Horndal – Wikipedia

	Horndal
	Tätort
	Horndals bruksmäss
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Avesta kommun
Distrikt	By distrikt
Koordinater	60°17′39″N 16°24′42″Ö / 60.29417°N 16.41167°Ö
Area	255 hektar (2020)
Folkmängd	1 074 (2020)
Befolkningstäthet	4,2 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T6576
Beb.områdeskod	2084TB104 (1960–)
Geonames	2704962
	Ortens läge i Dalarnas län Ortens läge i Dalarnas län
	Wikimedia Commons: Horndal
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Horndal är en tätort i By socken i Avesta kommun, Dalarnas län. Horndal ligger cirka 20 km nordöst om Avesta. Horndal, som ligger vid sjön Rossen, är en före detta bruksort uppbyggd kring det numera nedlagda järnverket. Pendling sker idag främst till Avesta och Hofors.

Ortnamnet (1367 widhir Hornædal) innehåller ett ånamn *Horna 'ån med horn' och dal.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Horndals bruk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Horndals bruk

En hammare i Horndal finns upptagen i 1591 års skattelängd. Ytterligare en hammare ska ha anlagts 1631, och i bergmästarberättelsen från 1644 upptas även en hytta i Horndal. Järnbrukets officiella anläggningsår är dock 1650. Det året fick Isak Kock (senare adlad Cronström) tillstånd att anlägga en hammare intill de äldre som ägdes av bergsmän. Två år senare fick bruket sina privilegier. Strax därefter köpte Isak Kock bergsmanshamrarna och anmodade bergsmännen att avbryta sin produktion. Vid denna tid nedlades troligen också hyttan. Istället uppfördes Valla masugn, som låg strax norr om sjön Rossen. Den privilegierades samma år som Horndals bruk.

Under 1690-talet bestod bruket av hamrar med fyra härdar. På en detaljerad karta från 1760–61 över Horndals bruksområde finns två hamrar, en järnbod, två kolhus, en verkstad, två dammar samt två dammvallar utsatta. År 1859 byttes de två tyskhärdarna vid ”nedre hammaren” ut med och ersattes med en lancashirehärd och en räckhärd. 1861 köpte grosshandlaren Joseph Michaeli och brukspatronen Filip Bergendal Horndals bruk. Samma år byggdes lancashiresmedjan ut med ytterligare två härdar. Nu började en expansiv period i Horndals historia; 1872 bildades Horndals Jernverks AB och 1875 kom järnvägen (Norra stambanan) till orten. Efter att den gamla hyttan i Valla brunnit ned 1885 byggdes en ny i Horndal. Lacashiresmedjan, som hade byggts ut i flera omgångar, var 1886 Sveriges största i sitt slag med 15 stycken härdar. Lancashiresmidet vid Horndal nedlades 1942. Vid Näs bruk, som ligger inom samma socken, hade i början av 1880-talet ett tråd- och finvalsverk tagits i drift. Detta kompletterades 1898 med en kraftstation för att förse industrin i Horndal med elektricitet. 1896 gjordes en större investering vid Horndals bruk. Ett martinverk med två martinugnar, göt-, grov- och mediumvalsverk anlades då. 1919 tillkom en ny 29 tons martinugn.

Från 1927 kom Horndals bruk att ingå Fagerstakoncernen. Under andra världskriget kom man med mycket små investeringar ändå att öka produktionen flera år i rad. Detta fenomen kom att få namnet Horndalseffekten. 1953 togs ett nytt finvalsverk i drift för produktion av handelsstål. Hyttan lades ned 1945 och 1965 nedlades även mediumvalsverket. Åren 1972–1979 arrenderade Boxholms AB Horndals bruk. 1978 inleddes en definitiv nedläggning av järnverket, som då bestod av fin-, och götvalsverk samt martinverk. Den sista juni 1979 var verksamheten helt avvecklad, och i dess spår kom arbetslösheten. Idag har dock nya företag etablerat sig på de gamla bruksområdet som tillsammans sysselsätter ca 90 anställda.

Elektrifiering av järnvägen[redigera | redigera wikitext]

Norra stambanan (idag Godsstråket genom Bergslagen) elektrifierades i mitten av 1930-talet och togs i bruk 28 november 1935 på delen Krylbo–Bollnäs. I samband med detta byggdes ett ställverk och transformatorstation vid Horndal till den 36 mil långa ledningen Krångede–Horndal. Från Horndal byggdes ledningar vidare söderut och mot Mälardalen (Stockholm). Krångedeledningen var landets första för 220 kV. Tjänstebostäder byggdes 1936-1953, vilka såldes till privatpersoner 1997–2002. Fastigheterna bildar i dag Horndalsbyn, med en samfällighetsförening.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Horndal 1960–2020^[4]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	2 179
1965	2 079
1970	1 987
1975	1 817
1980	1 670
1990	1 468	340
1995	1 383	340
2000	1 239	340
2005	1 127	340
2010	1 114	337
2015	1 120	268
2020	1 074	255

Sevärdheter och byggnader[redigera | redigera wikitext]

Horndals bruk[redigera | redigera wikitext]

Horndals bruk är idag en välbevarad bruksmiljö med flera intressanta byggnader.

Parken kring brukskontoret (troligen uppförd före år 1700), bruksmässen (uppförd 1877, innehåller idag bl.a. ett bruksmuseum) och förvaltarbostaden övertogs 1995 av Föreningen Horndals Brukspark och sköts ideellt. Själva parken anlades troligen i samband med att herrgården stod färdig år 1776.

Av bevarade industribyggnader märks framför allt ruinen efter den 1942 nedlagda lancashiresmedjan. Denna mycket märkliga lämning har fortfarande kvar mycket av sin utrustning. Lämningar finns också efter räckhammarsmedjan samt flera kolhus. Valsverket är bevarat, liksom bl.a. ett stenkolsmagasin, en klensmedja, ett dolomithus av slaggsten samt en modellbod i trä. Martinstålverket revs efter nedläggningen. Av hyttan och det intilliggande sintringsverket finns inga synliga lämningar kvar.

Universalvalsverk från det gamla järnbruket
Horndals gamla brandstation
Ruinerna efter lancashiresmedjan i gamla delen av Horndals bruk. Ånghammare till höger.
Horndals bruk, "nya" delen

Ett antal äldre arbetarbostäder finns även kvar, liksom komministergården (uppförd 1914). Horndals äldsta byggnad är den så kallade Lusbostugan, vilken ligger intill Horndals brukspark. Förre USA-ambassadören (1982–1985) Franklin S. Forsbergs far växte upp i stugan. Generallöjtnant Sven-Olof Olson har engagerat sig i stugans restaurering och själva restaureringen har utförts av ortsbor.

Kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Horndals kyrka, en tornlös tegelkyrka, byggdes 1958.

Svänghjulet[redigera | redigera wikitext]

Ett 80 ton tungt svänghjul från gamla bruksområdet flyttades i juni 2008 till centrala Horndal utmed riksväg 68. Hjulet invigdes 2 augusti 2008 av Laila Borger, Avesta kommun. Tal hölls av Bengt Söderqvist, Horndal. Svänghjulets historia berättas i en liten film (5 minuter).^[5]

Johan-Olovskolan[redigera | redigera wikitext]

Johan-Olovskolan är F-9 skola med fritidshem som har kultur som profilering. Skolan är lokalmässigt integrerad med Kulturforum som har teater med plats för cirka 200 personer, bibliotek, badhus med simhall och fullstor idrottshall. Johan-Olovskolan bär Johan-Olov Johanssons (1874-1955) namn och vårdar minnet av bygdens författare och fackföreningsledare. Rektor är Mikael Isaksson.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vid Horndal finns sjöarna Lumsen och Rossen samt åarna Lumsenån och Årängsån.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2007 och 2008 genomfördes musikfestivalen Blowingroom festival i Horndals brukspark. 2009 startade Vildrosfestivalen som är en kultur- och musikfestival i Konsjön i skogarna utanför Horndal. Horndalsrevyn är en populär lokalrevy i bygden. Hardcore-/metalbandet Horndal skriver musik och texter om sin hemort. Den 22 februari 2019 släpptes debutalbumet Remains.^[6] ^[7]

Sedan 2008 är utvecklingsgruppen Horndalsgruppen verksam i Horndal. Ordförande 2012 är Bengt Holmertz.

Årets Horndalsbo[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2005 delar man i Horndal ut priset Årets Horndalsbo till en person som på ett välförtjänt sätt bidragit till ortens och bygdens fortlevnad. Valet sker genom röstning där varje ortsbo får avlägga sin röst på den man tycker förtjänar titeln. En arbetsgrupp bestående av representanter från idrottslivet, den lokala handeln samt Lions går sedan igenom röstsedlarna och avgör därefter vem som vinner. Själva utdelningen sker i slutet av året, under julskyltningen.