Bilden gjordes till vapen för Kalix landskommun, som fastställdes 1937. Det skulle dröja till 1989 innan det registrerades hos Patent- och registreringsverket enligt de nya reglerna.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

År 2016 och 2017 utsågs Kalix till bästa friluftskommun i Norrbotten när Naturvårdsverket utsåg Årets friluftskommun. För riket landade man på delad andraplats.[63] Bland framgångsrika idrottare med anknytning till kommunen hittas exempelvis längdskidåkaren Irma Johansson, som vunnit två OS-medaljer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.kalix.se.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”SFS 2010:1991 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/1900-1999/d_710274-sfs-2010_1991-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  10. ^ enligt minotitet.se
  11. ^ [a b c d e f] ”Kalix - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalix. Läst 9 augusti 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 9 augusti 2022. 
  13. ^ ”Kalix yttre skärgård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/kalix-yttre-skargard.html. Läst 9 augusti 2022. 
  14. ^ ”Likskär”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/likskar.html. Läst 9 augusti 2022. 
  15. ^ ”Malören”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/maloren.html. Läst 9 augusti 2022. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ [a b c d e f g h i] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 11 januari 2016
  18. ^ Sveriges Radio, 1 oktober 2010: Kalix får två nya kommunalråd Läst 11 januari 2016
  19. ^ NSD, 11 oktober 2018: Styret i Kalix klart Arkiverad 11 oktober 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 oktober 2020
  20. ^ SR, 17 oktober 2022: Centerpartiet ersätter Vänstern i Kalix Läst 17 oktober 2022
  21. ^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Kalix kommun”. kalix.tromanpublik.se. https://kalix.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=593e24ed-4664-4d7c-a4b6-2e1464062909. Läst 26 oktober 2022. 
  22. ^ Statistik från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån.
  23. ^ ”Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning”. Kalix kommun. 13 juni 2022. sid. 50. https://www.kalix.se/globalassets/-block-/fillistor/kommun-och-politik/kommunfullmaktiges-protokoll-den-13-juni-2022.pdf. Läst 27 september 2022. 
  24. ^ ”Kommunstyrelsen”. Kalix kommun. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201028205847/https://kalix.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=169. Läst 25 oktober 2020. 
  25. ^ Sveriges Radio, 13 september 2010: Peter Eriksson - dagens gäst hos Lotta Bromé Läst 11 januari 2016
  26. ^ läs online, Internet Archive, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, nsd.se, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  28. ^ läs online, kuriren.nu, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  29. ^ läs online, www.riksdagen.se, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  30. ^ [a b] läs online, www.dn.se, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  31. ^ [a b] läs online, sverigesradio.se, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  32. ^ läs online, sverigesradio.se, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  33. ^ läs online, Internet Archive, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  34. ^ läs online, Internet Archive, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  35. ^ läs online, sverigesradio.se, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
  36. ^ ”Förvaltningar och nämnder”. Kalix kommun. https://kalix.tromanpublik.se/. Läst 25 oktober 2020. 
  37. ^ ”Vänorter”. Kalix kommun. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814132453/http://www.kalix.se/templates/WidePage____28734.aspx. 
  38. ^ [a b] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 9 augusti 2022. 
  39. ^ ”Välkommen att uppleva Kalix Löjrom!”. Kalix Kommuns hemsida. https://www.kalix.se/Uppleva/Turism/upplev-kalix-lojrom/. Läst 8 augusti 2022. 
  40. ^ ”Kalix Industrihotell Aktiebolag - Företagsinformation”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/5560598285/kalix-industrihotell-aktiebolag. Läst 10 maj 2022. 
  41. ^ ”STIFTELSEN KALIXBOSTÄDER - Verksamhet & Status”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/8982000682/verksamhet. Läst 10 maj 2022. 
  42. ^ [a b c] ”Bolag och stiftelser”. Kalix Kommuns hemsida. https://www.kalix.se/kommun/Kommunens-organisation/Bolag-och-stiftelser/. Läst 10 maj 2022. 
  43. ^ [a b] ”Årsredovisning 2004”. Kalix kommun. 1 april 2005. https://www.kalix.se/contentassets/ed28d570d72845b2a466081cc9216700/arsredovisning-2004.pdf. Läst 10 maj 2022. 
  44. ^ Försvarsmakten. ”Kalixlinjen”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/kalixlinjen/. Läst 9 augusti 2022. 
  45. ^ ”Statistik och aktuell information om Innanbäckens skola i Kalix på Skolkollen.se”. Skolkollen. https://skolkollen.se/innanbackensskola. Läst 8 oktober 2021. 
  46. ^ ”Sangis”. Kalix Kommuns hemsida. https://www.kalix.se/Samhalle/Landsbygd/byar/sangis/. Läst 21 april 2021. 
  47. ^ ”Statistik och aktuell information om Sangis skola i Sangis på Skolkollen.se”. Skolkollen. https://skolkollen.se/sangisskola. Läst 8 oktober 2021. 
  48. ^ ”OrtshistoriaKommunerna 1955 / Nederkalix landskommun” (på svenska). ortshistoria.se. http://ortshistoria.se/kommunerna_1955/nederkalix_landskommun. Läst 8 oktober 2021. 
  49. ^ ”Skolan i Ytterbyn”. YtterbynNyborg. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211008144239/https://www.laget.se/YtterbynNyborg/Page/197773. Läst 8 oktober 2021. 
  50. ^ ”Gymnasieskola”. Kalix Kommuns hemsida. https://www.kalix.se/Utbildning/Gymnasium/. Läst 9 augusti 2022. 
  51. ^ ”Lärcentra- service för studerande”. Kalix Kommuns hemsida. https://www.kalix.se/larcentra#subNav. Läst 9 augusti 2022. 
  52. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  53. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  54. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  55. ^ ”Meänkieli”. Kalix Kommuns hemsida. https://www.kalix.se/kommun/nationella-minoriteter/meankieli/. Läst 8 augusti 2022. 
  56. ^ [https://www.lansstyrelsen.se/download/18.5f5e689f16d6c72959ee999/1571141460648/Klimatf%25C3%25B6r%25C3%25A4ndringarnas%2520p%25C3%25A5verkan%2520p%25C3%25A5%2520Norrbottens%2520kulturmilj%25C3%25B6er,%2520tillg.pdf ”Klimatförändringarnas påverkan på Norrbottens kulturmiljöer”]. Wsp och Länsstyrelsen i Norrbottens län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.5f5e689f16d6c72959ee999/1571141460648/Klimatf%25C3%25B6r%25C3%25A4ndringarnas%2520p%25C3%25A5verkan%2520p%25C3%25A5%2520Norrbottens%2520kulturmilj%25C3%25B6er,%2520tillg.pdf. Läst 9 augusti 2022. 
  57. ^ ”Folkmusikarkiv - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/arkivcentrum/arkiv-bibliotek/folkmusikarkiv.aspx. Läst 9 augusti 2022. 
  58. ^ ”Författaren Folke Isakssons arkiv (1927-2013)”. Umeå universitet. https://www.umu.se/bibliotek/samlingar/arkivsamlingar/handskrifter-och-personarkiv/personarkiv-folke-isaksson/. Läst 9 augusti 2022. 
  59. ^ ”Om Folke Isaksson”. FOLKE ISAKSSON. https://folkeisaksson.se/om-folke/. Läst 9 augusti 2022. 
  60. ^ ”Där isarna råmar”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/277169/dar-isarna-ramar/. Läst 9 augusti 2022. 
  61. ^ ”Jennie Lundgren”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/64237/jennie-lundgren/. Läst 9 augusti 2022. 
  62. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  63. ^ ”Friluftsliv, motion och idrott”. Kalix Kommuns hemsida. https://www.kalix.se/Uppleva/Friluftsliv-motion-och-idrott/#subNav. Läst 9 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]