Inre energi – Wikipedia

Inre energi
Grundläggande
AlternativnamnIntern energi
DefinitionSumman av den kinetiska och den potentiella energin hos atomerna i ett termodynamiskt system eller ett tydligt avgränsat fysiskt föremål
Storhetssymbol(er)
Härledningar från andra storheter
Enheter
SI-enhetJ

Inom termodynamiken är inre energin (eller den interna energin) av ett termodynamiskt system, eller ett tydligt avgränsat fysiskt föremål, summan av den kinetiska och den potentiella energin hos atomerna i systemet eller föremålet.

Man kan även räkna ut inre energin för elektromagnetisk strålning eller svartkroppsstrålning. SI-enheten för energin är joule även om det av historiska skäl förekommer andra enheter, som till exempel kcal för värme. Inre energi betecknas vanligen med bokstaven U, eller ibland med bokstaven E. Inre energi är en termodynamisk tillståndsfunktion.

Inre energins entropi- och volymberoende[redigera | redigera wikitext]

De naturliga variablerna för den inre energin är systemets entropi och volym, dvs U = U(S,V). De partiella derivatorna och definierar systemets temperatur och tryck genom fundamentalekvationen för U:

Denna relation används, tillsammans med termodynamikens första och andra huvudsatser, för att bygga upp hela den klassiska termodynamiken.

Om substansmängden av ämnena i systemet förändras tillkommer en term som innehåller deras kemiska potentialer:

Inre energins temperatur- och volymberoende[redigera | redigera wikitext]

Vid praktiskt arbete är fundamentalekvationen ovan inte särskilt användbar. Det är mycket mer praktiskt intressant att veta hur inre energin beror av de mätbara storheterna temperatur och volym, alltså U = U(T,V). Man definierar därför systemets värmekapacitet vid konstant volym (enhet J/K) som och får

där är det inre trycket (enhet 1 J/m3 = 1 Pascal). Det inre trycket är ett mått på hur mycket motstånd molekylerna gör mot att dras ifrån varandra och är relaterat till styrkan hos växelverkan mellan molekylerna. För en ideal gas, där ingen intermolekylär växelverkan finns är . Differentialen ovan ger därför att U för en ideal gas är oberoende av systemets volym.

Relationen vid konstant volym är mycket central i tillämpningar som har med värmeöverföring att göra därför att det är den mängd värme som systemet tar upp vid konstant volym. Motsvarande relation vid konstant tryck är , där H är systemets entalpi och Cp dess värmekapacitet vid konstant tryck. Det är oftast denna värmekapacitet som återfinns i tabellsamlingar för olika material.

Se även[redigera | redigera wikitext]