Johan Cullberg – Wikipedia

Johan Cullberg
Född6 januari 1934[1]
Uppsala församling, Sverige
Död14 juni 2022[2] (88 år)
Högalids distrikt, Stockholm
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningPsykiater, psykolog
MakaAsta Bolin
(g. 1961–1968)[3]
Marta Cullberg Weston
(g. 1971–)
Inger Alfvén
(g. 1993–2022)
FöräldrarJohn Cullberg
SläktingarErland Cullberg (syskon)
Staffan Cullberg (syskon)
Utmärkelser
Samfundet De Nios Särskilda pris (2004)
Doblougska priset (2008)
Hans Majestät Konungens medalj (2009)
Redigera Wikidata

Johan Christoffer Cullberg, född 6 januari 1934 i Uppsala, död 14 juni 2022[4] i Högalids distrikt i Stockholm,[5] var en svensk psykiater, psykoanalytiker och författare. Han fick 1995 professors namn av regeringen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Cullberg föddes i Uppsala men växte upp i Västerås, där fadern var biskop.[6] Han läste medicin vid Uppsala universitet och senare vid Karolinska Institutet. Cullberg avlade medicine licentiatexamen i Stockholm 1961, promoverades till medicine doktor 1972 och blev docent i psykiatri 1973.[7] Efter studierna sällade han sig till en samling yngre läkare som valde att utbilda sig inom psykoanalys.[6] Cullberg är känd för flera projekt inom svensk psykiatri, framför allt det progressiva Nackaprojektet – psykiatrisk öppenvård för vuxna – med tre mottagningar för invånarna i kommunerna Nacka och Värmdö.[8] Projektet startades upp 1974 tillsammans med initiativtagaren Bengt Berggren och löpte fram till 1979.[9][10] Inom ramen för Nackaprojektet fick yrkesgrupper som skötare, sjuksköterskor och sociologer delta i det terapeutiska patientarbetet.[11]

Cullberg författade ett flertal fackböcker. Debuten skedde 1971 med Det psykiska traumat. Boken Kris och utveckling från 1975 blev Cullbergs genombrott som facklitterär författare.[10] Översättningar inräknade har den utkommit i över 400 000 exemplar.[6] Han skrev senare böcker med psykiatriska analyser av kända svenska författare, bland annat Skaparkriser: Strindbergs inferno och Dagermans (1992) och Gustaf Fröding och kärleken: En psykologisk och psykiatrisk studie (2004).[11] Dessa böcker gjorde honom känd för en bredare läsarskara.[10] I det självbiografiska verket Mitt psykiatriska liv från 2007 skildras uppväxten, yrkeslivet som läkare samt relationen till brodern Erland Cullberg som drabbades av svår psykisk sjukdom.[9][10]

Cullberg var mycket kritisk till Transportstyrelsens regelverk med alltför onyanserade krav för körkortsinnehav. Alla typer av psykiska besvär behöver inte nödvändigtvis betyda, att föraren är en högriskförare.

Under 2020-talet och fram till sin död arbetade han med en studie av pedofili i form av djupintervjuer i samarbete med Christoffer Rahm.[12]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Johan Cullberg var son till biskop John Cullberg (1895–1983) och Eva, född Virgin (1903–62), samt bror till konstnärerna Erland Cullberg, Carin Adler och till Staffan Cullberg, som varit chef för Statens konstråd. Han var gift första gången 1961–1968 med kulturjournalisten Asta Bolin[13], andra gången från 1970 och in på 1990-talet med psykologen Marta Cullberg Weston[14] och tredje gången från 1993 med författaren Inger Alfvén. Hans son juristen Martin Cullberg är gift med tonkonstnären Linda Lampenius.[15]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Cullberg, Johan Christoffer, läst: 29 juni 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.expressen.se.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kerstin Öhrström (red.), Vem är hon : kvinnor i Sverige : biografisk uppslagsbok, Norstedts förlag, 1988, s. 77, ISBN 978-91-1-863422-2, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ TT (15 juni 2022). ”Johan Cullberg död efter kort tids sjukdom”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/johan-cullberg-har-avlidit/. Läst 15 juni 2022. 
  5. ^ https://www.ratsit.se/19340106-Johan_Christofer_Cullberg_Stockholm/WMrSKH1QLQVqiROSXGgAVf8sK9MTrp_jVu1wu3Gs0io#personuppgifter
  6. ^ [a b c] Jersild PC (15 juni 2022). ”Johan Cullberg blev en dominerande kraft inom svensk psykiatri trots att han motarbetades”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/pc-jersild-johan-cullberg-blev-en-dominerande-kraft-inom-svensk-psykiatri-trots-att-han-motarbetades/. Läst 15 juni 2022. 
  7. ^ Cullberg, Johan C i Vem är det 2001
  8. ^ Berggren, Bengt; Cullberg, Johan (1978). Nacka-projektet: Bakgrund, praktik, erfarenhet. Psykiatri i omvandling, Spri-rapport, 78:7. Stockholm: Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). ISSN 0586-1691 Libris 8201545 
  9. ^ [a b] Berglund, Gustaf (2008). ”Johan Cullberg – Gud har behov av människorna, det är kanske en viktig poäng”. Socionomen (4): sid. 1-8. ISSN 0283-1929. Arkiverad från originalet den 9 november 2014. https://web.archive.org/web/20141109170908/http://www.socionomen.nu/getfile/426/SOC%204-08%20Cullberg.pdf. 
  10. ^ [a b c d] Turku, Alexandra; Rosenström, Anna (15 juni 2022). ”Författaren Johan Cullberg död”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/1.74943167. Läst 16 juni 2022. 
  11. ^ [a b] Wiman, Björn (15 juni 2022). ”Psykiatern och författaren Johan Cullberg död”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/psykiatern-johan-cullberg-dod/. Läst 15 juni 2022. 
  12. ^ Martin Wicklin. Johan Cullberg – svensk psykiatris nestor på divanen (2020-02-28). Sveriges Radio. Sveriges Radio. Lyssna på programmet URL hämtad 2024-03-04.
  13. ^ https://runeberg.org/vemarhon/0077.html
  14. ^ https://runeberg.org/vemarhon/0200.html
  15. ^ Ylimutka, Leena: Linda Lampenius ja Martin Cullberg harvinaisessa yhteiskuvassa – Martin on pitkä ja komea mies. Iltalehti 27.11.2016 (på finska).

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berggren, Bengt; Cullberg, Johan (1978). Nacka-projektet: Bakgrund, praktik, erfarenhet. Psykiatri i omvandling, Spri-rapport, 78:7. Stockholm: Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). ISSN 0586-1691 Libris 8201545 
  • Svenska släktkalendern: Årgång 25. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1989. sid. 107–114. Libris 3684381. ISBN 91-22-01318-0 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]