Jules Sylvain – Wikipedia

	Jules Sylvain
	Jules Sylvain ankommer till Bulltofta flygplats omkring 1960.
Född	Axel Stig Hansson; 11 juni 1900; Hedvig Eleonora församling, Stockholm, Sverige
Död	29 oktober 1968 (68 år); Castiglione della Pescaia, Toscana, Italien
Aktiva år	1925–1968
Släktingar	Axel Hansson (far) ; Valborg Holmlund (mor) ; Ingeborg Hansson (faster)
	IMDb SFDb

Jules Sylvain (pseudonym för Axel Stig Hansson), född 11 juni 1900 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 29 oktober 1968 i Castiglione della Pescaia, i provinsen Grosseto inom regionen Toscana, Italien (begravd på kyrkogården där), var en svensk populärkompositör, manusförfattare och musiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stig Hansson var son till skådespelaren Axel Hansson och skådespelaren och pedagogen Valborg Hansson. Han började som 11-åring på Lundsbergs skola men rymde därifrån efter fyra år. Han studerade i pianoklassen vid Musikaliska Akademien 1918–1920 och fortsatte sedan studierna vid Musikhögskolan i Weimar 1920–1922.

Han fick sina första inkomster 1918 som kafépianist i Stockholm. Därefter tillbringade han några år som musiker i Tyskland. Vid hemkomsten 1924 fick han sin första stora succé med melodin Det är den dagliga dosisen som gör'et med text av Svasse Bergqvist och framförd av Kirre Lindholm i Bergqvists sommarrevy på Mosebacketeatern.^[1] Han fick kontakt med Ernst Rolf och komponerade en del för denne. Under 1925–1928 var Hansson anställd som kapellmästare hos Karl Gerhard och komponerade under åren en rad av dennes kuplettvisor.

Så snart ljudfilmen blivit etablerad började Hansson komponera filmmusik, den första melodin var Säg det i toner 1929 och han var under flera år musikalisk rådgivare åt Svensk Filmindustri.

Hansson har efterlämnat omkring 500 nedtecknade melodier, varav åtminstone 100 har blivit en evergreen. Vid sidan av sina anställningar drev han musikförlaget Edition Sylvain i Stockholm 1926–1951, som då såldes till Thore Ehrling. Samma år grundade han A.B. Skandinaviska Musikförlaget.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Under sin period i Wien på 1930-talet lärde han känna den unge medicinstuderanden Hans Monath, som han hjälpte till Sverige vid krigsutbrottet och sedermera adopterade. Han flyttade 1947 till Söderhavsöarna, där han bland annat startade en bananplantage på Fiji. Efter att den hade förstörts av en orkan återvände Hansson till Sverige 1951.

1959 flyttade han åter utomlands och nu till byn Randa på Mallorca. Han bedrev där fram till 1966 underhållning för turister, men flyttade då först till Kanarieöarna och därefter till Castiglione della Pescaia i Italien, där han avled 1968 och ligger begravd. Hansson förblev ogift och fick aldrig några biologiska barn.

Operetter[redigera | redigera wikitext]

Jules Sylvain komponerade även flera operetter, varav den mest kända är Zorina som hade premiär på Stockholmsoperan 1943 med Thor Modeen och Isa Quensel i huvudrollerna. 2013 sattes operetten upp på Kölner Philharmonie efter en omfattande forskningsinsats av den svenske chefsdirigenten Niklas Willén. Hansson omarbetade även musiken till operetten Glada änkan inför dess nypremiär 1931 i regi av Gösta Ekman den äldre.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Under det tidiga 2000-talet upptäcktes outgivna melodier i en koffert på Mallorca. Dessa kopierades av STIM och framfördes våren 2007 vid en konsert på Nybrokajen 11. Samma melodier låg till grund för musikalen Skyll på Sylvain med texter av Wille Crafoord, som gavs på Stockholms Stadsteater 2010.

Pseudonymer[redigera | redigera wikitext]

Det är inte helt klart när och varför Stig Hansson förvandlades till Jules Sylvain någon gång i mitten på 1920-talet. En teori är att det var Ernst Rolf som tyckte att ingen framgångsrik kompositör kunde heta något så vanligt som Stig Hansson. Det är inte helt klarlagt varför det blev just Jules Sylvain. En teori är att Hansson i ett lexikon fått syn på en fransk konstnär vid namn Sylvain och sedan kombinerat det med förnamnet på sin ungdoms favoritförfattare, Jules Verne. En annan är att Hansson beundrade den franske schlagerkompositören Maurice Yvain och därför ville ha ett efternamn som liknade detta.

Utöver Jules Sylvain använde han ytterligare 25–30 olika pseudonymer bland andra Einar Björke, Willy Bramsen, Broby-Pelle, Brown & Ehrlich, Bengt Carlberg, J Enrico, Stig Hammar, Sigurd Hannel, Otto Herrman, Jack Jonson, Sven Landahl, Jean Larento, Larsson i Hult, Peter Lebedjeff, Lee, Frank Louis, Jim Mc Coy, Ted Mc Louis, Edvard Reimer, Emil Segnitz, Stephen Sinclair, Thompson & Bright, Eugen Widman, Vaclav Zerol.

Kända melodier[redigera | redigera wikitext]

Bor du hemma hos din mamma (1926), Jag är ute när gumman min är inne (1926), Anna du kan väl stanna (1927), Får jag låna nyckeln, Ann-Marie (1929), Titta in i min lilla kajuta (1930), Beate-Christine (1931), Ett litet svärmeri (1931), Tangokavaljeren (1932), När tvenne hjärtan slå samma slag (1933), Vintergatan (1936), Klart till drabbning (1937), Med en enkel tulipan (1938), Det kommer en vår (1940), Jag vet ett litet hotell (1940), Vi har så mycket att säga varandra (1940), Löjtnantshjärtan (1942), Räkna de lyckliga stunderna blott (1944), Sång om syrsor (1961) och De stora elefanternas dans (1966).

För Karl Gerhard: Hans lilla handarbete (1931), Då ska vi vara snälla (1935), Tack ska du ha (1938) och Ett bedårande barn av sin tid (1938).

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

1941 – Bara en kvinna
1942 – Sexlingar (En otroligt sann historia)
1944 – Räkna de lyckliga stunderna blott

Filmmusik i urval[redigera | redigera wikitext]

1927 – En perfekt gentleman (orkestermusik att framföra till stumfilm)
1929 – Säg det i toner
1930 – Charlotte Löwensköld
1930 – Mach' mir die Welt zum Paradies
1930 – För hennes skull
1930 – Kronans kavaljerer
1930 – Väter und Söhne
1931 – Markurells i Wadköping
1931 – Skepp ohoj!
1931 – Trötte Teodor
1931 – En natt
1931 – Dantes mysterier
1931 – Brokiga Blad
1932 – Svärmor kommer
1932 – Service de nuit
1933 – Giftasvuxna döttrar
1933 – Kära släkten
1933 – Kärlek och dynamit
1933 – En melodi om våren
1933 – En natt på Smygeholm
1933 – En stille flirt
1933 – Vad veta väl männen
1934 – Atlantäventyret
1934 – Fasters millioner
1934 – Sången till henne
1934 – Eva går ombord
1935 – Bränningar
1935 – Ebberöds bank
1935 – Kärlek efter noter
1935 – Munkbrogreven
1935 – Äktenskapsleken
1936 – 65, 66 och jag
1936 – Bröllopsresan
1936 – Äventyret
1936 – Släkten är värst
1937 – Klart till drabbning
1937 – Katt över vägen
1937 – O, en så'n natt!
1939 – Valfångare
1939 – Kadettkamrater
1939 – Filmen om Emelie Högqvist
1939 – Landstormens lilla Lotta
1939 – Lägerliv på Storholmen
1939 – Ombyte förnöjer
1939 – Gubben kommer
1939 – Midnattssolens son
1940 – Mannen som alla ville mörda
1940 – Man och kvinna
1940 – Kyss henne!
1940 – Juninatten
1940 – Stål
1941 – Lärarinna på vift
1942 – General von Döbeln
1942 – Lyckan kommer
1942 – Morgondagens melodi
1942 – Jacobs stege
1942 – Sexlingar
1942 – Rid i natt!
1943 – Tåg 56
1943 – I mörkaste Småland
1943 – Kungsgatan
1943 – På liv och död
1943 – Vi mötte stormen
1943 – Stora skrällen
1943 – Örlogsmän
1943 – Brödernas kvinna
1944 – Kärlekslivets offer
1944 – Nyordning på Sjögårda
1944 – ... och alla dessa kvinnor
1944 – Räkna de lyckliga stunderna blott
1944 – Skogen är vår arvedel
1945 – Maria på Kvarngården
1945 – Sussie
1945 – Svarta rosor
1945 – I som här inträden
1946 – Hundra dragspel och en flicka
1946 – Försök inte med mej ..!
1946 – Peggy på vift
1946 – Kristin kommenderar
1946 – Rötägg
1946 – Eviga länkar
1946 – Harald Handfaste
1947 – Krigsmans erinran
1947 – Mästerdetektiven Blomkvist
1947 – Nattvaktens hustru
1947 – Onda ögon
1947 – Pappa sökes
1947 – Sjätte budet
1948 – Loffe på luffen
1951 – Uppdrag i Korea
1951 – Puck heter jag
1952 – Flyg-Bom
1952 – 69:an, sergeanten och jag
1952 – Snurren direkt
1952 – Klackarna i taket
1954 – Dans på rosor
1954 – Flottans glada gossar
1954 – Taxi 13
1954 – Östermans testamente
1954 – Brudar och bollar eller Snurren i Neapel
1955 – Ljuset från Lund
1955 – Friarannonsen
1955 – Den underbara lögnen
1956 – Ett kungligt äventyr
1959 – Får jag låna din fru?
1962 – Åsa-Nisse på Mallorca
1967 – Åsa-Nisse i agentform
1968 – Jag är nyfiken - blå

Källor[redigera | redigera wikitext]

Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 13, Rundr-Tall. Höganäs: Bra böcker. 1993. sid. 235-236. Libris 7665091. ISBN 91-7752-271-0
Sylvain, Jules (2000). Med en enkel tulipan : Jules Sylvain 100 år/. STIM/Svensk Musik. Libris 11848475 - 2 CD + kommentarhäfte.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Uno Myggan Ericson: Människor bakom schalger (Stockholm 1975), sidan 53f.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Lindaryd, Christina (2017). Boken om Jules Sylvain. [Vadstena]: Tuvesson & Lindaryd. Libris 21872211. ISBN 978-91-983822-1-1
Nyquist, Bengt (2000). ”Jules Sylvain : en av SKAPs grundare och jubilarer”. SKAP-nytt (Stockholm : Föreningen Svenska kompositörer av populärmusik, 1972-) 2000 :2,: sid. 10-11. ISSN 0347-1403. ISSN 0347-1403 ISSN 0347-1403. Libris 8197224
Nyquist, Bengt (2001). ”Vem var Jules Sylvain?”. Jazzgossen 2001(nr 14),: sid. 4-5, 8. ISSN 1402-8034. ISSN 1402-8034 ISSN 1402-8034. Libris 8418581
Sandberg, Sven-Olof (1969). Säg det i toner : Sven-Olof Sandberg berättar om Jules Sylvain. Stockholm: Sveriges radio. Libris 1344116

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Jules Sylvain-sällskapet
Jules Sylvain i Libris
Jules Sylvain på Svensk Filmdatabas
Jules Sylvain på Internet Movie Database (engelska)

[1] Uno Myggan Ericson: Människor bakom schalger (Stockholm 1975), sidan 53f.

[1]