French
DeutschFolkoperan – Wikipedia
| Folkoperan AB | |
 Folkoperans entré 2014. | |
| Org.nr | 556193-5312 |
|---|---|
| Huvudkontor | Stockholm,  Sverige |
| Nyckelpersoner | Stina Westerberg (styrelseordf.) Monica Fredriksson (vd) |
| Bransch | Opera |
| Historik | |
| Grundat | 1976 |
| Grundare | Claes Fellbom, Kerstin Nerbe och Krister Fagerström |
| Ekonomi | |
| Tillgångar | ▲ 23,3 miljoner kronor |
| Struktur | |
| Ägare | Stiftelsen Folkoperan |
| Övrigt | |
| Slogan | Folkoperan - vi tänder nya tankar genom orädd opera |
| Webbplats | Folkoperan.se |
Folkoperan är ett operahus i Sverige som grundades 1976 av Claes Fellbom, Kerstin Nerbe och Krister Fagerström. Fram till 1993 verkade Folkoperan som en fri musikteatergrupp, för att sedan dess arbeta under benämningen institutionsteater. Folkoperan är organiserad som ett aktiebolag. Stiftelsen Folkoperan är ensam aktieägare i Folkoperan Aktiebolag och fungerar dessutom som ett ekonomiskt råd.
Folkoperan spelar nära publiken i en liten salong utan ett orkesterdike mellan publiken och scenen. Målet är att ständigt förnya operakonsten, sätta skådespelet i centrum och att kommunicera med publiken. Man spelar framförallt de stora klassiska verken, men satsar även på nyskrivna operor och opera för barn. Folkoperan vill skapa opera som är begriplig. Därför sjunger man alltid på svenska. Folkoperan är en arbetsplats för frilansande sångare och musiker.
Folkoperan huserar sedan 1984 i den ombyggda biografen Ricardo (tidigare Rio och Garbio) på Hornsgatan 72 i Stockholm, som invigdes 1928. Huset ritades av arkitektfirman Höög & Morssing i elegant 1920-talsklassicism och uppfördes av biografägaren och byggmästaren John A. Bergendahl på platsen för den tidigare Maria saluhall. Då var det en av Stockholms största biografer med 1 002 sittplatser. Salongen består idag av parkett och balkong och rymmer 589 platser. Mellan 1980 och 1984 höll Folkoperan till i lokaler på Roslagsgatan 14.
Operahusets ledning utgörs av verkställande direktör Monica Fredriksson, konstnärlig chef Tobias Theorell och musikalisk ledare/chefsdirigent Henrik Schaefer.
Produktioner och regissörer[redigera | redigera wikitext]
2020-talet[redigera | redigera wikitext]
- 2023
- Tidens larm (Dmitrij Sjostakovitj, Igor Stravinskij, Tichon Chrennikov m. fl). – Tobias Theorell
- Askungen (Gioacchino Rossini) – Nora Nilsson
- Provsjungningen, en samproduktion med Dockteatern Tittut – Sophia Segrell
- Riddar Blåskägg & Judith (Béla Bartók/Malin Bång) – Wouter Van Looy
- The Turn of the screw (Benjamin Britten) – Annilese Miskimmon
- 2022
- Norma (Vincenzo Bellini) – Eirik Stubø
- Ålevangeliet (Emmy Lindström) – Tobias Theorell. En samproduktion med Riksteatern, Malmö Live Konserthus, Norrlandsoperan.
- Così fan tutte (Wolfgang Amadeus Mozart) – Ulrike Schwab. En samproduktion med Uppsala stadsteater.
- 2021
- Don Carlos (Guiseppe Verdi) – Tobias Theorell
- Dichterliebe (Christian Jost efter Robert Schumanns Dichterliebe) – Tobias Theorell
- 2020
- Tristan och Isolde (Richard Wagner) – Linus Tunström
- Coraline (Mark-Anthony Turnage) – Aletta Collins. En samproduktion med Royal Opera House Covent Garden, L’Opéra de Lille, Theater Freiburg, Victorian Opera.
2010-talet[redigera | redigera wikitext]
- 2019
- Tolvskillingsoperan (Kurt Weill) – Mellika Melouani Melani. En samproduktion med Kulturhuset Stadsteatern.
- Skapelsen (Joseph Haydn) – Mellika Melouani Melani. En samproduktion med Kulturhuset Stadsteatern.
- Usher (Claude Debussy/Annelies Van Parys) – Philippe Quesne. En samproduktion med Staatsoper Unter den Linden Berlin, Muziektheater Transparant, Opera Ballet Vlaanderen, Nanterre – Amandiers centre dramatique national.
- 2018
- 2017
- 2016
- 2015
- 2014
- 2013
- 2012
- Carmina Burana (Carl Orff) – Mellika Melouani Melani
- Maskeradbalen (Giuseppe Verdi) – Mellika Melouani Melani
- Julius Caesar (Georg Friedrich Händel) – Cisco Aznar
- 2011
- 2010
2000-talet[redigera | redigera wikitext]
- 2009
- 2008
- 2007
- Zarah (Anders Nilsson) – Claes Fellbom
- Shit också (Fredrik Österling) (barnproduktion) – Mira Bartov
- Mitt hjärta brister (collage av operamusik) – Birgitta Egerbladh
- 2006
- 2005
- Romeo och Julia (Charles Gounod) – Patrik Sörling
- Den bergtagna (Ivar Hallström) – Claes Fellbom
- Fedra[förtydliga] (Hippolyte et Aricie) (Jean-Philippe Rameau) – Claes Fellbom
- Fedra och odjuret (Jean Philipe Rameau) (barnproduktion) – Ellen Trømborg
- 2004
- 2003
- 2002
- Così fan tutte (Mozart) – Stefan Herheim
- Lucia di Lammermoor (Donizetti) (på Confidencen) – Kasper Holten
- Rhenguldet (Richard Wagner) – Claes Fellbom
- 2001
- Lilla rhenguldet (Wagner) (barnproduktion) – Claes Fellbom
- Jeppe/Den grymma komedin (Sven-David Sandström) – Claes Fellbom
- Enleveringen ur seraljen (Mozart) (på Confidencen) – Johanna Garpe
- 2000
- La traviata (Verdi) – Staffan Valdemar Holm
- Stjärndamm (Kerstin Nerbe) (spelades på Lokomotivet i Eskilstuna, produktion i samarbete med Sörmlands Musik och Teater) – Inger Åby
1990-talet[redigera | redigera wikitext]
- 1999
- La Bohème (Giacomo Puccini) – Staffan Aspegren
- Drakdödaren (Stefan Nilsson) (spelades på i Eskilstuna, produktion i samarbete med Sörmlands Musik och Teater) – Åsa Kalmér
- 1998
- 1997 Kärleken till de tre apelsinerna (Sergej Prokofjev) – Claes Fellbom
- 1996
- Lilla Carmen (Georges Bizet) (barnproduktion) – Maja Verner-Carlsson
- Carmen (Bizet) – Staffan Valdemar Holm
- Don Giovanni (Mozart) – Peter Stormare
- 1995 Otello (Verdi) – Claes Fellbom
- 1994 Hemsöborna (Georg Riedel) – Ole Anders Tandberg
- 1993
- Turandot (Puccini) – Claes Fellbom och Chiang Ching
- Vandringen till sköldpaddsberget (barnproduktion) (Stellan Sagvik) – Ole Anders Tandberg, Ulla-Carin Nyquist
- Oidipus[förtydliga] (Qu Xiao-Song) – Matthew Richardson
- 1992
- 1991 Simson och Delila (Camille Saint-Saëns) – Ulrich Peters
- 1990
- Lilla Hoffmann (Jacques Offenbach) (barnproduktion) – Stina Ancker
- Hoffmanns äventyr (Offenbach) – Claes Fellbom
- Barfotaliv (Georg Riedel) – Claes Fellbom
1980-talet[redigera | redigera wikitext]
- 1989
- Lilla barberaren (Rossini) (barnproduktion) Lilla Barberaren bygger på Lars Rudolfssons iscensättning av Barberaren i Sevilla. Bearbetningen gjordes i flera versioner och varianter av Lennart Håkansson, regiassistent för den stora uppsättningen.
- 1989 Barberaren i Sevilla (Rossini) – Lars Rudolfsson
- 1988
- 1986
- Lilla trollflöjten (Wolfgang Amadeus Mozart) (barnproduktion) – Claes Fellbom
- Trollflöjten (Mozart) – Claes Fellbom
- Madama Butterfly (Puccini) – Claes Fellbom
- 1985
- 1984 Det finns ingen krokodil under min säng (Kerstin Nerbe) – Donya Feuer
- 1983 Viva Ernani (Verdi) – Claes Fellbom
- 1982 Carmen (Georges Bizet) – Claes Fellbom
- 1981 Madama Butterfly (Puccini) – Claes Fellbom
- 1980
1970-talet[redigera | redigera wikitext]
- 1979
- Theobald Tiger (Hanns Eisler) – Jan Zetterberg
- Trollslaget (Lars-Åke Francke-Blom) (barnproduktion) – Claes Fellbom
- Kyssande vind (gestaltat romansprogram)
- 1978
- Hans och Greta (Engelbert Humperdinck) (barnproduktion) – Claes Fellbom
- 1977
- Advokaten Pathelin (Jacopo Foroni) – Jan Zetterberg
- Tango för tre (Anthony Hopkins) – Claes Fellbom
- Mediet (Menotti) – Claes Fellbom
- När kvinnans lott var att vänta och drömma, gestaltat romansprogram
- Pigan tar befälet (Giovanni Battista Pergolesi) – Claes Fellbom
- 1976 Sångläraren (Pergolesi) – Claes Fellbom
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Berglund, Kurt (1993). Stockholms alla biografer: ett stycke Stockholmshistoria från 90-tal till 90-tal. Stockholm: Svenska turistföreningen. Libris 7611737. ISBN 91-7156-113-7
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Fellbom, Claes (2012). Född ur passion: Folkoperan, som jag såg den. Stockholm: Carlsson. Libris 12747338. ISBN 978-91-7331-523-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||
