Håkan Waernulf – Wikipedia

Håkan Waernulf
Information
Född3 juni 1935
Uppsala församling, Uppsala län, Sverige
Död28 maj 2021 (85 år)
Åhus distrikt i Skåne län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1959–1995
GradÖverste av första graden
Befäl13. arméfördelningen

John Håkan Ingemar Waernulf, född den 3 juni 1935 i Uppsala församling, Uppsala län,[1] död den 28 maj 2021 i Åhus distrikt i Skåne län,[2] var en svensk militär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Waernulf avlade officersexamen vid Krigsskolan 1959 och utnämndes samma år till fänrik vid Norrbottens pansarbataljon, där han befordrades till löjtnant 1961. Han tjänstgjorde från 1962 vid Göta livgarde och befordrades 1967 till kapten. Han tjänstgjorde vid Arméstaben 1970–1980: först som detaljchef[3] och sedan som chef för Personalavdelningen i Sektion 3 1976–1980.[4][5] Han befordrades till major 1972 och till överstelöjtnant 1975. Åren 1980–1981 var han bataljonschef vid Södermanlands regemente och 1981–1985 chef för Pansartruppernas stridsskola, 1982 befordrad till överste. År 1985 befordrades han till överste av första graden och var 1985–1990 pansarinspektör och chef för Arméns pansarcentrum. Waernulf var 1990–1995 chef för 13. arméfördelningen (som 1994 ändrade namn till Södra arméfördelningen).[3]

Håkan Waernulf invaldes 1988 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ ”Håkan Waernulf”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 5 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210705075541/https://www.ratsit.se/19350603-John_Hakan_Ingemar_Waernulf_Ahus/inlnKZtXjSySM8cSA2kUk2sULLiDrVOlMFvU_XAHSMw. Läst 5 juli 2021. 
  3. ^ [a b c] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 200. ISBN 91-630-4181-2 .
  4. ^ Sveriges statskalender 1980. Stockholm: Liber Förlag. 1980. sid. 95. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59644/1/gupea_2077_59644_1.pdf .
  5. ^ Sveriges statskalender 1981. Stockholm: Liber Förlag. 1981. sid. 99. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59700/1/gupea_2077_59700_1.pdf .