Historicism (arkitektur) – Wikipedia

Exempel på historiserande arkitektur: Burg Hohenzollern arkitekt F.A. Stüler.

Historicism innebär inom arkitekturen en återgång till stilelement från tidigare epoker.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Den historicism som uppkom under det ekonomiska uppsvinget i Tyskland under 1800-talets senare decennier kallas även gründerstil eller gründerzeitstil.[1]

Framför allt de senare decennierna av 1800-talet är kända för sin historicism, som uttrycks i hus uppförda i nyromanik, nygotik, nyrenässans, nybarock, nyrokoko och andra tillbakablickande stilar. I många fall skulle den valda stilen återknyta till en storhetstid – så uppfördes Hamburgs rådhus 1897 i nyrenässans som associerade till hansestadens storhetstid. Många parlament och domstolsbyggnader i USA och Europa uppfördes i nyantik, som skulle associera till demokratins vagga i antikens Grekland.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]