Georg II av Storbritannien – Wikipedia

Georg II
Samtida porträtt av Georg II
Regeringstid 11 juni 1727–25 oktober 1760
Kröning 11 oktober 1727 i Westminster Abbey i London
Företrädare Georg I
Efterträdare Georg III
Regeringstid 11 juni 1727–25 oktober 1760
Företrädare Georg I
Efterträdare Georg III
Regeringstid 11 juni 1727–25 oktober 1760
Företrädare Georg I
Efterträdare Georg III
Gemål Caroline av Ansbach
Ätt Huset Hannover
Far Georg I
Mor Sofia Dorotea av Celle
Född 9 november (enl. n.s; 30 oktober enl. g.s.) 1683
Slottet Herrenhausen i Hannover, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg
Namnteckning
Död 25 oktober 1760 (76 år)
Kensington Palace, London
Begravd 11 november 1760
Westminster Abbey i London


Georg II, engelska George II, döpt till Georg August, född 9 november (enl. n.s; 30 oktober enl. g.s.) 1683Schloss Herrenhausen i Hannover, död 25 oktober 1760Kensington Palace i London, var kung av Storbritannien och Irland samt kurfurste av Hannover från 11 juni 1727 till sin död.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kung Georg II var den andre brittiske monarken av huset Hannover och son till Georg I av Storbritannien och Sofia Dorotea av Celle. Han är den senaste brittiske monarken som varit född utanför Storbritannien.

Hans seger i slaget vid Dettingen 27 juni 1743 under det österrikiska tronföljdskriget var det senaste slag som personligen letts på slagfältet av en brittisk kung.

Georg II utövade liten makt över politiken under början av sin regeringstid. Regeringen styrdes i stället av Storbritanniens förste (inofficielle) "premiärminister", sir Robert Walpole. Under det sista årtiondet av sitt liv visade Georg II litet intresse för politik. Landets deltagande i Sjuårskriget leddes av William Pitt den äldre. Den här perioden såg också ett ökat brittisk inflytande i Indien och Kanada med de framgångar som Robert Clive och James Wolfe gjorde var för sig.

Georg II var känd för sina många konflikter med sin far och senare med sin son, Fredrik Ludvig, prins av Wales. Han hade ett bättre förhållande till sin hustru, Caroline av Ansbach, som han gifte sig med 1705 och var mycket fäst vid, trots att han var notoriskt otrogen.

Georg II efterträddes i primogenitur av sonsonen Georg III, eftersom äldste sonen Fredrik Ludvig redan hade avlidit 1751.[1]

Georg II är den senaste brittiske monark som blivit gravsatt i Westminster Abbey.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Fredrik Ludvig, prins av Wales (1707-1751), gift med Augusta av Sachsen-Gotha, far till kung Georg III av Storbritannien
  2. Anna (1709-1759), gift med Vilhelm IV av Oranien
  3. Amalia Sophia (1711-1786)
  4. Caroline Elizabeth (1713-1757)
  5. George William (1717-1718)
  6. Vilhelm August, hertig av Cumberland (1721-1765)
  7. Maria (1723-1772), gift med Fredrik II av Hessen-Kassel
  8. Louise (1724-1751), gift med Fredrik V av Danmark

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg (även 12.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kurfurst Ernst August av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt (även 13.)
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Georg I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Kurfurst Fredrik V av Pfalz, kung av Böhmen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Sofia av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Elisabet Stuart
 
 
 
1. Kung Georg II
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Samma som 8.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Georg Wilhelm, furste av Lüneburg-Celle
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Samma som 9.
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Sofia Dorotea av Celle
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Alexandre d'Esmier d'Olbreuse
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Eleonore d'Olbreuse
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Jacquette Poussard du Bas-Vandré et de Saint-Marc
 
 
 


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, George II of Great Britain, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]