Jean Renoir – Wikipedia

Jean Renoir
Född15 september 1894[1][2][3]
Paris artonde arrondissement[4][5], Frankrike
Död12 februari 1979[1][2][3] (84 år)
Beverly Hills[6][7][8], USA
BegravdEssoyes
Medborgare iFrankrike[9]
SysselsättningFilmregissör[10], regissör[13][14], filmklippare, manusförfattare[15][13][10], filmproducent, skådespelare[16][17][13], författare[13]
MakaMarguerite Renoir
Catherine Hessling
(g. 1920–1943)
Dido Freire
(g. 1944–1979)
BarnAlain Renoir (f. 1921)
FöräldrarAuguste Renoir
Aline Renoir
SläktingarPierre Renoir (syskon)
Utmärkelser
Louis Delluc-priset (1937)
Charles Blanc-priset (1963)
Heders-Oscar (1974)[18]
Kommendör av Hederslegionen
Stjärna på Hollywood Walk of Fame
Webbplatsjeanrenoir.com/
Redigera Wikidata
Målning av fadern Auguste Renoir, som föreställer barnflickan Gabrielle Renard och Jean Renoir.

Jean Renoir, född 15 september 1894 i Paris, död 12 februari 1979 i Beverly Hills, Kalifornien, var en fransk filmregissör, manusförfattare, skådespelare, producent och författare. Som filmregissör och skådespelare gjorde han mer än fyrtio filmer, från stumfilmseran fram till slutet av 1960-talet.

I en opinionsundersökning bland filmkritiker år 2002 i British Film Institutes (BFI) tidskrift Sight & Sound rankades Renoir som den fjärde främsta regissören genom tiderna.[19] Framför allt filmerna Den stora illusionen (1937) och Spelets regler (1939) har hyllats av kritiker som bland de bästa som någonsin producerats, men också Utflykt på landet (färdigställd 1936, premiär 1946) och Floden (1951).[20]

Jean Renoir var son till konstnären Auguste Renoir och bror till skådespelaren Pierre Renoir.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jean Renoir deltog i första världskriget och erhöll en tapperhetsmedalj. De skador han ådrog sig läkte aldrig fullt ut utan plågade honom för resten av livet. Efter kriget sökte han sig till filmen och inledde sin karriär som manusförfattare. Ganska snart fick han uppdrag som regissör och debuterade med filmen Une vie sans joie 1924. Han försökte göra hustrun Catherine Hessling till stjärna, men paret separerade 1930. Det skulle emellertid dröja till 1943 innan de tog ut skilsmässa. Hans andra livskamrat, Dido Freire, var han aldrig gift med trots att hon bar hans efternamn. Renoir medverkade nästan alltid i sina egna filmer, oftast i rollen som godmodig och lite naiv man.

Jean Renoir lämnade Frankrike 1941 och slog sig ner i USA där han regisserade ett antal filmer. Trots att han var amerikansk medborgare sedan många år begravdes han i Frankrike under statliga hedersbetygelser.

Regissörskollegorna Orson Welles och Charlie Chaplin nämnde Renoir som den störste filmregissören genom alla tider.[källa behövs]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • "World Film Directors, Volume One, 1890-1945," sid. 923-947. New York: The H.W. Wilson Company, 1987.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Jean Renoir, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Jean Renoir, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ренуар Жан”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ archives de Paris.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, blogs.indiewire.com .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, lareviewofbooks.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.salon.com .[källa från Wikidata]
  9. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] HOLLIS, Harvard University, läs online, läst: 23 mars 2023.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.myfrenchfilmfestival.com .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.leagle.com .[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b c d] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.acmi.net.au .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.infoplease.com .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.ingentaconnect.com .[källa från Wikidata]
  18. ^ Governors Awards Honorees List (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ "The Critics’ Top Ten Directors". BFI. Läst 19 mars 2024.
  20. ^ "The Greatest Films of All Time". BFI. Läst 19 mars 2024.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]