Kaj Beckman – Wikipedia

Kaj Beckman
Född2 februari 1913[1][2][3]
Enköpings församling[3]
Död15 augusti 2002[3] (89 år)
Lovö församling[3]
Medborgare iSverige[4][5]
Utbildad vidKonstfack[3]
Högre flickskolan i Gefle[3]
SysselsättningGrafiker[6], tecknare[6], illustratör[6][7], författare
MakePer Beckman[3]
Redigera Wikidata

Karin (Kaj) Beckman, född Thelander 2 februari 1913 i Enköpings församling, Uppsala län, död 15 augusti 2002 i Ekerö församling, Stockholms län,[8] var en svensk målare, illustratör och författare.[9]

Hon var dotter till bankdirektören Sven Henrik Thelander och Ingeborg Esbjörnsson samt från 1939 gift med Per Beckman[10] fram till hans bortgång 1989. Hon föddes i Enköping, gick i skola i Gävle och sedan på Högre konstindustriella skolan (HKS) i Stockholm och genomgick Kungliga konsthögskolans grafiska kurs. Hon genomförde ett flertal studieresor till bland annat Tyskland, Tjeckoslovakien, Frankrike och Danmark. Hon medverkade i Nationalmuseums utställning Unga tecknare 1938–1942 och ställde ut med Föreningen Svenska Konstnärinnor i Gävle, Örebro och Eskilstuna samt med Sveriges allmänna konstförening 1939–1941. Hon var representerad i utställningen Ur fantasins och sagans värld som visades i Stockholm. Separat ställde hon ut i Stockholm första gången 1944 och tillsammans med sin man Per Beckman ställde hon ut på Lorensbergs konstsalong [11] i Göteborg 1953.

Hon har bland annat illustrerat delar av bokserien Min skattkammare och Hjalmar Bergmans Lasse i Rosengård[12] 1944 och  Harriet Hjort-Wettergrens Första blomboken[13] 1950. Tillsammans med sin man skapade hon Sveriges radios adventskalender 1971.[14]

Beckman är representerad vid bland annat Nationalmuseum[15], Moderna museet[16], Göteborgs konstmuseum[17], Nordiska museet[18] och Postmuseum[19].

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ti och Bi, 1941
  • Lasse i Rosengård och andra sagor, 1942 (tillsammans med Per Beckman, text: Hjalmar Bergman)
  • Den underbara trädgården och andra berättelser ur Gamla Testamentet, 1956 (tillsammans med Ester Salminen)
  • Albert Schweitzer – pojken som inte kunde döda, 1965 (text: Jeanna Oterdahl)
  • Gertrud på daghem, 1966 (text: Siv Widerberg)
  • Kristendomskunskap Årskurs 1-2, 1966 (text: Gösta Aldener mfl)
  • John Blund, 1968 (text, HC Andersen)
  • Lisen kan inte sova, 1969 (tillsammans med Per Beckman)
  • Mias docka, 1969 (text: Per Beckman)
  • Måns och Mari om våren, 1970
  • Broster, broster!, 1971 (tecknade julkalendern till TV-serien tillsammans med Per Beckman)
  • Måns och Mari om hösten, 1973
  • Måns och Mari om vintern, 1974
  • Farfar och trollet (Pixibok), 1975
  • Jag ser på mig själv och andra, 1976 (foto: Mikael Beckman)
  • Bild och ord, 1977 (foto: Mikael Beckman)
  • Den lycklige prinsen, 1977 (text: Oscar Wilde)
  • Måns och Mari från vår till vinter, 1979
  • Sitta stilla och tänka efter, 1980 (Foto Mikael Beckman)
  • Den lilla flickan med svavelstickorna, 1981 (text: H.C. Andersen)
  • Soppa på en korvsticka, 1983 (text: H.C. Andersen)
  • Matti, Måns och Mari, 1980
  • Mikrovärld, 1998

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ RKDartists, Kaj Beckman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Archive of Fine Arts, Kaj Beckman.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g] Karin (Kaj) Beckman 1913-02-02 — 2002-08-15 Konstnär, illustratör, författare, läst: 1 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 1 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] läs online, rkd.nl, läst: 14 april 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
  9. ^ ”Kaj Beckman”. lexikonettamanda.se. http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=17412. Läst 21 februari 2015. 
  10. ^ ”Kaj och Per Beckman”. Vem är det: Svensk biografisk. runeberg.org. 27 mars 1957. https://runeberg.org/vemardet/1957/0087.html. Läst 21 februari 2015. 
  11. ^ Libris
  12. ^ Libris
  13. ^ Libris
  14. ^ Adventskalender
  15. ^ Nationalmuseum
  16. ^ Moderna museet
  17. ^ Göteborgs konstmuseum
  18. ^ Nordiska museet
  19. ^ Postmuseum
  20. ^ Biblioteksföreningen: Elsa Beskow-plaketten Arkiverad 17 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 december 2015

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]