Gunnel Lindblom – Wikipedia

Gunnel Lindblom
Gunnel Lindblom i Smutsiga händer av Jean-Paul Sartre. TV-teatern 1963.
Gunnel Lindblom i Smutsiga händer av Jean-Paul Sartre. TV-teatern 1963.
FöddGunnel Märtha Ingegerd Lindblom
18 december 1931[1]
Johanneberg, Göteborg
Död24 januari 2021 (89 år)[2]
Brottby, Össeby-Garns distrikt, Vallentuna kommun
Andra namnGunnel Helander
Aktiva år1952–2018
MakeSture Helander
(1960–1970; skilda)
Frederik Dessau
(1981–1986; skilda)
Betydande roller
Solveig i Peer Gynt
Margareta i Faust
Isabell i Kaspar i Nudådalen
Hedersutmärkelse
2009
IMDb SFDb
Gunnel Lindblom 2013.

Gunnel Märtha Ingegerd Lindblom, under en tid Helander, född 18 december 1931[3] i Johanneberg i Göteborg, död 24 januari 2021 i Brottby i Össeby-Garns distrikt,[4][5] var en svensk skådespelare och regissör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunnel Lindblom var dotter till Erik Lindblom och Beda-Maria Lindblom, född Löfgren.[6] Hon växte upp i stadsdelen Landala i Göteborg. Under ungdomsåren spelade hon amatörteater i Göteborg, först i en kommunistisk ungdomsklubb och senare vid Eriksbergsvarvet där hon uppmärksammades av Benkt-Åke Benktsson.[7]

Därefter gick hon teaterutbildning 1950–1952 vid Göteborgs stadsteater och verkade sedan i Göteborg. Filmdebuten skedde i Gustaf Molanders Kärlek (1952) och hon medverkade fyra år senare även i dennes film Sången om den eldröda blomman (1956).[8]

Lindblom fick efter filmdebuten ett erbjudande av Ingmar Bergman att arbeta med honom på Malmö stadsteater, där hon var anställd 1954–1959. Där hade hon sina genombrottsroller som Solveig i Peer Gynt (1957) och Margareta i Goethes Faust (1958). Det blev inledningen till ett samarbete, som omfattade inte mindre än sex filmer, såsom Jungfrukällan (1960), Tystnaden (1963) och Nattvardsgästerna (1963), och två tv-pjäser, förutom ett antal teaterproduktioner och radioteaterSveriges Radio.[7] Lindblom spelade i Det sjunde inseglet (1957) den namnlösa flicka som i en av de sista scenerna fäller repliken "Det är fullbordat".[2]

Lindblom medverkade även bland annat i filmer av Mai Zetterling, såsom Älskande par (1964) och Flickorna (1968) tillsammans med Bibi Andersson och Harriet Andersson. Över trettio år senare samlades de tre skådespelarna igen i dokumentären I rollerna tre om filmen Flickorna.[7]

Lindblom var verksam vid TV-teatern 1959–1961 och var även utomlands en tid.[7]

1968 engagerades hon vid Dramaten. Hon spelade bland annat Marie i Bergmans uppsättning av Woyzeck (1969) och Laura i Alf Sjöbergs Fadren (1968). Efter att ha varit regiassistent på Dramaten åt Bergman så satsade hon under 1970-talet på sin egen regikarriär. 1973 var hennes regidebut med Frödingpjäsen Sjung vackert om kärlek och hennes filmregidebut var Paradistorg (1977), en filmatisering av Ulla Isakssons roman med samma namn. Under 1970-talet regisserade hon även utöver skådespeleriet ett drygt tjugotal uppsättningar på Dramaten och SVT och ett antal filmer, flera producerade av Ingmar Bergman, kring mänskliga relationer och kvinnorollen. Av hennes teateruppsättningar har en haft biografdistribution, Sommarkvällar på jorden (1986).[8]

Efter en paus återvände Lindblom igen som skådespelare, både på scen och film. Hon medverkade bland annat i Män som hatar kvinnor (2009).[8]

Gunnel Lindblom var 1960–1970 gift med läkaren Sture Helander (1918–1994) och fick barnen Thomas 1960, Jessica 1961 och Jan 1967.[6] Andra gången var hon gift 1981–1986 med den danske radiomannen och översättaren Frederik Dessau (1927–2019).[2] Gunnel Lindblom är gravsatt på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm.[9]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Filmer[redigera | redigera wikitext]

TV[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1952 Hermia, förälskad i Lysander En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare
Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
Ett huvud kortare (La tête des autres)
Marcel Aymé
Göteborgs stadsteater,
augusti 1952
1953 En skojares dagbok (На всякого мудреца довольно простоты, Na vsyakogo mudretsa dovolno prostoty)
Aleksandr Ostrovskij
Göteborgs stadsteater,
28 mars 1953
I Italien
Hjalmar Bergman
Lars-Erik Liedholm Korallen, Stenungsund[10]
Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Göteborgs stadsteater,
15 oktober 1953
Dunjasja Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad )
Anton Tjechov
Göteborgs stadsteater,
25 november 1953
Änglavakt (La Cuisine des anges)
Albert Husson
Göteborgs stadsteater
1954 Karmelitersystrarna (Les Dialogues des Carmélites)
Georges Bernanos
Göteborgs stadsteater,
1 april 1954
Glaskulan (Glasskulen)
Finn Carling
Göteborgs stadsteater,
6 maj 1954
Lyckliga dagar (Les Jours heureux)
Claude-André Puget
Lars-Erik Liedholm Pionjärteatern[11]
1955 Mathurine Don Juan (Dom Juan ou Le Festin de pierre)
Molière
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[12],
4 januari 1955
Eleonora Påsk
Strindberg
Malmö stadsteater,
5 februari 1955
Flickan Trämålning
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[13]
Bilha Lea och Rakel
Vilhelm Moberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[14]
1956 Larisa Dmitrievna Bruden utan hemgift (Бесприданница, Bespridannica)
Aleksandr Ostrovskij
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[15],
28 januari 1956
Trojanska kriget blir inte av (La Guèrre de Troie n'aura pas lieu)
Jean Giraudoux
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1957 Solveig Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[16]
1958 Astrid Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[17],
12 april 1958
Margaretha Ur-Faust (Faust)
Johann Wolfgang von Goethe
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[18],
17 oktober 1958
Britta Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[19],
19 december 1958
1969 Monika Gall Bröllopsfesten (Hochzeit)
Elias Canetti
Donya Feuer Dramaten
1998 Åsa Kämpa på (A Lady of Letters )
Alan Bennett
Lars Amble Maximteatern[20]
2000 Mumien Spöksonaten
August Strindberg
Ingmar Bergman Dramaten
2004 Lai Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Staffan Valdemar Holm Dramaten
2005 Tjänstekvinnan Sultanens hemlighet (alʼSultan al-hair)
Tawfiq al-Hakim
Eva Bergman Dramaten
2007 Gumman Dödsdansen I & II
August Strindberg
John Caird Dramaten
Marie Blanche och Marie
Per Olov Enquist
Hilda Hellwig Dramaten
2008 Marina Onkel Vanja (Дядя Ваня, Djadja Vanja)
Anton Tjechov
Hilda Hellwig Dramaten
2017 De sista vittnena (Последние свидетели, Poslednije svideteli)
Svetlana Aleksijevitj
Ulla Kassius Dramaten
Teiresias Oidipus/Antigone (Οἰδίπους Τύραννος, Oedipus Tyrannus/Ἀντιγόνη, Antigone)
Sofokles
Eirik Stubø Dramaten
2019 Projekt: Modern
Anna Pettersson efter August Strindberg
Anna Pettersson Strindbergs Intima Teater

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1974 Morbror Vanja
Дядя Ваня, Djadja Vanja
Anton Tjechov Dramaten
1975 Körsbärsträdgården
Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad
Anton Tjechov
Översättning Astrid Baecklund och Herbert Grevenius
Norrköping-Linköping stadsteater
1983 Måsen
Чайка, Tjajka
Anton Tjechov Dramaten
1986 Några sommarkvällar på jorden Agneta Pleijel Dramaten
2009 Flicka i gul regnjacka
Jente i gul regnjakke
Jon Fosse Dramaten
2017 Ritter, Dene, Voss Thomas Bernhard
Översättning Thomas Helander
Dramaten

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Upphovsmän
1950 Portia Langham Miljonpundssedeln (The Million Pound Bank Note)
Mark Twain
Benkt-Åke Benktsson[21]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gunnel LindblomSvensk Filmdatabas
  2. ^ [a b c] ”Skådespelaren Gunnel Lindblom är död”. Aftonbladet. 24 januari 2021. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/0KLWJg/skadespelaren-gunnel-lindblom-ar-dod. 
  3. ^ ”Personsök”. birthday.se. https://www.birthday.se/Gunnel-Lindblom/Brottby/1931/ca6f3caa72. Läst 28 september 2019. 
  4. ^ Familjesidan.se
  5. ^ Rosanna Berg (26 januari 2021). ”Skådespelaren Gunnel Lindblom är död”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/0KLWJg/skadespelaren-gunnel-lindblom-ar-dod. Läst 2 februari 2021. 
  6. ^ [a b] LINDBLOM, GUNNEL M I, skådespelerska, Saltsjöbaden i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 779.
  7. ^ [a b c d] ”Ingmar Bergman: Gunnel Lindblom”. Stiftelsen Ingmar Bergman. 2 februari 2021. https://www.ingmarbergman.se/person/gunnel-lindblom. Läst 2 februari 2021. 
  8. ^ [a b c] ”Gunnel Lindblom”. Svensk Filmdatabas. 6 april 2013. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=64147#biography. Läst 2 februari 2021. 
  9. ^ Gravar.se
  10. ^ S-m (30 september 1953). ”Teater Musik Film: Korallen invigd”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-09-30/264/11. Läst 26 maj 2018. 
  11. ^ ”Teaterpionjärer på sjukhusturné”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 juli 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-07-16/189/9. Läst 20 juli 2018. 
  12. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015. 
  13. ^ ”Trämålning”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tr%C3%A4m%C3%A5lning-1. Läst 15 oktober 2015. 
  14. ^ ”Lea och Rakel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/lea-och-rakel. Läst 17 oktober 2015. 
  15. ^ ”Bruden utan hemgift”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/bruden-utan-hemgift. Läst 17 oktober 2015. 
  16. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  17. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015. 
  18. ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015. 
  19. ^ ”Värmlänningarna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/värmlänningarna-0. Läst 19 oktober 2015. 
  20. ^ Pia Huss (19 januari 1998). ”Orden motarbetar sig själva: Gunnel Lindblom och Lena Nyman kämpar med ett klumpigt tillyxat pjäsmaterial på Maxim”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030000035/http://www.dn.se/arkiv/teater/orden-motarbetar-sig-sjalva-gunnel-lindblom-och-lena-nyman-kampar/. Läst 29 oktober 2016. 
  21. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 32. 17 december 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-17/342/32. Läst 29 januari 2022. 
  22. ^ ”Gunnel Lindblom får Teaterförbundets guldmedalj 2018”. Teaterförbundet för scen och film. 10 juni 2018. https://teaterforbundet.se/gunnel-lindblom-far-teaterforbundets-guldmedalj-2018/. Läst 8 januari 2020. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]