French
DeutschHMS Orion (A201) – Wikipedia
| |||
.jpg) HMS Orion i Karlskrona skärgård. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Signalspaningsfartyg | ||
| Fartygsnummer | A201 | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Karlskronavarvet[1] | ||
| Sjösatt | 1984 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 61,2 meter | ||
| Bredd | 11,7 meter | ||
| Djupgående | 3,8 meter | ||
| Deplacement | 1 205 ton | ||
| Maskin | 2 x Hedemora dieselmotorer | ||
| Maximal hastighet | 12 knop | ||
| Besättning | 8 officerare, 18-20 sjömän | ||
| Bestyckning | Ak 5:or, Ksp 58:or och möjligheten att sätta på en 40mm allmålskanon på backen. | ||
| Flygplan | Möjlighet att ta emot mindre helikopter | ||
HMS Orion (A201) är ett svenskt signalspaningsfartyg som gjorde sin jungfruresa 1984. Orion känns igen på den stora radomen (miljökammaren) som skyddar den antennutrustning som placeras högst upp på fartyget. Orion tillhör första ubåtsflottiljen och bedriver, tillsammans med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), underrättelseinhämtning för att uppfatta och dokumentera eventuella hot mot Sveriges säkerhet.[2]
Tjänstehistoria[redigera | redigera wikitext]
Orions skrov är i grunden detsamma som Fiskeriverkets U/F Argos. Hon byggdes med omfattande stöd från USA:s National Security Agency (NSA)[3] och sjösattes 1984. Samma år deltog Orion i ubåtsjakten vid Karlskrona då hon (tillsammans med magnetslingorna vid Kungsholmen) via sin sonar uppfattat ett markant eko vid angöringen till Karlskrona.[källa behövs]
I november 1985 kolliderade Orion med en sovjetisk korvett av Nanuchka-klass i närheten av en sovjetisk marinövning i Gdanskbukten.[3][4]
År 1998 blev fartyget utsatt för ett falskt bombhot, vilket ledde till stora rubriker.[5]
Den 17 maj 2009 skickade Orion sin räddningsbåt in på ryskt territorialvatten utanför Kaliningrad, och räddade livet på två ryska fritidsfiskare.[6]
Personal[redigera | redigera wikitext]
Det är marinen som driver Orion medan signalspaningen ombord sköts av personal från Försvarets radioanstalt (FRA).[7] Besättningen består av GSS och officerare ur flottan samt personal från FRA. Sjömännen är ubåtsjaktsmatroser, signalmatroser, kockar, elmekaniker, motormekaniker, systemtekniker samt ledsystemoperatörer.
Ersättare[redigera | redigera wikitext]
- Huvudartikel: HMS Artemis
År 2017 beställde Försvarets materielverk en ersättare till HMS Orion av Saab Kockums AB, HMS Artemis. Skrovet har byggts av Nauta Shipyard i Gdynia i Polen och sjösattes i 2019. Fartyget togs i tjänst under år 2022 efter att ha färdigställts i Karlskrona.[8] Hon var dock ursprungligen planerat att tas i drift redan 2020 men försenades och togs i drift under hösten 2023.[9][10]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”HMS Orion ses över”. Kockums. 8 december 2009. Arkiverad från originalet den 25 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100125170322/http://www.kockums.se/nyheter/hms-orion-ses-over. Läst 31 oktober 2011.
- ^ ”HMS ORION”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/sjo/hms-orion/. Läst 8 december 2014.
- ^ [a b] Aid, Matthew M.; Wiebes, Cees (2001) (på engelska). Secrets of Signals, Intelligence during the Cold War and beyond. Taylor & Francis. sid. 235. ISBN 0714681822
- ^ Enarsson, Lars-Göran (14 april 2011). ”Rysk attackkorvett rammade svenskt spaningsfartyg”. Blekinge Läns Tidning. http://www.blt.se/karlskrona/rysk-attackkorvett-rammade-svenskt-spaningsfartyg/. Läst 8 december 2014.
- ^ TT (4 juli 1998). ”Bombhot mot svenskt spaningsfartyg”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9807/04/telegram/inrikes8.html. Läst 18 maj 2009.
- ^ Holmström, Mikael (18 maj 2009). ”Svenskt spionfartyg räddade ryssar”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svenskt-spionfartyg-raddade-ryssar_2914193.svd. Läst 31 oktober 2011.
- ^ Holmström, Mikael (17 september 2009). ”Sverige får helt ny ”spionbåt””. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-far-helt-ny-spionbat_3537793.svd.
- ^ ”https://twitter.com/forsvarsmakten/status/1587735330228256771”. Twitter. https://twitter.com/forsvarsmakten/status/1587735330228256771. Läst 2 november 2022.
- ^ ”Nya spaningsfartyget sjösatt”. fmv.se. Arkiverad från originalet den 6 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190706081146/http://fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Nya-spaningsfartyget-sjosatt/. Läst 17 mars 2019.
- ^ Försvarsmakten. ”Viktigt att tillväxten ger snabb effekt”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2022/02/viktigt-att-tillvaxten-ger-snabb-effekt/. Läst 2 januari 2023.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör HMS Orion (A201).
