Fornegyptiska medicinska papyrer – Wikipedia

Fornegyptiska kirurgiska instrument, Kom Ombo-templet.
Kahun-papyrusen VI 1.
Edwin Smith-papyrusen.
Ebers-papyrusen.

De Fornegyptiska medicinska papyri är papyrusfynd från Forntida Egypten och antikens Egypten och innehåller de äldsta bevarade skrifter om medicin. Manuskripten upptäcktes på olika fyndplatser i Egypten och de äldsta dateras till cirka 1900-talet f.Kr. Idag förvaras de på olika institutioner världen över.[1][2][3][4][5][6][7][8][9]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Vanligen tillskrivs uppkomsten av läkekonsten till antikens Grekland men grekerna fick sina kunskaper från egyptiska läkare (kallades wab sekhmet).[8] De första bevarade dokumenterade medicinska forskningar utfördes redan i forntidens Egypten där de äldsta manuskripten dateras till cirka 1900-talet f.Kr. Det fanns såväl anatomiska kunskaper, hygieniska kunskaper, diagnostiska metoder och behandlingar av olika medicinska och kirurgiska tillstånd. De bevarade manuskripten utgör ofta troligen avskrifter av ännu äldre manuskript:[2][3][4][5][6][7]

Den fornegyptiska medicinvetenskapen var effektiv och tämligen exakt, vissa ämnen i fornegyptiska mediciner används än idag.[8]

Manuskripten[redigera | redigera wikitext]

De bevarade manuskripten täcker olika områden, bland de mest betydande papyri finns:[1][2][3][4][5][7][9]

  • London-papyrusen
    • dateras till cirka 1350 f.Kr. kring Egyptens artonde dynasti
    • innehåller texter om sjukdomar och behandlingar, smärtor, tandbesvär och sårvård, blandad med trollformler
    • det är okänt när papyrusen upptäcktes, 1860 donerades papyrusrullen av Royal Institute of London till British Museum
    • förvaras idag på British Museum, London

Historia[redigera | redigera wikitext]

De bevarade manuskripten är uppkallade dels efter den ursprunglige ägaren (till exempel Edwin Smith-papyrusen), fyndplatsen (till exempel Kahun-papyrusen), platsen där de förvaras idag (till exempel Berlin-papyrusen) eller efter den som publicerade den första studien om manuskriptet (till exempel Ebers-papyrusen).[3]

En omfattande studie av de bevarade medicinska papyri gjordes i Berlin under 1950-talet av tyske egyptologen Hermann Grapow som publicerade sina resultat i flera böcker, däribland "Grundriss der Medizin der alten Ägypter".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Indiana University, Indiana Arkiverad 7 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. (läst 25 april 2011)
  2. ^ [a b c] Indigo.ie (läst 25 april 2011)
  3. ^ [a b c d] World Research Foundation (läst 25 april 2011)
  4. ^ [a b c] Coptic Medical Arkiverad 8 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 25 april 2011)
  5. ^ [a b c] Heritage-key.com Arkiverad 1 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 25 april 2011)
  6. ^ [a b] Reshafim.org (läst 25 april 2011)
  7. ^ [a b c] Medizinische Papyri.de Arkiverad 1 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 25 april 2011)
  8. ^ [a b c] Illustrerad Vetenskap, nr 13, 2008 (läst 25 april 2011)
  9. ^ [a b] University of Kansas, Kansas, Chauncey D. Leake (läst 25 april 2011)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]