Henrik Schildt – Wikipedia

Henrik Schildt
FöddErnst Henrik Schildt[1]
10 juli 1914[2][1]
Helsingfors
Död15 mars 2001[2][1] (86 år)
Bromma församling[1], Sverige
BegravdBromma kyrkogård[3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningSkådespelare, röstskådespelare
MakaMargareta Schildt
(g. 1940–1956, skilsmässa)
Berit Gramer
(g. 1956–2001)
BarnVeronica Schildt Bendjelloul (f. 1944)
Peter Schildt (f. 1951)
Johan Schildt (f. 1959)
FöräldrarHolger Schildt
SläktingarJurgen Schildt (syskon)
Redigera Wikidata

Ernst Henrik Schildt, född 10 juli 1914 i Helsingfors, Finland, död 15 mars 2001 i Bromma församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Henrik Schildt var son till bokförläggaren Holger Schildt och Marie Schaupp.[4]

Schildt studerade vid Dramatens elevskola 1939–1942. Han engagerades därefter vid Dramaten där han blev kvar hela sin aktiva tid. Han filmdebuterade 1935 i Tancred Ibsens Kanske en gentleman och kom att medverka i drygt 55 filmer.

Första gången var han gift 1940–1956 gift med översättaren Margareta Schildt, född Morsing, och blev far till översättaren Veronica Schildt Bendjelloul (född 1944) och Peter Schildt (född 1951).[5] Andra gången gifte han sig 1956 med skådespelaren Berit Gramer (1929–2020) och blev far till skådespelaren Johan Schildt (född 1959) och silversmeden Sebastian Schildt (född 1964).[5]

TV-journalisterna Johar Bendjelloul och Malik Bendjelloul är hans dottersöner.

Schildt är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[6]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1940 Dörrvaktaren Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven
Rune Carlsten Dramaten
1941 Andre kyparen Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Alf Sjöberg Dramaten
Mötas och skiljas
Helge Krog
Stig Torsslow Vasateatern[7]
1942 86 5/30 Bengtsson,
servismanskap nr 4
Beredskap
Gunnar Ahlström
Alf Sjöberg Dramaten
1943 Pierre Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1948 Clemens,
en vandrande student
De vises sten
Pär Lagerkvist
Alf Sjöberg Dramaten
Dr Warburton Släktmötet
T S Eliot
Alf Sjöberg Dramaten
1949 Thomas More En dag av tusen
Maxwell Anderson
Olof Molander Dramaten
1950 Börsjobbaren Tokiga grevinnan
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
Desmond Chéri
Colette
Mimi Pollak Dramaten
1951 Stålfelt
Herr Adolfsson
Andre läkaren
Amorina
Carl Jonas Love Almqvist
Alf Sjöberg Dramaten
1954 Alfred Granger Fadershjärtat (The Bread-Winner)
W. Somerset Maugham
Stig Torsslow Dramaten/
Folkparksturné[8]
1957 Johan Ulfstjerna
Tor Hedberg
Sandro Malmquist Riksteatern[9]
1960 Marcellus Hamlet
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten
1963 Jacobson Ställföreträdaren
Rolf Hochhuth
Stig Torsslow Dramaten
1964 Kong Lu, rövare Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[10]
1965 Värvaren Mutter Courage
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1957 Mr Davenport Barlow Luftombyte
W. Somerset Maugham
Per-Axel Branner Lisebergsteatern
1971 Landshövdingen Sol, vad vill du mig?
Birger Norman
Ingvar Kjellson Dramaten
Loyal Tartuffe
Molière
Mimi Pollak Dramaten
1976 Sundbom Chez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark
Lars Göran Carlson Dramaten
1978 Lusby Vargen
Howard Barker
Barbro Larsson Dramaten

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1948 Proculejus, Caesars anhängare Antonius och Kleopatra
William Shakespeare
Alf Sjöberg[11]
1950 Överste Strang Det hemliga rummet
Nigel Balchin
Henrik Dyfverman[12]
1955 Birger Lekander Hillman och de tre ingenjörerna
Folke Mellvig
Carl-Otto Sandgren[13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Schildt, Ernst Henrik, läst: 14 april 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Henrik Schildt.[källa från Wikidata]
  3. ^ Schildt, ERNST HENRIK, Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 mars 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ https://runeberg.org/vemardet/1963/0964.html
  5. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085 
  6. ^ Hitta graven
  7. ^ Teateråret 1941 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1941 (1942) s. 203
  8. ^ Barbara (29 maj 1954). ”Komedi och fars i parkerna: 13 jämnt i Molièrebussen, gammal Maugham ny igen”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-05-29/143/10. Läst 27 december 2021. 
  9. ^ ”Riksteatern ger ny Millerpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  10. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 
  11. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 31 december 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-12-31/355/22. Läst 3 juni 2018. 
  12. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 30 mars 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-03-30/86/30. Läst 19 december 2021. 
  13. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-24/349/16. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]