Julita socken – Wikipedia

Julita socken
Socken
Julita kyrka
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradOppunda härad
KommunKatrineholms kommun
Bildadmedeltiden
Area164 kvadratkilometer
Upphov tillJulita landskommun
Julita församling
MotsvararJulita distrikt
TingslagOppunda och Villåttinge domsagas tingslag (–)
Oppunda tingslag (–)
Karta
Julita sockens läge i Södermanlands län.
Julita sockens läge i Södermanlands län.
Julita sockens läge i Södermanlands län.
Koordinater59°08′29″N 16°03′15″Ö / 59.14138889°N 16.05416667°Ö / 59.14138889; 16.05416667
Koder, länkar
Sockenkod0337
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Julita distrikt
Redigera Wikidata

Julita socken i Södermanland ingick i Oppunda härad, ingår sedan 1971 i Katrineholms kommun och motsvarar från 2016 Julita distrikt.

Socknens areal är 163,85 kvadratkilometer, varav 152,12 land.[1] År 2000 fanns här 1 595 invånare.[2] Gimmersta herrgård, Julita gård, Fogelstad och Äs säteri, tätorten Äsköping samt sockenkyrkan Julita kyrka ligger i socknen. Vid Julita gård finns Sveriges lantbruksmuseum.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Karta över Julita socken från 1677.

Julita socken har medeltida ursprung. Socknen var förr intimt förknippad med det numera rivna klostret Saba och i dag med godset och lantbruksmuseet Julita gård. Under medeltiden lydde hela socknen under klostret, och senare under historiskt tid under Julita gård. 1859 bestod socknen av 87 mantal, varav 74 3/4 mantal under godsen Äs, Julita, Gimmersta och Foglesta, 10 3/4 mantal skattejord och 1 1/2 mantal kronojord.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Julita församling och de borgerliga till Julita landskommun. Landskommunen inkorporerade 1952 Österåkers landskommun och upplöstes 1971 då denna del uppgick i Katrineholms kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Katrineholmsbygdens församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Julita, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Oppunda härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Vingåkers kompani.[5]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Julita socken ligger norr om Katrineholm kring sjön Aspen och sydost om Hjälmaren och med Öljaren i väster. Socknen är i väster en slättbygd vid Öljaren och är i övrigt en kuperad skogsbygd.[6][1][7]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern är boplatser och lösfynd funna, från bronsåldern finns spridda gravrösen och från järnåldern finns 15 gravfält. Dessutom återfinns Fornborgen Viksberg i ett dominerande läge på Viksberget vid Äs. Av Julita kloster (Saba) kvarstår endast några delar som ingår i nutida byggnader vid Julita gård.[7][6][8][9]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1100-talets senare del Jolattha) innehåller iior/iur, 'häst och löt, 'betesmark' och syftar på ett område vid kyrkan.[10]

Bygdens gårdar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Julita socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ [1]
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Julita socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Julita socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Julita socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]