Indianapolis 500 2003 – Wikipedia

Gil de Ferrans vinnarbil utställd på Indianapolis Motor Speedway Museum.

Indianapolis 500 2003 kördes den 25 majIndianapolis Motor Speedway och ingick i IndyCar Series samma säsong.

Gil de Ferran vann, och gjorde att möjligheten för hans stallkamrat Hélio Castroneves att ta tre raka segrar i tävlingen försvann, något som gjorde att ingen ännu hade tagit ett Indy-hattrick. De Ferran tog sin första seger i Indy 500, medan Castroneves blev tvåa, vilket tangerade A.J. Foyts treårssvit från början av 1970-talet. Castroneves tog även pole position med en snittfart på 231,725 mph = 372,920 kmh.

Det var även första gången ett annat land än USA tog hand om de tre pallplatserna, då de Ferran, Castroneves och trean Tony Kanaan alla var ifrån Brasilien. Det var även den första gången ingen av de fem första förarna kom ifrån Nordamerika.

Startgrid[redigera | redigera wikitext]

Plats Förare Team Fart (mph)
1 Hélio Castroneves Marlboro Team Penske 231.725
2 Tony Kanaan Andretti Green Racing 231.006
3 Robby Gordon Andretti Green Racing 230.205
4 Scott Dixon Chip Ganassi Racing 230.099
5 Dan Wheldon Andretti Green Racing 229.958
6 Kenny Bräck Team Rahal 229.509
7 Tora Takagi Mo Nunn Racing 229.358
8 Tony Renna Kelley Racing 228.765
9 Scott Sharp Kelley Racing 228.756
10 Gil de Ferran Marlboro Team Penske 228.633
11 Roger Yasukwawa Fernández Racing 228.577
12 Tomas Scheckter Chip Ganassi Racing 227.768
13 Michael Andretti Andretti Green Racing 227.739
14 Greg Ray Access Motorsports 227.288
15 Shinji Nakano Beck Motorsports 227.222
16 Felipe Giaffone Mo Nunn Racing 227.210
17 Al Unser Jr. Kelley Racing 226.285
18 Sam Hornish Jr. Panther Racing 226.225
19 Buddy Rice Cheever Racing 226.213
20 Jaques Lazier Team Menard 225.975
21 Buddy Lazier Hemelgarn Racing 224.910
22 Robbie Buhl Dreyer & Reinbold Racing 224.369
23 A.J. Foyt IV A.J. Foyt Enterprises 224.177
24 Sarah Fisher Dreyer & Reinbold Racing 224.170
25 Alex Barron Mo Nunn Racing 227.274
26 Vitor Meira Team Menard 227.158
27 Jimmy Vasser Team Rahal 226.872
28 Richie Hearn Sam Schmidt Motorsports 225.864
29 Billy Boat Panther Racing 225.598
30 Shigeaki Hattori A.J. Foyt Enterprises 224.589
31 Robbie McGehee Panther Racing 224.493
32 Jimmy Kite PDM Racing 224.195
33 Airton Daré A.J. Foyt Enterprises 223.609

Följande förare missade att kvalificera sig

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Plats Förare Team Grid
1 Gil de Ferran Marlboro Team Penske 10
2 Hélio Castroneves Marlboro Team Penske 1
3 Tony Kanaan Andretti Green Racing 2
4 Tomas Scheckter Chip Ganassi Racing 12
5 Tora Takagi Mo Nunn Racing 7
6 Alex Barron Mo Nunn Racing 25
7 Tony Renna Kelley Racing 8
8 Greg Ray Access Motorsports 14
9 Al Unser Jr. Kelley Racing 17
10 Roger Yasukawa Fernández Racing 11
11 Buddy Rice Cheever Racing 19
12 Vitor Meira Team Menard 26
13 Jimmy Kite PDM Racing 32
14 Shinji Nakano Beck Motorsports 15
15 Sam Hornish Jr. Panther Racing 18
16 Kenny Bräck Team Rahal 6
17 Scott Dixon Chip Ganassi Racing 4
18 A.J. Foyt IV A.J. Foyt Enterprises 23
bröt Dan Wheldon Andretti Green Racing 5
bröt Scott Sharp Kelley Racing 9
bröt Buddy Lazier Hemelgarn Racing 21
bröt Robby Gordon Andretti Green Racing 3
bröt Robbie Buhl Dreyer & Reinbold Racing 22
bröt Airton Daré A.J. Foyt Enterprises 33
bröt Robbie McGehee Panther Racing 31
bröt Jimmy Vasser Team Rahal 27
bröt Michael Andretti Andretti Green Racing 13
bröt Richie Hearn Sam Schmidt Motorsports 28
bröt Jaques Lazier Team Menard 20
bröt Shigeaki Hattori A.J. Foyt Enterprises 30
bröt Sarah Fisher Dreyer & Reinbold Racing 24
bröt Billy Boat Panther Racing 29
bröt Felipe Giaffone Mo Nunn Racing 16