Jarl Hemmer – Wikipedia

Jarl Hemmer
Född18 september 1893[1][2][3]
Vasa, Finland
Död6 december 1944[1][2] (51 år)
Borgå, Finland
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningPoet, översättare
Utmärkelser
Tollanderska priset (1920)
De Nios Stora Pris (1940)
Redigera Wikidata

Jarl Robert Hemmer, född 18 september 1893 i Vasa, död 6 december 1944 i Borgå, var en finlandssvensk författare, poet och översättare. Han var son till vicehäradshövding Balder Hemmer (1864–1947) och hans hustru Emmy, född Finnilä (1866–1943). Jarl Hemmer levde med och skrev om det mörka och det ljusa i tillvaron. Från ungdomsåren finns de vackraste, ljusa, levnadsglada dikterna. I Jarl Hemmers texter finns spår av en olycklig tonårskärlek. Samtidigt var det den besvikelsen som blev öppningen till hans litterära produktion.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jarl Hemmer studerade ryska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet. Han gifte sig med Saga Söderman (1897–1987) och de fick sonen Erland 1918 och dottern Marie-Louise 1920. Som författare debuterade Hemmer 1914 med diktsamlingen Rösterna och fick sitt genombrott med diktsamlingen Rågens rike 1922. Hemmer fick Stora Nordiska Romanpriset för En man och hans samvete (om Finska inbördeskriget), utgiven 1931.

Hemmer var även verksam som översättare från ryska men även i mindre omfattning från danska och tyska.

1927 köpte han Ängstorp på Eckerö i Ålands skärgård, ett hus från 1700-talet som tidigare i historien varit svenskt posthus. Ängstorp förblev hans sommarhem till hans död. Ett resultat av Ängstorp var romanen Morgongåvan (1934) vilken handlar om åländsk allmoge på 1880-talet. Den blev mycket läst och uppskattad på Åland och kom även att bidra till att Hemmer tilldelades De Nios stora pris 1935.

Han övertog 1933 författarbostaden Diktarhemmet i Borgå där han begick självmord på Finlands nationaldag 1944.

Hans föräldrahem på Skolhusgatan 8 i Vasa, byggt 1886, donerades 1977 till friluftsmuseet Stundars utanför Vasa, där det återuppbyggdes som Hemmersgården och fylldes med hans kvarlåtenskap, som hans änka skänkte museet 1979. Samlingen består av böcker, dokument, urklipp och föremål.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

Tolkningar och översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Andreev, Leonid Nikolaevič (1921). Djävulens dagbok. Stockholm: Bonnier. Libris 1469573 
  • Gogol, Nikolaj Vasilʹevič (1924). Taras Bulba : Roman. Klassiska romaner utvalda av Fredr. Böök. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1472926 
  • Jacobsen, J. P (1919). Niels Lyhne. Helsingfors. Libris 1972174 
  • Lermontov, Michail Jurʹevič (1926). Vår tids hjälte : roman. Klassiska romaner. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1338472 
  • Lyriska översättningar. Hfors. 1922. Libris 31572  - Innehåll: Walther von der Vogelweide; Paul Gerhardt; Matthias Claudius; Theodor Storm; Gottfried Keller; Hermann Allmers; Cäsar Flaischlen; Maximilian Dauthendey; Taras Sjevtjenko; M.J. Lermontov; A.A.Fét; Semjón Nadson; K.D. Balmont; Valerij Brjusov; Igor Severjanin.
  • Schiller, Friedrich von (1918). Wilhelm Tell. Berömda Böcker ; 89. Stockholm: Björck & Börjesson. Libris 1650405 
  • Tjechov, Anton (1928). Tre systrar : Måsen ; Onkel Vanja ; Körsbärsträdgården. Stockholm: Geber. Libris 523668 

Samlade upplagor och urval[redigera | redigera wikitext]

  • Lyrik i urval 1914-1929. Helsingfors. 1931. Libris 1355722 
  • Skrifter / [utg. av Hans Ruin] (Minnesupplaga). Stockholm: Bonnier. 1945-1946. Libris 1400177 
  • Dikter i urval. Finlandssvenskt bibliotek, 0428-4569 ; 7. Stockholm: Lindqvist. 1959. Libris 12326 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Jarl Hemmer, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Proleksis enciklopedija, Jarl Hemmer.[källa från Wikidata]
  3. ^ Jarl Hemmer, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]