Gunnar Nielsen (skådespelare) – Wikipedia

Gunnar Nielsen
FöddBo Gunnar Nielsen
23 juni 1919
Kungsholms församling, Stockholm
Död9 januari 2009 (89 år)
Oscars församling, Stockholm
MakaMarianne Nielsen
(g. 1943–2004; hennes död)
BarnMonica Nielsen (adoptivdotter)
SläktingarFredrik Wilhelm Nielsen (far)
Elsa Johansson (mor)
Tuss Hyland (syster)
IMDb

Bo Gunnar Nielsen, född 23 juni 1919 i Kungsholms församling i Stockholm, död 9 januari 2009 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Nielsen var son till direktören Fredrik Wilhelm Nielsen och hans andra hustru Elsa, ogift Johansson.[2] Hans syster Gunvor gifte sig med Claes Leo Lagergren och en annan syster Tuss Hyland gifte sig med Lennart Hyland.

Nielsen var engagerad vid Helsingborgs stadsteater i början av 1940-talet, vid sidan av teatern har han spelat revy hos bland andra Kar de Mumma. Han filmdebuterade 1941 i Schamyl Baumans Magistrarna på sommarlov, och medverkade i drygt 30 film- och TV-produktioner.

Gunnar Nielsen var gift från 1943 med skådespelaren Marianne Nielsen (1917–2004)[1] och adopterade hennes dotter skådespelaren Monica Nielsen (född 1937).[3] Tillsammans fick de också en son 1946 och en dotter 1955. Paret Nielsen är begravda på Lidingö kyrkogård.[4]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1941 Flute En midsommarnattsdröm
William Shakespeare		 Ingmar Bergman Sagoteatern[5]
1944 Louis
Victor		 Hotellrummet
Pierre Rocher		 Ingmar Bergman Boulevardteatern[6]
Vår väg mot framtiden
Rudolf Värnlund		 Ingrid Luterkort Dramatikerstudion[7]
Kristian Aschebergskan på Widtskövle
Brita von Horn och Elsa Collin		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[8]
Fan ger ett anbud
Carl Erik Soya		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[9]
Rosse Macbeth
William Shakespeare		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[10]
1945 Sagan
Hjalmar Bergman		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[11]
Douglas Hall Älskling jag ger mig
Mark Reed		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Tärningsmannen Jacobowsky och översten
Franz Werfel		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[12]
David Claudia
Rose Franken		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Knut Mosterson Rabies
Olle Hedberg		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[13]
1946 Lachlen McLachlen Hjärtan och njurar
John Patrick		 Gösta Terserus Helsingborgs stadsteater
Advokat Krantzén Rekviem
Björn-Erik Höijer		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[14]
Godsägare Sjöberg Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Dummery Eklöv och lavendel
Seán O'Casey		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Löfgren Krigsmans erinran
Herbert Grevenius		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Arbetskarl 3 Den ljusnande tid
Alf Henrikson		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
1947 Rysligman Lika för lika
William Shakespeare		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Willy Peppar och salt
Siegfried Geyer och Paul Frank		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Arthur Ljuva ungdomstid
Eugene O’Neill		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Landsfiskalen Höst
Bengt Blomgren		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Medverkande Fängslande men flyktigt, revy
Gunnar Ekström
Sture Ericson
Lars-Levi Læstadius		 Helsingborgs stadsteater
1948 Benjamin Påsk
August Strindberg		 Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Cornudet Fettpärlan
Gösta Sjöberg		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[15]
1949 Kurt Dödsdansen
August Strindberg		 Gunnar Olsson Blancheteatern[16]
Sune Larsson De fem fåglarna
Staffan Tjerneld		 Björn Berglund Blancheteatern[17]
1953 Lantlollan
William Wycherley		 Sam Besekow Alléteatern[18]
1954 Gendarm Tabarot Lille kommissarien
Marcel Achard		 Åke Falck Alléteatern[19]
1955 I afton kl. 8
George Dandin, Jag talar till dig, Ödets man, Familjealbumet
Molière, William Saroyan, George Bernard Shaw och Noël Coward		 Sam Besekow
Isa Quensel
Hans Lagerkvist		 Alléteatern[20]
1956 Mr Moon Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon
J. B. Priestley		 Per-Axel Branner Alléteatern[21]
1957 Ont blod (The Bad Seed)
Maxwell Anderson		 Per-Axel Branner Alléteatern[22]
1958 Magister Bläckstadius Magister Bläckstadius
August Blanche		 Else Fisher Riksteatern[23]
Chlestakov, tjänsteman från St. Petersburg Revisorn (Ревизор, Revizor)
Nikolaj Gogol		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[24]
Fort Christina
Alf Henrikson, Erik Lundegård och Lennart Nyblom		 Ellen Bergman Upsala-Gävle stadsteater[25]
1959 Den frågvise Ungdoms ljuva fågel
Tennessee Williams		 Per Gerhard Vasateatern[26]
Femton snören guld
Zhu Sucheng		 Ellen Bergman Upsala-Gävle stadsteater[27]
1964 John de Stogumber Sankta Johanna
George Bernard Shaw		 Per Gerhard Vasateatern[28]
1966 Omaka par
Neil Simon		 Stig Ossian Eriksson Intiman[29]
1976 Amos Hart Chicago
John Kander och Fred Ebb		 Hans Bergström Riksteatern[30]
1989 Ett resande teatersällskap
August Blanche		 Elisabeth G. Söderström Riksteatern[31]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  3. ^ Nielsen, Monica, skådespelerska, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 791.
  4. ^ FinnGraven
  5. ^ ”En midsommarnattsdröm”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-midsommarnattsdröm. Läst 16 oktober 2015. 
  6. ^ ”Hotellrummet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hotellrummet. Läst 16 oktober 2015. 
  7. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 26 april 1944. Arkiverad från originalet den 24 november 2021. https://web.archive.org/web/20211124135759/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-onsdag-26-april-1944-sida-14_1950.jpeg. Läst 24 november 2021. 
  8. ^ ”Aschebergskan på Widtskövle”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/aschebergskan-på-widtskövle. Läst 16 oktober 2015. 
  9. ^ ”Fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  10. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-0. Läst 16 oktober 2015. 
  11. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan. Läst 16 oktober 2015. 
  12. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015. 
  13. ^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015. 
  14. ^ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015. 
  15. ^ ”Fettpärlan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22239&pos=147. Läst 24 april 2016. 
  16. ^ ”Dödsdansen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22240&pos=148. Läst 24 april 2016. 
  17. ^ ”De fem fåglarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22241&pos=149. Läst 24 april 2016. 
  18. ^ ”Teater Musik Film: 'Lantlollan' repeterar”. Dagens Nyheter: s. 11. 21 oktober 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-10-21/285/11. Läst 18 januari 2016. 
  19. ^ ”Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. 12 april 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-04-12/100/14. Läst 18 januari 2016. 
  20. ^ ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016. 
  21. ^ ”Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon”. Dagens Nyheter: s. 14. 17 november 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-11-17/313/14. Läst 18 januari 2016. 
  22. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 4 april 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-04-04/93/16. Läst 27 december 2021. 
  23. ^ ”Bläckstadius på turné”. Dagens Nyheter: s. 15. 14 februari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-02-14/43/15. Läst 2 maj 2021. 
  24. ^ S. B-l (6 september 1958). ”Uppsala stadsteater ger Gogols 'Revisorn'”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-06/241/18. Läst 29 januari 2022. 
  25. ^ Ellson (18 december 1958). ”Svenskt kolonilustspel får urpremiär i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-18/343/20. Läst 10 juni 2018. 
  26. ^ ”Ungdoms ljuva fågel”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14091&pos=477. Läst 6 maj 2016. 
  27. ^ ”Kinesiskt i Uppsala på annandagen”. Dagens Nyheter: s. 20. 11 december 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-11/336/20. Läst 10 juni 2018. 
  28. ^ Sven Barthel (4 oktober 1964). ”Seger för Johanna”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-10-04/270/24. Läst 6 maj 2016. 
  29. ^ Barbro Hähnel (16 september 1966). ”Omaka blivande ungkarlar balanserar varandra väl”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-16/251/19. Läst 17 april 2016. 
  30. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 51. 6 december 1976. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1976-12-06/332/51. Läst 1 maj 2016. 
  31. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. På Stan 11. 8 juli 1989. https://arkivet.dn.se/tidning/1989-07-08/181/49. Läst 5 maj 2018. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Nielsen_(skådespelare)&oldid=54537759”