Johan Mortensen – Wikipedia

Johan Mortensen
Född10 december 1864[1]
Malmö Karoli församling[1], Sverige
Död30 november 1940[1] (75 år)
London[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningLitteraturvetare
ArbetsgivareLunds universitet
Göteborgs universitet
Uppsala universitet
Redigera Wikidata

Johan Martin Mortensen, född 10 december 1864 i Malmö, död 30 november 1940 i London,[2] var en svensk litteraturhistoriker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mortensen var son till byggmästaren Christian Mårtensson och Bothilda Månsdotter Möller. Han tog studentexamen vid Malmö högre allmänna läroverk 1984 och blev filosofie kandidat i Lund 1889, filosofie licentiat 1896, filosofie doktor 1897 och docent i litteraturhistoria 1897 och sedan tillförordnad professor i estetik, litteratur- och konsthistoria vid Göteborgs högskola under ett år.

Därefter var han 1900–1914 docent i allmän litteraturhistoria vid Uppsala universitet, men flyttade 1914 till Lund där han blev biträdande lärare i estetik samt litteratur- och konsthistoria fram till 1919. Samma år blev tillförordnad professor, varefter han 1920 sökte professuren i Lund, om vilken han konkurrerade med Fredrik Böök och Albert Nilsson. Det blev Böök som fick professuren, medan Mortensen tilldelades professors namn. Han flyttade då till London där han bodde fram till sin död.

Mortensen gifte sig 1910 med Anna Berg (1884–1940). Han var ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala och Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala.

Litteraturhistorisk inriktning[redigera | redigera wikitext]

Mortensen avsåg att skriva sin doktorsavhandling om Kellgren, men avråddes av Henrik Schück. Den ägnades istället åt profandramat i Frankrike. Han utgav två år senare även en populärvetenskaplig skrift om det franska medeltidsdramat, som även översattes till franska. I övrigt ägnade sig Mortensen åt modernare litteratur, till en början främst den franska och han skrev essäer om flera franska naturalister.

Efter flytten till Uppsala, kom hans intresse att inriktas på realismens genombrott i den svenska litteraturen och det resulterade i de två omfattande översiktsverken Från Aftonbladet till Röda Rummet. Strömningar i svensk litteratur 1830-1879 (1905) och Från Röda rummet till sekelskiftet. Strömningar i svensk litteratur under adertonhundraåttio- och nittiotalen (1918-19). Där skildras en mängd enskilda författare och publicister, men Mortensen fick kritik för bristande källforskning och att han inte nog skiljde ut de framstående författarskapen från de mindre framstående. Men Mortensens inriktning var att teckna fylliga författarporträtt, kombinerade med litterär kritik, analys och värderingar. Han var kritisk till den rådande svenska inställningen inom litteraturvetenskapen, som han ansåg riskerade att bli enbart faktainsamlande. Han åberopade sig istället på fransk litteraturvetenskap.

Mortensen kom i början av 1910-talet att särskilt studera Clas Livijns skönlitterära författarskap och publicistik och det resulterade i fyra verk som utgavs åren 1911-1914. Han utgav även populärvetenskapligt hållna böcker om Verner von Heidenstam, Carl Jonas Love Almqvist, Selma Lagerlöf och August Strindberg. Han var personligt bekant med den senare vid 1890-talets slut och minnena redovisades i den kåserande framställningen Strindberg som jag minnes honom (1931).

Tidningskorrespondent i London[redigera | redigera wikitext]

Då Mortensen inte antogs som professor i Lund 1920 flyttade han med sin hustru till London. Där verkade han som Sydsvenska Dagbladets korrespondent och gav även ut två böcker: London av idag (1926) och Londonkaleidoskop (1930). Han och hustrun dödades i sin villa vid ett bombangrepp under blitzen 1940.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

  • Världslitteraturen i urval och öfversättning. Fria h. 1, Gargantuas och Pantagruels lefverne. Stockholm: Geber. 1902. Libris 514317 
  • Sveriges national-litteratur 1500-1900. Stockholm: Bonnier. 1907-. Libris 1188322 
    • 11, C.J.L. Almquist. 1909. Libris 1188333 
    • 12, 1800-talets äldre prosadiktare, 1 : Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring. 1908. Libris 1188334 
    • 13, 1800-talets äldre prosadiktare, 2 : Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam. 1908. Libris 1188335 
    • 17, August Strindberg. 1910. Libris 1188339 
  • Sveriges national-litteratur 1500-1920. Stockholm: Bonnier. 1921-1922. Libris 8081607 
    • 12, C. J. L. Almquist. 1922. Libris 9931999 
    • 13, 1800-talets äldre prosadiktare, 1 : Cederborgh .... 1922. Libris 8081624 
    • 14, 1800-talets äldre prosadiktare, 2 : Emilie Flygare-Carlén .... 1922. Libris 8081623 
    • 18, August Strindberg. 1925. Libris 1802298 
  • Sverige i England: anteckningar samlade inom den svenska kolonien. Göteborg: Riksfören. för svenskhetens bevarande i utlandet i distr. 1923. Libris 8220792 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Johan M Mortensen, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Barbro Schaffer: Johan M Mortensen i Svenskt biografiskt lexikon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Mortensen&oldid=54316679”