Fred Astaire – Wikipedia

	Fred Astaire
	Fred Astaire 1941.
Född	Frederick Austerlitz, Jr.; 10 maj 1899; Omaha, Nebraska, USA
Död	22 juni 1987 (88 år); Los Angeles, Kalifornien, USA
Aktiva år	1904–1981
Maka	Phyllis Livingston Potter (1933–1954; hennes död) ; Robyn Smith ; (1980–1987; hans död)
Släktingar	Adele Astaire (syster)
Betydande roller
	Bert Kalmar i Tre små ord ; Dick Avery i Kär i Paris ; Julian Osborn i På stranden ; Biddeford 'Pogo' Poole i Åh, en sån pappa! ; Finian McLonergan i Finian's Rainbow ; Harlee Claiborne i Skyskrapan brinner!
	Oscar Academy Honorary Awards; 1950
	Emmy Awards Best Single Performance by an Actor; 1958 - An Evening with Fred Astaire; Program Achievement; 1960 - Another Evening with Fred Astaire; 1961 - Astaire Time
	Golden Globe Awards Best Motion Picture Actor -Music/Comedy; 1950 - Tre små ord; Lifetime Achievement in Motion Pictures ; 1960 -; Bästa manlig huvudroll; 1974 - Skyskrapan brinner!
	IMDb SFDb IBDb

Fred Astaire, ursprungligen Frederick Austerlitz, Jr., född 10 maj 1899 i Omaha, Nebraska, död 22 juni 1987 i Los Angeles, Kalifornien, var en amerikansk dansare, sångare, skådespelare och koreograf. Astaire var inte bara en stor stjärna utan också en av de mest inflytelserika dansarna i musikalfilmens historia.^[1] Under 1930-talet var hans danspartner i en serie om tio Hollywoodmusikaler Ginger Rogers,^[1] däribland i Continental (1934), Top Hat (1935) och Dansen går (1936).

Astaires karriär spände över 76 år, under vilken han spelade i drygt 10 musikaler på Broadway och scener i London, medverkade i 31 musikalfilmer, en handfull tv-program samt gjort ett flertal skivinspelningar.^[2] Astaire utnämndes av AFI till den femte största manliga filmstjärnan från Hollywoods klassiska era.

Gene Kelly, en annan berömd dansstjärna i Hollywood, har sagt att "the history of dance on film begins with Astaire." Bortom filmens värld har även många andra dansare och koreografer, inklusive Rudolf Nurejev, Sammy Davis Jr., Michael Jackson, Gregory Hines, Michail Barysjnikov, George Balanchine, Jerome Robbins, Madhuri Dixit och Bob Fosse, omnämnt Astaires inflytande.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med sin syster Adele (1896–1981) debuterade han som sjuårig och turnerade med vaudevilleteatrar runt USA. Syskonen blev kända som barnstjärnor med två illuminerade bröllopstårtor som rekvisita, men hade till en början hårda år. 1917 gjorde de debut på Broadway i musikalen Over the Top. Året därpå fick de sitt stora genombrott i The Passing Show of 1918 och blev sedan favoriter hos publiken på såväl Broadway som i London.

Syskonens kompanjonskap upphörde 1931, då Adele gifte sig med Lord Charles Cavendish.

Astaire gjorde en filmtest i Hollywood vilket resulterade i den berömda domen: "Kan inte sjunga. Kan inte agera. Aningen skallig. Kan dansa litet grand". Han fick dock en liten roll mot Joan Crawford i Den dansande Venus 1933.

Strax efter sammanfördes han med nykomlingen Ginger Rogers, ett partnerskap som skulle leda till tio filmer tillsammans. När Rogers övergick till mer dramatiska roller fortsatte Astaire med dansfilmer, med partners såsom Cyd Charisse och Eleanor Powell. I mitten på 1940-talet blev Gene Kelly hans obestridlige arvinge och Astaire drog sig då tillbaka, men gjorde en triumfartad comeback 1948 i En dans med dej mot Judy Garland.

I princip helt på egen hand skapade Astaire en helt ny typ av sång- och dansfilmer. Astaire var perfektionist, som finslipade steg och rörelser tills han kunde dansa med en sällsynt lätthet, glädje och virtuositet, precis som om dansen var improviserad i ögonblicket. I sina filmer lanserade han också många melodier som kom att bli evergreens. Han gjorde även några dramatiska filmroller.

Fred Astaire belönades med en special-Oscar 1949 för sina insatser inom filmen och Oscarnominerades för bästa manliga biroll för Skyskrapan brinner!.

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

1933 – Den dansande Venus
1933 – Flyg med till Rio
1934 – Continental
1935 – Top Hat
1935 – Roberta
1936 – Flottan dansar
1936 – Dansen går
1937 – En flicka i knipa
1937 – Får jag lov?
1938 – Vi ses igen!
1939 – Två ska man vara
1940 – Dans efter noter
1940 – Broadways melodi 1941
1941 – Bröllopsdansen
1942 – Bröllop i Buenos Aires
1942 – Värdshuset Fritiden
1943 – Upp i det blå
1946 – Ziegfeld Follies
1948 – En dans med dej
1949 – Vi dansar igen!
1950 – Tre små ord
1950 – I dansens virvlar
1951 – Kungligt bröllop
1952 – Skål för bruden!
1953 – Den stora premiären
1955 – Pappa Långben
1957 – Kär i Paris
1957 – Silkesstrumpan
1959 – På stranden
1961 – Åh, en sån pappa!
1962 – Den misstänkta värdinnan
1964 – Livat i Paris
1968 – Finian's Rainbow
1970 – Santa Claus Is Comin' to Town (TV-film)
1974 – That's Entertainment!
1974 – Skyskrapan brinner!
1976 – Hollywood, Hollywood! (That's Entertainment! II)
1979 – Mannen i tomtedräkten (TV-film)
1981 – Gengångare
1994 – That's Entertainment! III

Se även[redigera | redigera wikitext]

Adele Astaire

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Fred Astaire, 12 april 2018.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] ”Fred Astaire” (på engelska). Encyclopaedia Britannica. 2021. https://www.britannica.com/biography/Fred-Astaire. Läst 6 maj 2021.
^ Natt och Dag, Niklas (2 januari 2018). ”Ikonen: Fred Astaire”. King Magazine. Egmont Publishing. https://www.kingmagazine.se/ikonen-fred-astaire/. Läst 6 maj 2021.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Fred Astaire på Internet Movie Database (engelska)
Fred Astaire på Internet Broadway Database (engelska)
Fred Astaires grav på Find A Grave (engelska)

[EB-1] [a b] ”Fred Astaire” (på engelska). Encyclopaedia Britannica. 2021. https://www.britannica.com/biography/Fred-Astaire. Läst 6 maj 2021.

[2] Natt och Dag, Niklas (2 januari 2018). ”Ikonen: Fred Astaire”. King Magazine. Egmont Publishing. https://www.kingmagazine.se/ikonen-fred-astaire/. Läst 6 maj 2021.

[1]

[2]