PGM-19 Jupiter – Wikipedia

PGM-19 Jupiter
TypBallistisk robot
UrsprungslandUSA USA
Servicehistoria
Brukstid1958–1964
Produktionshistoria
Designdatum1954
TillverkareChrysler Corporation
Produktionsperiod1956-1961
Antal tillverkade100 st
VarianterJuno II
Specifikationer
Längd18,3 meter
Vikt49 800 kg
Diameter2,67 meter
StridsspetsW49
Motor1 x S-3D
BränsleRP-1/LOX
Prestanda
Räckvidd2 400 km
Maxhöjd610 km
Jupiter och Redstone.

PGM-19 Jupiter var USA:s första ballistiska robot med medelräckvidd, utvecklad vid Redstone Arsenal i Huntsville i Alabama. Den bar en vätebomb av typ W49.

Raketen bestod av endast ett steg och drevs av en S-3D-raketmotor, som matades med RP-1 och flytande syre.

Raketen kom aldrig att stå startklar för Strategic Air Command på amerikanskt fastland. Raketen testades flera gånger från Cape Canaveral Air Force Station (CCAFS) i Florida.

Jupiter i Europa

[redigera | redigera wikitext]

1958 ville USA placera ett antal Jupiter-robotar i Frankrike, men Frankrike sa nej.

Mellan 1961 och 1963 var ett antal robotar bestyckade och utplacerade i Italien och Turkiet. Dessa robotar spelade en avgörande roll i Kubakrisen. Då de ansågs föråldrade förhandlades de bort genom en kompromiss mellan Kennedy och Chrusjtjov.

Juno II var en raket med en Jupiter som förstasteg och olika kombinationer av MGM-29 Sergeant som raketens övriga steg.

Saturn I och Saturn IB

[redigera | redigera wikitext]

Saturn I:s och Saturn IB:s förstasteg byggde på en kombination av ett Jupiter förstasteg och åtta Redstone förstasteg.