Fjärde vågens feminism – Wikipedia

Fjärde vågens feminism
Women's March on Washington i januari 2017.

Fjärde vågens feminism började formeras kring 2012,[1] alternativt under det sena 00-talet.[2] Denna rörelse och tid karaktäriseras av sitt fokus på att stärka kvinnor på en mängd olika plan,[3][4] användningen olika internetverktyg[5] och ofta en medvetenhet kring intersektionalitet.[6] Den föregicks av den tredje vågens feminism.

Genom Metoo-rörelsen lyftes vittnesmål om en utbredd övergreppskultur och sexism, och fokuset på kvinnors trygghet ledde till en politisk polarisering. En kritik kom även mot den tredje vågens koppling till queer och transrörelsen, liksom mot den genusvetenskap som börjat etableras som akademiskt ämne. Fjärde vågens feminism har själv blivit kritiserad för överdrivet fokus på kvinnlig svaghet och förenklade orsakssamband.[7]

Karaktär och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Intersektionalitet och relationsfokus[redigera | redigera wikitext]

Tarana Burke, som redan 2006 använde "metoo" som symbol för upplevda orättvisor.

Den fjärde vågens feminism växte sig stark under 2010-talet, men den har rötter från ett decennium tidigare. Det inkluderar aktivismen från Tarana Burke, som 2006 började använda sig av begreppet "metoo" som en symbol för upplevda orättvisor för inte minst svarta kvinnor i USA.[8] Som en följd av den tredje vågens större uppmärksamhet kring olika orättvisor har även den fjärde vågen kännetecknats av ett större fokus på intersektionalitet.[9]

Under denna tid har diskussionen omkring kvinnors roll i relationer lyfts bland annat genom Metoo-rörelsen och en förnyad debatt omkring pornografi och sexualiseringen[10] av samhället. Den fjärde vågen kännetecknas av sitt avståndstagande från den enligt vissa naiva sexpositivism som präglat delar av den föregående vågens feminism.[2] Fokus i aktivismen har varit på sexuella övergrepp och sexuella trakasserier, liksom av våld i nära relationer, objektifieringen av kvinnor och sexism inom arbetslivet.

Internet, Trump och genus[redigera | redigera wikitext]

Den fjärde vågens feminism har till stort verkat via Internet, och sociala medier som Instagram och Twitter har fungerat som samlingspunkter för aktivismen.[11] Den har av vissa setts som en reaktion mot postfeminismen, vilken argumenterat för att likhet mellan kvinnor och män redan uppnåtts. Samtidigt har den återanvänt vissa delar av den andra vågens idéer, inklusive fokuset på "sexuella övergrepp, våldtäkt, våld mot kvinnor /…/".[2]

I USA har ledarna i rörelsen kring Metoo blivit naturliga talespersoner för denna skärpta och i vissa fall könspolariserade politik. Denna ursprungligen hashtag-baserade aktivism fick ökat fokus i samband med 2016 års val av Donald Trump som USA:s president, och samma månad som han tillträdde som president arrangerades Women's March on Washington.[12] I Spanien skedde en mobilisering kring kvinnors kamp mot mäns våld i samband med uppmärksammade rättsfall.[13][14]

Den feministiska aktivismen blev ofta kritisk till den genusvetenskap som under tiden etablerats som akademiskt ämne.[13] Denna våg skedde samtidigt som hela stater (som Sverige, under regeringen Löfven) började marknadsföra sin politik som feministisk.[15]

Polarisering och avmattning[redigera | redigera wikitext]

Mellan 2014 och 2018 minskade mängden svenska män över 30 års ålder som identifierade sig som feminister, enligt en Sifo-undersökning från nästan 50 till 25 procent. Samtidigt ökade andelen svenska kvinnor med feministisk identifikation. Detta har skett samtidigt som feminismen fick en tydligare koppling till vänsterpolitik och den ökande polarisering på det politiska fältet.[16]

I Sverige minskade mängden uttalade feminister mellan 2021 och 2023 från 30 till 24 procent av väljarkåren (DN/Ipsos-undersökning). Det skedde samtidigt som sympatier för liberalismen minskade till förmån för konservatism.[17] En annan undersökning 2023 (av Yougov) i sju olika europeiska länder antydde att de flesta svarande inte var klara över grundbetydelsen av begreppet feminism.[18] I USA svarade 64 procent av respondenterna i en undersökning från Pew Research Center att feminismen är stärkande (empowering) och 42 procent att den är inkluderande, men 45 procent att den är polariserande och 30 procent att den är föråldrad.[9] I 2022 års upplaga av den svenska Ungdomsbarometern förklarade sig tio procent av pojkarna vara feminister,[19] medan den feministiska identiteten fortfarande var den kanske viktigaste för flickorna inom generation Z.[20][21]

Kritik mot den fjärde vågen[redigera | redigera wikitext]

Kritik har kommit angående hur fjärde vågen återskapat en offerroll för kvinnan och talat mindre om individernas egen makt.[22] Den ses ibland som en sociala medier-baserad återgång till andra vågens feminism,[23] parad med en nyuppväckt biologism där män och kvinnor är mer olika än lika.[24] Många av de ledande aktivisterna inom den fjärde vågen har identifierat sig som radikalfeminister, och konflikter kring transrörelsen och sexarbete som fenomen (jämför förkortningar som TERF respektive SWERF) har lett till hårda debatter.[7]

Metoo bidrog till en våg av vittnesmål kring utbredd sexism och ouppklarade övergrepp. I efterspelet av den konkreta fasen av Metoo har kritik kommit mot den rättsosäkerhet och det känslostyrda engagemang som uthängningar av personer i sociala medier ibland bidragit till.[25][26]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 22 juni 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jessica Abrahams (14 augusti 2017). ”Everything you wanted to know about fourth wave feminism—but were afraid to ask” (på engelska). dlv.prospect.gcpp.io. https://dlv.prospect.gcpp.io/culture/44809/everything-you-wanted-to-know-about-fourth-wave-feminismbut-were-afraid-to-ask. Läst 17 juli 2023. 
  2. ^ [a b c] Rampton, Martha (2008). ”Four Waves of Feminism” (på engelska). Pacific University. https://www.pacificu.edu/magazine/four-waves-feminism. Läst 17 juli 2023. 
  3. ^ Abrahams, Jessica (14 August 2017). ”Everything you wanted to know about fourth wave feminism—but were afraid to ask”. Prospect. https://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/everything-wanted-know-fourth-wave-feminism. 
  4. ^ ”What is the role of Feminist Pornography in Society? | Criminology & Sociology Hull – Student Research Journal” (på brittisk engelska). crimsoc.hull.ac.uk. 20 juni 2020. https://crimsoc.hull.ac.uk/2020/06/20/feminist-pornography/. Läst 13 september 2021. 
  5. ^ Grady, Constance (2018-03-20). ”The waves of feminism, and why people keep fighting over them, explained” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/2018/3/20/16955588/feminism-waves-explained-first-second-third-fourth. 
  6. ^ Munro, Ealasaid (September 2013). ”Feminism: A Fourth Wave?”. Political Insight 4 (2): sid. 22–25. doi:10.1111/2041-9066.12021.  Republished as Munro, Ealasaid (5 september 2013). ”Feminism: A fourth wave?”. The Political Studies Association. Arkiverad från originalet den 2 december 2018. https://web.archive.org/web/20181202070519/https://www.psa.ac.uk/insight-plus/feminism-fourth-wave. Läst 1 december 2018.  / ”Feminism: A fourth wave? | The Political Studies Association (PSA)” (på engelska). Feminism: A fourth wave? | The Political Studies Association (PSA). https://www.psa.ac.uk/psa/news/feminism-fourth-wave. 
  7. ^ [a b] Jessica Ferri (21 september 2021). ”Review: Is a new book feminism's next new wave or yesterday's backlash?” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/entertainment-arts/books/story/2021-09-21/is-a-new-book-feminisms-next-new-wave-or-yesterdays-backlash. Läst 18 juli 2023. 
  8. ^ Amy Oloo (14 maj 2019). ”Erasure of Black Women in the Fourth Feminist Wave” (på amerikansk engelska). Sayfty. https://sayfty.com/erasure-of-black-women-in-the-fourth-feminist-wave/. Läst 21 juli 2023. 
  9. ^ [a b] Alfonseca, Kiara (8 mars 2023). ”The feminist movement has changed drastically. Here’s what the movement looks like today” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/US/examining-modern-feminism-wave-now/story?id=97617121. Läst 26 juli 2023. 
  10. ^ Cochrane, Kira (10 december 2013). ”The fourth wave of feminism: meet the rebel women” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2013/dec/10/fourth-wave-feminism-rebel-women. Läst 13 september 2021. 
  11. ^ Dimond, Jill P.; Dye, Michaelanne; Larose, Daphne; Bruckman, Amy S. (2013-02-23). ”Hollaback! the role of storytelling online in a social movement organization”. Proceedings of the 2013 conference on Computer supported cooperative work (Association for Computing Machinery): sid. 477–490. doi:10.1145/2441776.2441831. https://doi.org/10.1145/2441776.2441831. Läst 17 juli 2023. 
  12. ^ Chira, Susan (1 januari 2020). ”Donald Trump’s Gift to Feminism: The Resistance” (på engelska). American Academy of Arts & Sciences. https://www.amacad.org/publication/donald-trumps-gift-feminism-resistance. Läst 17 juli 2023. 
  13. ^ [a b] Carmen Moracho (7 mars 2019). ”¿Qué significa que somos la Cuarta Ola feminista?” (på spanska). Las Gafas Violetas Revista. Arkiverad från originalet den 26 april 2019. https://web.archive.org/web/20190426135307/https://lasgafasvioletasrevista.com/2019/03/07/somos-la-cuarta-ola-feminista/. Läst 17 juli 2023. 
  14. ^ Rubio, Paula (8 mars 2019). ”How La Manada changed the way gender violence is perceived in Spain” (på brittisk engelska). Words Heal The World. https://wordshealtheworld.com/words-heal-the-world/how-la-manada-changed-the-way-gender-violence-is-perceived-in-spain/. Läst 17 juli 2023. 
  15. ^ Holmin, Maria (8 mars 2017). ”Ministrarna: Så märks det att vi har en feministisk regering”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ministrarna-sa-marks-det-att-vi-har-en-feministisk-regering. Läst 17 juli 2023. 
  16. ^ Kudo, Per (31 oktober 2018). ”Halvering av andelen män som kallar sig för feminist”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/e1gx0O/halvering-av-andelen-man-som-kallar-sig-for-feminist. Läst 26 juli 2023. 
  17. ^ ”DN/Ipsos: Färre väljare vill kalla sig liberaler”. DN.SE. 12 mars 2023. https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-farre-valjare-vill-kalla-sig-liberaler/. Läst 26 juli 2023. 
  18. ^ NADJA (14 mars 2023). ”In 2023, people don’t know what feminism is” (på brittisk engelska). NADJA. https://www.nadja.co/2023/03/14/in-2023-people-dont-know-what-feminism-is/. Läst 26 juli 2023. 
  19. ^ ”Oroande trender bland unga”. Ottar. 8 mars 2022. https://www.ottar.se/oroande-trender-bland-unga/. Läst 30 juli 2023. 
  20. ^ Syres redaktion (5 februari 2023). ”Materialistisk generation ser mörkt på samhällets framtid”. Syre. https://tidningensyre.se/2023/5-februari-2023/materialistisk-generation-ser-morkt-pa-samhallets-framtid/. Läst 30 juli 2023. 
  21. ^ ”Generation Z | 2023 (UB webinar 2 februari 2023)”. Ungdomsbarometern. 9 februari 2023. sid. 29min20s–. https://www.youtube.com/watch?v=cSiVdxC9Tug. Läst 30 juli 2023. 
  22. ^ Sande, Blanche (22 november 2020). ”Feminism handlar inte om jämställdhet”. Kompass. https://kompassmagasin.se/feminism-handlar-inte-om-jamstalldhet/. Läst 29 december 2021. 
  23. ^ Öhrman, Myra Åhbeck (10 april 2019). ”En längtan efter feministisk bildning”. https://www.opulens.se/opinion/en-langtan-efter-feministisk-bildning/. Läst 29 december 2021. 
  24. ^ ”Inte fjärde vågens feminism”. En varg söker sin pod. www.aftonbladet.se. 22 mars 2019. https://www.aftonbladet.se/podcasts/ab/episode/315704. Läst 29 december 2021. 
  25. ^ Sakine Madon (9 april 2023). ”SAKINE MADON: "Revolutionen" som spårade ur – viktigt att lära av metoo”. unt.se. https://unt.se/ledare/kronika/artikel/revolutionen-som-sparade-ur-viktigt-att-lara-av-metoo/r4d4dv9r. Läst 17 juli 2023. 
  26. ^ Lernfelt, Malin (9 april 2023). ”Malin Lernfelt: Fakta måste vara grunden för mediernas publiceringar”. Bohusläningen. https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/alla-forlorar-nar-sanningen-kastas-over-bord.821670e6-423d-4f1c-8ffe-9138f9e2a228. Läst 17 juli 2023. 
v • r
Feminism
Kvinnor · flickor · femininitet
Historia
Socialt
Rösträtt
Generellt
Rörelser
Problemområden
Kända feminister
Relaterat
Kategori Kategori
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fjärde_vågens_feminism&oldid=54418707”