French
DeutschInvasionen av Grenada – Wikipedia
| Invasionen av Grenada | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Kalla kriget | |||||||
 En CH-53D Sea Stallion-helikopter ur amerikanska marinkåren hovrar i närheten av en sovjetisk ZU-23 luftvärnspjäs under invasionen. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 USACPF:
|  Grenada Kuba | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
 Ronald Reagan Joseph Metcalf, III Norman Schwarzkopf |  Hudson Austin Pedro Tórtolo | ||||||
| Styrka | |||||||
| USA: 7 300 infanterister, marinkårssoldater, specialförband CPF: 353 infanterister, marinkårssoldater | Grenada: ~1 500 infanterister, milis Kuba: 722 specialförband, ingenjörstrupper[1] | ||||||
| Förluster | |||||||
| USA: 19 döda, 116 skadade[2] | Grenada: 45 döda, 358 skadade Kuba: 25 döda, 59 skadade, 638 tillfångatagna[2] | ||||||
| Civila förluster: 24 döda | |||||||
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Invasionen av Grenada, kodnamn Operation Urgent Fury, skedde den 25 oktober 1983 då Grenada invaderades av USA, Antigua och Barbuda, Barbados, Dominica, Jamaica, Saint Lucia och Saint Vincent och Grenadinerna. Bakgrunden var att öns kommunistiska ledare Maurice Bishop (som företrädde partiet New Jewel Movement) hade gripit makten 1979 i en revolution som avsatte den dåvarande auktoritäre premiärministern Eric Gairy, och relationsmässigt hade fört Grenada närmare stater som Sovjetunionen och Kuba. Den 19 oktober 1983 greps i sin tur makten av den likaledes sovjetvänlige Bernard Coard som var Bishops vice premiärminister. I detta läge bad Östkaribiska staters organisation (OECS) USA, Barbados och Jamaica att ingripa vilket ledde till invasionen den 25 oktober. Enligt Barbados och Jamaicas premiärministrar hade dock denna formella önskan begärts av USA[3].
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ronald H. Cole, 1997, Operation Urgent Fury: The Planning and Execution of Joint Operations in Grenada 12 October - 2 November 1983 Joint History Office of the Chairman of the Joint Chiefs of Staff Washington, DC, s. 6, s. 26, s. 62. Arkiverad 25 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Hämtdatum 9 november 2006).
- ^ [a b] Cole, op. cit., s. 6, 62
- ^ New York Times, Mythu Sivapalan, 29 oktober 1983