French
DeutschJohan Vilhelm Snellman – Wikipedia
| Johan Vilhelm Snellman | |
_p029_J.W._Snellman_(cropped).jpg) | |
| Född | Johan Vilhelm Snellman 12 maj 1806[1][2][3] Stockholm[4] |
|---|---|
| Död | 4 juli 1881[1][2] (75 år) Danskarby, Finland |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Storfurstendömet Finland |
| Utbildad vid | Åbo Akademi Helsingfors universitet  |
| Sysselsättning | Politiker[5], universitetslärare, författare, filosof[6], journalist |
| Befattning | |
| Ledamot av Finlands lantdag | |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Politiskt parti | |
| Finska partiet | |
| Barn | 5 |
| Utmärkelser | |
| Sankt Vladimirs orden, tredje klass (1865)[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Vilhelm Snellman, född 12 maj 1806 på nuvarande Tjärhovsgatan 5 i Stockholm, död 4 juli 1881 i Kyrkslätt, var en finländsk filosof, författare, publicist och statsman.
.jpg)
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Snellman föddes 1806 i Stockholm som son till en sjökapten. 1813, fyra år efter att Storfurstendömet Finland blivit ryskt efter Sveriges nederlag i finska kriget, flyttade familjen till Karleby, där Snellman bodde fram till 1816. Han gick i skola i Uleåborg och började studierna vid Kejserliga Akademien i Åbo 1822. Han blev filosofie magister 1831. Hans avhandling, från 1835, Dissertatio academica absolutismum systematis Hegeliani defensura, behandlade den Hegelska tankevärlden. Han verkade som docent vid Helsingfors universitet mellan 1835 och 1839.
Snellman reste först till Sverige 1839 och därifrån till Tübingen. Han återvände till Finland 1842 och ett år senare utnämndes han till rektor vid Kuopio högre elementarskola.
Från och med 1844 publicerade han den svenskspråkiga tidskriften Saima samt det finskspråkiga veckobladet Maamiehen Ystävä. När myndigheterna drog in Saima-tidningen 1846 grundade han i stället tidningen Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning.
Snellman flyttade till Helsingfors 1854. Vid Alexander II:s trontillträde som storfurste 1855 återvände han som journalist till Litteraturblad. Under Alexander II:s regentstid förmildrades förhållandena och 1856 öppnades en tjänst för Snellman vid Helsingfors universitet som professor i sedelära och vetenskapernas system.
Snellman var senator 1863 till 1868. Han tillträdde som chef för finansexpeditionens avdelning[förtydliga] 1863. Han verkade direkt för det finska språkets rättsställning. Han ledsagade beslutet för den myntreform som gav Finland en egen valuta 1865.
Snellman adlades 1866. Han fungerade som adelsståndets representant vid lantdagarna 1867, 1872 och 1877. Snellman fungerade som förman för det Finska litteratursällskapet 1870 till 1874. Han ligger begraven på Sandudds begravningsplats.
Snellmansdagen[redigera | redigera wikitext]
Snellmansdagen eller finskhetens dag firas på Snellmans födelsedag den 12 maj i Finland. Dagen är en officiell flaggdag i Finland.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
Originalutgåvor[redigera | redigera wikitext]
- Öfnings-exempel lämpade till latinska språkets etymologi. Helsingfors. 1834. Libris 3066601
- Försök till framställning af logiken, utarb. Helsingfors. 1837. Libris 3066594
- Lärobok i psychologien, af. Stockholm. 1837. Libris 3387795
- Philosophisk elementar-curs. Stockholm. 1837–1840. Libris 3066598
- Henrik Ervast. Helsingfors. 1839. Libris 3066595
- Det går an: En tafla ur lifvet. Fortsättning. Stockholm. 1840. Libris 1575641. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SnellmanJV/titlar/DetGarAnEnTaflaUrLifvet/info
- Om det akademiska studium. Stockholm: Zacharias Hæggström. 1840. Libris 3066597
- Tyskland: Skildringar och omdömen från en resa, 1840-1841. Stockholm. 1842. Libris 2127822. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SnellmanJV/titlar/Tyskland/info
- Fyra giftermål: Taflor i Terburgs manér. Stockholm: Looström. 1842. Libris 8410779. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SnellmanJV/titlar/FyraGiftermal/info
- Kärlek och kärlek. Fyra giftermål, 1. Stockholm: Looström. 1842. Libris 8410781
- Läran om staten. Stockholm, Zacharias Hæggström, 1842. 1842. Libris 1698271
- Så går det till: Ibland går det annorlunda. Fyra giftermål, 2–3. Stockholm: Looström. 1842. Libris 8410783
- Johan Julin: Minnesteckning öfver en vördad och älskad fader för en familjefest hundrade år efter hans födelse. Helsingfors. 1852. Libris 3066596 – Ny utgåva 1984.
Samlingar och urval[redigera | redigera wikitext]
- Samlade arbeten. Helsingfors. 1894–1899. Libris 472877
- Vittra skrifter. Helsingfors: Otava. 1895. Libris 8410318
- Strödda skrifter: Posthuma och förut utgifna. Samlade skrifter, 9. Helsingfors. 1896. Libris 435173
- Johan Vilhelm Snellman och hans hustrus brevväxling jämte orienterande översikter och hågkomster från hemmet. Helsingfors: Schildts. 1928. Libris 2315039
- Svenska silhouetter. Bokvännens bibliotek, 32. Stockholm: Bokvännerna. 1957. ISSN 0347-8386 Libris 1239159
- Snellman i urval. Helsingfors: Söderström. 1981. Libris 7845620. ISBN 951-52-0690-1
- Samlade arbeten 1: 1826–1840. Helsingfors: Statsrådets kansli. 1992. Libris 7843477. ISBN 951-47-6087-5
- Samlade arbeten 12: 1868–1881. Helsingfors: Statsrådets kansli. 1998. Libris 7843476. ISBN 951-37-2566-9
- J. V. Snellman i Europa: Resebilder 1840–1847. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 685. Stockholm: Atlantis. 2006. ISSN 0039-6842 Libris 10154530. ISBN 91-7353-126-X
Se även[redigera | redigera wikitext]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- J. V. Snellman och hans gärning: Ett finsk-svenskt symposium hållet på Hässelby slott 1981 till 100-årsminnet av Snellmans död. Konferenser – Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, 10. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie-, och antikvitetsakad. 1984. ISSN 0348-1433 Libris 7640460. ISBN 91-7402-135-4
- Laurell, Axel Adolph (1848). ”Genmäle till Herr J. W. Snellman: En stridskrift i några tidsfrågor”. Väktaren (Helsingfors) 2: 1. Libris 2765606
- Qvanten, Emil von (1861). Prof. Snellman och Finlands konstitution (aftr. ur Nya Dagligt Allehanda). Stockholm. Libris 2979177
- Rahikainen, Agneta (1995). ”Går det an för J. V. Snellman?”. i Magnus Pettersson. Festskrift till Johan Wrede. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 1995. sid. 99–104. Libris 2109276
- Rein, Thiodolf (1895–1904). Johan Vilhelm Snellman. Helsingfors: Otava. Libris 1973226
- Vest, Eliel (1904). Johan Vilhelm Snellman: En biografisk studie. D. 1. Helsingfors. Libris 2864638
- Ylikangas, Heikki (2007). ”Varför ville J. V. Snellman tränga undan det svenska språket i Finland? Att göra det finska språket allenarådande”. Vänskap över gränser: En festskrift till Eva Österberg. Lunds universitet. sid. 333–354. Libris 10723255. ISBN 978-91-633-1353-0
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Johan Vilhelm Snellman.- ”Snellman, Johan Vilhelm”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4823-1416928957429
- Snellman, Johan Vilhelm i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Lotass, Lotta: Johan Vilhelm Snellman (1806-1881) hos Litteraturbanken
- Snellmans hemmuseum i Kuopio.
- J. V. Snellman. 375 humanister 12.5.2015. Helsingfors universitet.
|
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Johan Vilhelm Snellman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Johan Vilhelm Snellman.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, finland.fi.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ludocraft.com.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kansallisbiografia.fi, läst: 26 maj 2023.[källa från Wikidata]