Jakob Kasimir De la Gardie – Wikipedia

Jakob Kasimir De la Gardie
Titlar
Tidsperiod 1653−1655
Utnämnd av Drottning Kristina
Generalmajor i infanteriet
Tidsperiod 1653−1656
Utnämnd av Drottning Kristina
Generallöjtnant i infanteriet
Tidsperiod 1656−1658
Utnämnd av Karl X Gustav
Tidsperiod 1658
Utnämnd av Karl X Gustav
Övrigt arbete Riksråd
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Kungariket Frankrike Frankrike
Försvarsgren Infanteriet
Tjänstetid 1648−1658
Grad Generallöjtnant
Befäl Dalregementet
Svea livgarde
Slag/krig Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig

Personfakta
Personnamn Jakob Kasimir De la Gardie
Född 3 februari 1629
Stockholm, Sverige
Nationalitet Sverige Sverige
Alma mater Uppsala universitet
Död 26 augusti 1658 (29 år)
Köpenhamn, Danmark
Dödsorsak Stupad under belägringen av Köpenhamn
Begravd Riddarholmskyrkan, Stockholm
Släkt
Frälse- eller adelsätt De la Gardie
Far Jakob De la Gardie
Mor Ebba Brahe
Släktingar 13 syskon
Familj
Gift Januari 1653
Make/maka Ebba Sparre

Grevliga ätten De la Gardies vapen.

Jakob Kasimir De la Gardie, född 3 februari 1629 i Stockholm, död 26 augusti 1658 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.

Son till Jakob De la Gardie och Ebba Brahe. Greve av Läckö och Arensberg, friherre till Ekholmen, herre till Kolka, Kida med mera.[1] Han fick en gedigen utbildning och 1641 undervisades han vid Uppsala universitet. Jakob Kasimir följde med sin bror Magnus Gabriel De la Gardie på dennes ambassad till Frankrike 1646 och tjänade sedan som volontär under prinsen av Condé 1648. Efter sin hemkomst blev han överste för Dalregementet 1650, senare för livgardet.[2]

I januari 1653 gifte han sig med en av drottningens närmaste vänner, Ebba Sparre, som kallades "la belle comtesse", den vackra grevinnan. I juni samma år utnämndes han till generalmajor av infanteriet och överkammarherre hos drottning Kristina, för att sedan intas i riksrådet i oktober samma år, strax före Magnus Gabriel de la Gardie fallit i onåd. Han förde också befäl som generalmajor under Karl X Gustavs polska krig, 1655-1657,[1] och befordrades 1656 till generallöjtnant av infanteriet.[2] Efter drottning Kristinas abdikation avancerade han till överste kammarherre, vilket bland annat innebar: "så ut anläggande, som afdragande af den kungliga kjorteln".[1] Under Karl X Gustav fortsatte han sin militära karriär, han deltog i Karl X Gustavs första danska krig och utmärkte sig särskilt under stormningen av Frederiksodde, deltog i tåget över Stora Bält, samt utnämndes till guvernör över Själland och Fyn.[2] Under Karl X Gustavs andra danska krig stupade han av en dansk kanonkula vid belägringen av Köpenhamn den 26 augusti 1658.[3] Han begravdes under stor prakt i Riddarholmskyrkan.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Biografiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män, s. 98
  2. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  3. ^ Isacson, Claes-Göran (2002). Karl X Gustavs krig. Lund: Historiska media. sid. 197. Libris 8803878. ISBN 91-89442-57-1