Feministiskt initiativ – Wikipedia

Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativ logo.svg
FörkortningFi
LandSverige Sverige
PartiledareAgnes Lundgren och Luis Lineo
PartisekreterareMaria Burström[1]
Grundat3 april 20051
Antal medlemmar5 500[2]
Politisk ideologiFeminism
Likhetsfeminism Antirasistisk feminism
Europeiskt samarbetsorganEuropean Feminist Parties Coordination Board [3]
Politisk grupp i EuropaparlamentetGruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D)[4]
Färg(er)Rosa
UngdomsförbundUnga feminister
Europaparlamentet[5]
Röstandel
0,77 %
Mandat
0 / 20
Riksdagen[6]
Röstandel
0,05 %
Mandat
0 / 349
Landstingsfullmäktige[7][8]
Röstandel
0,14 %
Mandat
0 / 1 720
Kommunfullmäktige[7][8]
Röstandel
0,27 %
Mandat
5 / 12 614
Webbplats
feministisktinitiativ.se
Svensk politik
Politiska partier
Val
1 Beslut om att kandidera i riksdagsvalet 2006 fattades 9 september 2005.
Gudrun Schyman, en av talespersonerna för Feministiskt initiativ, håller torgmöte i Stockholm inför valet till Europaparlamentet i maj 2014.
Teysir Subhi, partiledare 2022-2023.

Feministiskt initiativ (Fi, av partiet ofta skrivet F!) är ett svenskt politiskt parti, bildat i april 2005. Partiet har ställt upp i val sedan riksdagsvalet 2006, och senare även till flera landsting och kommuner samt till Europaparlamentet. Partiet har en antirasistisk och intersektionell feministisk ideologi och beskrivs vanligen som ett parti till vänster på den traditionella höger-vänsterskalan.[9][10][11]

Inför riksdagsvalet 2014 i vilket partiet skulle göra sitt tredje försök att nå riksdagen såg det ut som att partiet skulle ha chans att klara riksdagsspärren. Dock räckte det inte riktigt hela vägen och partiet landade till slut på 3,12 procent, vilket gjorde det till största parti utanför riksdagen då. Vid riksdagsvalet 2018 tappade partiet flertalet av sina röster och nådde endast 0,46 procent.[6] I valet 2022 fick partiet 0,05 procent av rösterna och tappade sina mandat i flera kommuner, bland annat i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala.[12]

I Europaparlamentsvalet 2014 vann partiet för första gången ett mandat i Europaparlamentet, med 5,49 procent av rösterna.[13] Soraya Post blev partiets parlamentariker. Partiet anslöt sig till Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D).[14] I Europaparlamentsvalet 2019 åkte partiet ur parlamentet då det fick 0,77 procentenheter av rösterna. I riksdagsvalet 2022 fick partiet 3157 röster (ca. 0,05%).[15]

Inför Europaparlamentsvalet 2024 har partiet ingått ett samarbete med Partiet Vändpunkt under partibeteckningen Värdigt Liv, med ett gemensamt valmanifest och valsedel med kandidater från båda partier.[16][17]

Politiken i korthet[redigera | redigera wikitext]

Feministiskt initiativ har förslag på reformer inom ett flertal politikområden. I partiets förlag till statsbudget för 2018 nämns bland annat arbetstidsförkortning, höjd garantipension, återinförd förmögenhetsskatt, inrättandet av en jämställdhetsfond, stärkt arbete mot skatteparadis samt satsning på vård, skola, jämlikhet och inkludering. På bostadsområdet framhålls att partiet vill satsa på billiga hyresrätter och inom kvinnofridsområdet nämns bland annat att partiet vill se en "garanterad långsiktig finansiering till skyddade boenden och jourverksamheter."[18]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria 2004–2005[redigera | redigera wikitext]

Våren 2004 började diskussioner föras kring en feministisk partibildning med anledning av att det gått tio år sedan Stödstrumporna bildades inför riksdagsvalet 1994. Ebba Witt-Brattström, som var en av dem som bildat Stödstrumporna, berättade i flera intervjuer under våren och sommaren 2004 om diskussionerna, men ville inte avslöja vilka övriga som deltagit i dem.[19] Witt-Brattström angav att en lämplig partiledare kunde vara Margareta Winberg, som året innan lämnat posten som vice statsminister i den socialdemokratiska regeringen Persson och blivit ambassadör i Brasilien.[20] Winberg bekräftade att hon blivit tillfrågad, men sade att hon inte stod till förfogande och påpekade att hon valt att vara socialdemokrat och då inte kunde vara medlem i något annat parti.[20] Winberg startade dock ett feministiskt nätverk och gjorde ett upprop tillsammans med bland andra socialdemokraten Annika Barthine.[21]

En person som bekräftade att hon deltog i diskussionerna i mitten av 2004 var Gudrun Schyman,[20] som lämnat posten som partiledare i Vänsterpartiet i januari 2003 men var kvar som vänsterpartistisk riksdagsledamot, dock med fokus på feministiska frågor snarare än arbete i riksdagens utskott. I december 2004 meddelade Schyman att hon lämnade Vänsterpartiet men skulle sitta kvar i riksdagen som politisk vilde.[22] Vid detta tillfälle ville Schyman inte bekräfta några konkreta planer på att bilda ett nytt parti. Direkt efter Schymans avhopp från Vänsterpartiet framförde Witt-Brattström åsikten att Schyman skulle vara olämplig som partiledare för det tilltänkta feministiska partiet, eftersom det då skulle riskera att uppfattas som en fraktion av Vänsterpartiet.[23] Samtidigt framförde Maria-Pia Boëthius, som också varit med i bildandet av Stödstrumporna, att Schyman vore lämplig på grund av sin stora erfarenhet och att ett parti kunde finnas färdigt sommaren 2005.[23] I en opinionsundersökning utförd av Sifo i december 2004, direkt efter Schymans avhopp, uppgav 22 procent av de tillfrågade att de kunde tänka sig att rösta på ett särskilt feministiskt parti.[24]

Inför internationella kvinnodagen 8 mars 2005 fanns rykten om att det nya partiet skulle lanseras,[25] men lanseringen kom att dröja ytterligare en månad. Vid detta tillfälle hade Witt-Brattström ändrat uppfattning om Schyman, och var nu positiv till Schyman som partiledare.[26]

2005–2006[redigera | redigera wikitext]

Den 4 april 2005 lanserades Feministiskt initiativ vid en medialt hårdbevakad presskonferens, där Gudrun Schyman, Sofia Karlsson, Monica Amante, Susanne Linde och Tiina Rosenberg framträdde och presenterades som några av de 15 styrelsemedlemmarna.[27][28] Feministiskt initiativ var vid detta tillfälle en förening snarare än ett parti, men med syfte att ställa upp i riksdagsvalet 2006 och att ha en färdig partibildning klart ett år före valet.

När Feministiskt initiativ bildades fick partiet mycket uppmärksamhet i media, och partiet fick exempelvis 7 procent i en opinionsundersökning.

I augusti 2005 började uppgifter komma om partiets utkast till politiskt program, som kallades för "prioriterade politiska krav", och hade skickats ut på remiss till medlemmarna inför årsmötet.[29] Samtidigt dök de första uppgifterna upp om motsättningar inom styrelsen, där Tiina Rosenberg uttalade att hon inte var nöjd med utkastet på grund av för lite fokus på HBT-rättigheter och homofoba tendenser i det interna arbetet.[29] Senare under augusti 2005, drygt två veckor före årsmötet, hoppade Ebba Witt-Brattström av Feministiskt initiativs styrelse.[30] Hon hänvisade bland annat till samarbetsproblem och att det politiska arbetet pekade på ett parti med tydlig vänsterprofil snarare än ett brett feministparti. Fem andra styrelseledamöter meddelade att de inte skulle ställa upp för omval, vilket föranledde mediarapporter om massavhopp, vilket förnekades av de fem.[31] Detta blev inledningen till en höst fylld av medierapportering kring motsättningar inom Feministiskt initiativ, och avhopp från partiet.

9-11 september 2005 hölls årsmöte i Örebro, och då fattades beslut om att ställa upp som ett parti i riksdagsvalet 2006. Gudrun Schyman, Devrim Mavi och Sofia Karlsson valdes då till talespersoner för partiet.[32] Årsmötet antog också stadgar som angav att styrelsen fick bestå av högst en fjärdedel män.[33]

Den 13 oktober 2005 meddelade Tiina Rosenberg på DN Debatt att hon lämnade sin styrelsepost och partiet.[34] Hon uppgav att hennes roll som forskare i genusvetenskap inte gick att kombinera med politiskt engagemang efter att hon en dryg vecka tidigare av Johan Tralau hade anklagats för forskningsfusk och plagiat i en artikel i Axess.[35] Tre avhoppade styrelseledamöter hade månaden innan hänvisat till Rosenberg, och uttalanden från henne under styrelsemöten, som ett avgörande skäl för att de hoppat av.[36]

I slutet av 2005 uppmättes betydligt lägre siffror för Feministiskt initiativ i opinionsmätningarna än vad som varit fallet tidigare under året, runt en halv till en procent.[37][38]

I mars 2006 presenterades valberedningens förslag till valsedel. Gudrun Schyman fanns på första plats och den folkpartistiska EU-parlamentarikern Maria Carlshamre på andra plats.[39] Carlshamre, som nyss hade fällts för bokföringsbrott och av Folkpartiet uppmanats att lämna sin plats i EU-parlamentet, meddelade samtidigt att hon istället lämnade Folkpartiet och stannade kvar i EU-parlamentet.

I sin valkampanj 2006 tog partiet hjälp av internationellt kända feminister som Jane Fonda och Eve Ensler.[40][41] Jane Fonda skänkte även 400 000 kronor till Fi:s valkampanj.[42]

Feministiskt initiativ ville utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män genom statliga ingripanden. Partiet fick uppmärksamhet under valrörelsen 2006 bland annat på grund av förslag om högre skatt för män, som var avsett att bidra till mer jämställda löner.[43] Förslaget användes dock inte i Feministiskt initiativs valmanifest.[44]

2007–2009[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha fått 0,7 procent av rösterna i 2006 års riksdagsval övergick partiet år 2007 från att vara politiskt parti till att istället verka som "feministisk folkrörelse" och bedriva folkbildning utifrån en feministisk grundsyn.[källa behövs] Partiet ansåg sig inte ha råd att ställa upp i framtida val, och beviljades ett statligt bidrag för folkrörelser på 400 000 kronor, där man i ansökan lovade att inte ställa upp i val under 2007. (Dock skulle inga ordinarie val genomföras år 2007.)[45] Partiet utredde därefter om man skulle ha förutsättningar att ställa upp i framtida val.[46] Partiet ombildades åter till politiskt parti mindre än ett år senare, i januari 2008, och talespersonen Gudrun Schyman meddelade att partiet skulle ställa upp i val till riksdag, kommuner, landsting och EU-val.[47][48]

Inför Europaparlamentsvalet 2009 skänkte Benny Andersson en miljon kronor till Feministiskt initiativ.[49]

2010–2012[redigera | redigera wikitext]

I maj 2010 inför riksdagsvalet samma år skänkte Benny Andersson åter pengar till Feministiskt initiativ, denna gång 300 000 kronor till partiet, i syfte att finansiera valaffischer och valsedlar.[50] Inför valet 2010 skänkte även artistduon The Knife 50 000 kronor till Feministiskt initiativ.[51][52]

Gudrun Schyman och andra feminister eldar upp 100 000 kronor under Almedalsveckan 2010.

Den 6 juli 2010 eldade Feministiskt initiativ upp 100 000 kronor i sedlar i syfte att vinna uppmärksamhet för ett politiskt förslag om en statlig jämställdhetsfond.[53] Pengarna som brändes hade donerats av reklambyrån Studio total.[54]

I januari 2011 tillkännagav Gudrun Schyman att hon inte kandiderade för återval som talesperson, utan tänkte fortsätta sitt engagemang i Fi som ledamot i partistyrelsen och kommunalpolitiker i Simrishamns kommun.[55][56] I februari 2011 avled talespersonen Stina Sundberg efter en tids sjukdom.[57] På partikongressen 2011 valdes Carl Emanuelsson, Sissela Nordling Blanco och Stina Svensson till nya talespersoner.[58]

2013–[redigera | redigera wikitext]

I april 2013 blev Gudrun Schyman återvald som talesperson tillsammans med Stina Svensson och Sissela Nordling Blanco.[56] Under hösten 2013 och våren 2014 ökade antal medlemmar, från cirka 1 500 i oktober till cirka 6 000 i februari, 10 000 i april och 16 000 i maj.[59][60][61]

Feministiskt Initiativs 1 maj-tåg i Göteborg 2014 drog 3 600 personer.

I december 2013, inför riksdagsvalet 2014, skänkte Benny Andersson åter pengar till Feministiskt initiativ, denna gång 100 000 kronor.[62]

I april 2014 släpptes albumet F!, som var partiets valskiva inför riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 2014. På albumet medverkar 65 artister, bland andra Robyn, Sarah Dawn Finer och Tove Styrke.[63]

I april 2014 blev Unga Feminister officiellt ungdomsförbund.[64][65]

Feministiskt initiativ ställde upp i 2014 års Europaparlamentsval och riksdagsval med Gudrun Schyman som första namn på riksdagslistan och Soraya Post som första namn på EU-listan.[66] Partiet ställde också upp i flera kommun- och landstingsval.[67][68]

Efter att Fi kom in i Europaparlamentet anslöt sig Fi till Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D).[69] I riksdagsvalet 2014 fick Fi sitt dittills bästa resultat i ett riksdagsval, 3,1 procent, och blev därmed det största partiet utanför riksdagen. Runt om i landet kom Fi in i sammanlagt 13 kommuner och fick totalt 26 kommunmandat.[70][71] I Stockholms stad ingick partiet i den styrande koalitionen, dock utan att ha någon post i borgarrådsberedningen. I sin valkampanj till riksdagen fick partiet åter hjälp av Benny Andersson samt av Helena af Sandeberg och Kjell Bergqvist,[72] Pharrell Williams[73] med flera.[74]

Valresultat och stöd[redigera | redigera wikitext]

Procentuellt stöd efter kommun EU-valet 2014.
Procentuellt stöd efter kommun riksdagsvalet 2014.

I riksdagsvalet 2006 fick partiet 0,68 procent av rösterna, vilket gjorde det till det då näst största partiet utanför riksdagen, efter Sverigedemokraterna (2,93 procent) och tätt följt av Piratpartiet (0,63 procent).[75]

I Europaparlamentsvalet 2009 fick Feministiskt initiativ 2,22 procent av rösterna.[76] Feministiskt initiativ fick flest procent röster, i Simrishamns kommun (5,73 procent), Stockholms kommun (4,53 procent), Malmö kommun (4,52 procent) och Lunds kommun (4,09 procent).[77]

I riksdagsvalet 2010 gick partiet bakåt och slutade på 0,40 procent av rösterna.[78] I Simrishamns kommun, där partiledaren Gudrun Schyman är bosatt, fick partiet rekordmånga röster i valet till kommunfullmäktige, 8,9 procent, vilket gav fyra mandat och partiet slutade som tredje största parti.[79]

I Europaparlamentsvalet 2014 fick Feministiskt initiativ 5,49 procent av rösterna.[13] Därmed blev partiet för första gången representerat i Europaparlamentet. I riksdagsvalet 2014 fick Feministiskt Initiativ sitt bästa resultat hittills i ett riksdagsval, 3,12 procent, och blev det största partiet utanför riksdagen. Stockholms kommun blev den kommun och valkrets där Fi fick flest procentuellt av rösterna, 7,18 procent.[80] Partiet blev största parti i 11 valdistrikt.[81] Det blev därmed det mest framgångsrika parti som aldrig vunnit några mandat i ett riksdagsval/andrakammarval. I kommunalvalen 2014 som hölls samtidigt som riksdagsvalet tog Feministiskt initiativ mandat i 13 kommuner, totalt 26 mandat.[82]

I riksdagsvalet 2018 backade partiet kraftigt och förlorade nästan 9 av 10 av sina väljare jämfört med riksdagsvalet 2014 och fick 0,46 procent av rösterna.[6] I kommunalvalet förlorade partiet fyra mandat, partiet blev av med båda sina mandat i Malmö, förlorade ett i Simrishamn och ett i Göteborg men behöll sina tre mandat i Stockholm och kom in i Vilhelmina. Partiet var fortfarande representerat i 13 kommuner.

I riksdagsvalet 2022 fortsatte partiet att backa kraftigt och andelen väljare decimerades till endast en halv promille av de giltiga rösterna. Resultatet gjorde att partiet backade till att vara det åttonde största partiet utanför Sveriges riksdag från att ha varit det största i de föregående två riksdagsvalen.[83] Man har efter valet plats i kommunfullmäktige i tre kommuner; Gullspång, Kiruna och Strömstad.[84]

Feministiskt initiativ har haft sitt starkaste stöd i storstadsregionerna och universitetsstäderna samt Simrishamns kommun.[källa behövs] Enligt en Sifo-undersökning övervägde 15 procent att rösta på Feministiskt initiativ i valet 2010, jämfört med 10 procent år 2006. I samma undersökning tyckte även 46 procent att det vore positivt om Feministiskt initiativ satt i riksdagen.[85] Enligt en Sifo-undersökning som redovisades i juni 2014 är Feministiskt initiativ det mest populära partiet hos väljarna när väljarna rangordnar partiernas jämställdhetspolitik.[86]

Val Procent Mandat Ref
Riksdagsvalet 2006
0,68 %
 0 / 349
EU-valet 2009
2,22 %
 0 / 20
Riksdagsvalet 2010
0,40 %
 0 / 349
EU-valet 2014
5,49 %
 1 / 20
Riksdagsvalet 2014
3,12 %
 0 / 349
Riksdagsvalet 2018
0,46 %
 0 / 349
EU-valet 2019
0,77 %
 0 / 20
Riksdagsvalet 2022
0,05 %
 0 / 349 [87]
Riksdagsvalen EU-valen
Feministiskt Initiativ på demonstration mot Sveriges migrationspolitik i Stockholm, mars 2013.

Talespersoner/partiledare[redigera | redigera wikitext]

Ungdomsförbund[redigera | redigera wikitext]

Unga Feminister[92] startade hösten 2010 och några månader senare, den 15 januari 2011, hölls det konstituerande årsmötet.[93] På Feministiskt initiativs kongress i mars samma år inledde Unga Feminister ett officiellt samarbete med partiet, med målet att i ett senare skede formellt bli Fi:s ungdomsförbund.[64] I april 2014 antogs Unga feminister som ett ungdomsförbund till Feministiskt initiativ.[94] I kårvalet till Uppsala Studentkår 2013 fick partiet näst flest röster och i kårvalet 2014 fick partiet flest röster.[95]

Homeparty[redigera | redigera wikitext]

Gudrun Schyman på homeparty i Göteborg den 11 april 2014.

Feministiskt initiativ organiserar så kallade homepartyn.[96] Partiledarna och riksdagskandidaterna för Feministiskt initiativ, däribland Gudrun Schyman, hade under valrörelsen 2014 hållit hundratals[97] valmöten i både möteslokaler och privata hem runtom i landet.

Gudrun Schyman beskriver homepartyrörelsen såhär: "Min erfarenhet är att många är intresserade av att prata politik. Särskilt när det drar ihop sig till val. Men man vill helst göra det på sina egna villkor. Kanske inte gå på stort möte i stora lokaler utan mer nedtonat och tillsammans med människor man redan känner. Det politiska samtalet är en ovärderlig del i ett demokratiskt samhälle. Jag vill sänka trösklarna och öppna för nya mötesformer."[98]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Maria Burström är ny partisekreterare för Feministiskt initiativhämtdatum = 29 mars 2021”. https://www.mynewsdesk.com/se/feministiskt_initiativ__fi/pressreleases/maria-burstroem-aer-ny-partisekreterare-foer-feministiskt-initiativ-3085922. 
  2. ^ Lindholm, Amanda (23 februari 2018). ”Sjunkande medlemsantal oroar inte Schyman”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/sjunkande-medlemsantal-oroar-inte-schyman/. Läst 27 februari 2018. 
  3. ^ ”Europas feminister utmanar i EU”. Feministiskt Initiativ. 7 augusti 2013. https://feministisktinitiativ.se/1001183/. 
  4. ^ ”Fi till S-grupp i EU-parlamentet”. Dagens Nyheter. 7 juni 2014. http://www.dn.se/valet-2014/fi-till-s-grupp-i-eu-parlamentet/. Läst 5 september 2014. 
  5. ^ ”Fördelning av mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 31 maj 2019. sid. 3. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 19 augusti 2022. 
  6. ^ [a b c] ”Röster - Val 2018”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  7. ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022. 
  8. ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022. 
  9. ^ Louise Andrén Meiton. ”Schyman: Det handlar om mönster av makt”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/schyman-inget-gott-betyg-till-partiledningen. 
  10. ^ Mattias Sandberg. ”"FI är identiska med Vänsterpartiet"”. https://www.aftonbladet.se/nyheter/valaret2014/article18884772.ab. 
  11. ^ ”Feministiskt Initiativ · Vi gör det tillsammans”. Feministiskt initiativ. https://feministisktinitiativ.se/. Läst 3 januari 2023. 
  12. ^ Andersson, Katarina (12 september 2022). ”Fi:s satsning på kommunerna blev ett bakslag – åker ut i Stockholm och Göteborg”. Syre. https://tidningensyre.se/2022/12-september-2022/fis-satsning-pa-kommunerna-blev-ett-bakslag-aker-ut-i-stockholm-och-goteborg/. Läst 28 september 2022. 
  13. ^ [a b] ”Val till Europaparlamentet - Valda”. Valmyndigheten. 30 maj 2014. https://historik.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/valda.html. Läst 19 augusti 2022. 
  14. ^ ”Fi till S-grupp i EU-parlamentet”. dagens Nyheter. 7 juni 2014. http://www.dn.se/valet-2014/fi-till-s-grupp-i-eu-parlamentet/. Läst 11 september 2014. 
  15. ^ ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike. Läst 12 september 2023. 
  16. ^ ”Värdigt liv – Ett unikt samarbete inför EU-valet 2024”. 9 december 2023. https://feministisktinitiativ.se/vardigt-liv-ett-unikt-samarbete-infor-eu-valet-2024/. Läst 13 mars 2024. 
  17. ^ ”Kungörelse om beslut att registrera partibeteckning”. 28 februari 2024. https://www.val.se/om-oss/kungorelser/kungorelser/2024-02-28-kungorelse-om-beslut-att-registrera-partibeteckning.html. Läst 13 mars 2024. 
  18. ^ Feministiskt Initiativs statsbudget 2018
  19. ^ - Jag är ursinnig på pojkkulturen, Aftonbladet, 2004-05-22
  20. ^ [a b c] Feministerna satsar på 2006, Svenska Dagbladet, 2004-08-08, s. 8
  21. ^ "Gör revolt, kvinnor", Expressen, 2004-08-17
  22. ^ Schyman satsar allt på feminismen, Svenska Dagbladet, 2004-12-08, s. 6
  23. ^ [a b] Schyman stöter på motstånd, Svenska Dagbladet, 2004-12-09, s. 6
  24. ^ 20 procent villiga att rösta på ett feministiskt parti, Svenska Dagbladet, 2004-12-18, s. 7
  25. ^ Schyman förnekar planer på nytt parti, Svenska Dagbladet, 2005-02-19, s. 10
  26. ^ Feministparti vill värva Gudrun Schyman, Sveriges radio, 2005-03-03
  27. ^ Feministpartiet siktar på valet 2006, Aftonbladet, 2005-04-04
  28. ^ Feministisk lista lanseras i dag, SVT Nyheter, 2005-04-04
  29. ^ [a b] Fi tänker driva v-frågor i valet / Rosenberg hotar hoppa av, Svenska Dagbladet, 2005-08-02, s. 6
  30. ^ "Jag har känt mig som gisslan", Svenska Dagbladet, 2005-08-24, s. 7
  31. ^ Vi är inga avhoppare!, Svenska Dagbladet, Brännpunkt, 2005-08-26, s. 5
  32. ^ ”Val av talespersoner och styrelse”. http://feministisktinitiativ.se/10056/. Läst 10 september 2005. 
  33. ^ ”Fi är inte toppstyrt”, Svenska Dagbladet, 2005-09-14
  34. ^ Tiina Rosenberg lämnar Fi, Sveriges radio, 2005-10-13
  35. ^ Tiina Rosenberg anklagas för fusk, Svenska Dagbladet, 2005-10-07
  36. ^ Tiinas påhopp blev för mycket, Expressen, 2005-09-12
  37. ^ Vänsterpartiet rasar i SvD/Sifo, Svenska Dagbladet, 2005-11-13, s. 6
  38. ^ Borgerlig fördel i ny SvD/Sifo, Svenska Dagbladet, 2005-12-18, s. 6
  39. ^ Avhoppare toppar Fi:s lista, Svenska Dagbladet, 2006-03-02, s. 11
  40. ^ Boëthius, Emma (31 augusti 2006). ”Jane Fonda ska hjälpa fi i valet”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/jane-fonda-ska-hjalpa-fi-i-valet/. 
  41. ^ Därför stödjer Jane Fonda Feministiskt Initiativ (pdf), pressmeddelande, Feministiskt initiativ, 15 september 2006
  42. ^ ”FI sätter hoppet till Gudrun Schyman”. Dagens Media. 26 maj 2010. http://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/fi-satter-hoppet-till-gudrun-schyman-6089057. Läst 2 januari 2015. 
  43. ^ ”Fi vill jämna ut löner med särskild skatt för män”. Svenska Dagbladet. 8 juli 2006. http://www.svd.se/fi-vill-jamna-ut-loner-med-sarskild-skatt-for-man. Läst 22 december 2015. 
  44. ^ http://feministisktinitiativ.se/wp-content/uploads/2015/04/valmanifest-fi-2006.pdf läst 2016-10-24
  45. ^ ”Feministiskt initiativ ger upp som parti”. Dagens Nyheter. 20 februari 2007. http://www.dn.se/nyheter/politik/feministiskt-initiativ-ger-upp-som-parti/. Läst 29 december 2009. 
  46. ^ ”Fi kan ställa upp i framtida val, men fokuserar på folkbildning”. Feministiskt Initiativ. Arkiverad från originalet den 17 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130517212619/http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=478. Läst 9 oktober 2013. 
  47. ^ ”FI ställer upp i nästa riksdagsval”. Aftonbladet. 28 januari 2008. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article1719875.ab. 
  48. ^ Feministiskt initiativ: Feministiskt initiativ ställer upp till val i kommuner och landsting, hämtad 29 december 2009.
  49. ^ Jenny Stiernstedt (5 juni 2009). ”"Schyman kommer att göra skillnad"”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 22 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090722012526/http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/schyman-kommer-att-gora-skillnad. Läst 6 juni 2009. 
  50. ^ ”Abba-Benny skänker 300 000 till FI”. nyheter24.se. 12 maj 2010. http://nyheter24.se/nyheter/384159-abba-benny-skanker-00-000-till-fi. Läst 10 oktober 2013. 
  51. ^ ”The Knife skänker pengar till FI”. Svenska Dagbladet. 2 juni 2010. http://www.svd.se/the-knife-skanker-pengar-till-fi_4808857. Läst 6 oktober 2013. 
  52. ^ The Knife stödjer Feministiskt initiativ, "Veronica Svärd – Intersektionen", 3 juni 2010,, hämtad 6 oktober 2011
  53. ^ Lönegapet mellan könen lika stort som 1981: Fi föreslår ny jämställdhetsfond för att minska lönegapet
  54. ^ Tomas Bengtsson/TT. "[1]", Dagens Nyheter, 5 juli 2010. Läst den 2 Januari 2015.
  55. ^ Hjertén, Linda (14 januari 2011). ”Gudrun Schyman avgår som FI:s partiledare”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article12483098.ab. Läst 2 januari 2015. 
  56. ^ [a b] ”Schyman tillbaka som talesperson för FI”. Sveriges radio. 6 april 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5496878. 
  57. ^ ”Feministiskt initiativs talesperson Stina Sundberg har avlidit”. ETC. 4 februari 2011. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525094218/http://www.etc.se/nyhet/feministiskt-initiativs-talesperson-stina-sundberg-har-avlidit. 
  58. ^ ”Nya talespersoner och ny styrelse”. Feministiskt Initiativ. 27 mars 2011. Arkiverad från originalet den 17 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130517180753/http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=1041. 
  59. ^ Färlin, Mårten (4 mars 2014). ”6000 betalande medlemmar i Feministiskt initiativ”. feministisktperspektiv.se. https://feministisktperspektiv.se/2014/03/04/6000-medlemmar-i-fi/. Läst 4 mars 2014. 
  60. ^ ”Fler till Fi efter Fittstim-debatt”. Aftonbladet. 17 januari 2014. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article18193249.ab. Läst 25 februari 2014. 
  61. ^ läst 31 maj 2014
  62. ^ ”Benny Andersson stöttar FI – igen”. Dagens Nyheter. 30 december 2013. http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/benny-andersson-stottar-fi-igen/. Läst 26 november 2015. 
  63. ^ ”65 artister sluter upp bakom Schyman”. Expressen. 24 april 2014. http://www.expressen.se/nyheter/65-artister-sluter-upp-bakom-schyman/. Läst 7 september 2014. 
  64. ^ [a b] ”Unga Feminister officiell samarbetspartner till Fi”. feministisktperspektiv.se. 1 april 2011. https://feministisktperspektiv.se/2011/04/01/unga-feminister-offciell-samarbetspartner-till-fi/. Läst 1 april 2011. 
  65. ^ ”Nu blir vi ungdomsförbund till Feministiskt initiativ”. ungafeminister.se. 22 april 2014. Arkiverad från originalet den 8 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140508042628/http://ungafeminister.se/nyheter/2014/4/22/nu-blir-vi-ungdomsfrbund-till-feministiskt-initiativ. Läst 22 april 2014. 
  66. ^ ”Fi i medvind siktar på EU-parlamentet”. ETC. 7 februari 2014. http://www.etc.se/val-2014/fi-i-medvind-siktar-pa-eu-parlamentet. Läst 25 februari 2014. 
  67. ^ ”Valsedlar till kommunalvalen”. Valmyndigheten. 6 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/valsedlar/K/rike/valsedlar.html. Läst 19 augusti 2022. 
  68. ^ ”Valsedlar till landstingsvalen”. Valmyndigheten. 6 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/valsedlar/L/rike/valsedlar.html. Läst 19 augusti 2022. 
  69. ^ ”Fi till S-grupp i EU-parlamentet”. Dagens Nyheter. 7 juni 2014. http://www.dn.se/valet-2014/fi-till-s-grupp-i-eu-parlamentet/. Läst 10 september 2014. 
  70. ^ ”Kommunerna där Fi tar plats”. Svt.se. http://www.svt.se/nyheter/val2014/kommunerna-dar-fi-tar-plats. Läst 1 januari 2015. 
  71. ^ ”Val till kommunfullmäktige - Valda, Mandatfördelning per kommun”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/K/rike/valda.html. Läst 19 augusti 2022. 
  72. ^ ”Därför behövs FI i riksdagen”. Aftonbladet. 25 augusti 2014. https://www.aftonbladet.se/debatt/article19421271.ab. Läst 27 februari 2016. 
  73. ^ ”Pharrell Williams supports feminist party leader in Sweden” (på engelska). The Guardian. 14 september 2010. http://www.theguardian.com/world/2014/sep/14/pharrell-williams-support-feminist-party-leader-sweden-gudrun-schyman. Läst 1 januari 2015. 
  74. ^ ”Benny Andersson – En röst från hjärtat”. Feministiskt Initiativ. http://feministisktinitiativ.se/campaigns/benny-andersson-i-feministiskt-initiativs-filmserie-en-rost-fran-hjartat/. 
  75. ^ Valmyndighetens webbplats: Allmänna val 17 september 2006 (valresultat, övriga partier)
  76. ^ Valmyndighetens webbplats: Röster - Val 2009
  77. ^ ”Val till Europaparlamentet - Topplistan”. Valmyndigheten. 11 juni 2009. https://historik.val.se/val/ep2009/slutresultat/topplistan.html#kod4. Läst 19 augusti 2022. 
  78. ^ ”Val till riksdagen 2010 - Röster”. Valmyndigheten. 23 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  79. ^ ”Alla siffrorna om valet 2010”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/alla-siffrorna-om-valet-2010/. 
  80. ^ ”Val till riksdagen 2014 - Röster”. Valmyndigheten. 19 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  81. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5965262 läst 2016-12-19
  82. ^ ”Fi tar mandat i 13 kommuner”. Dagens Samhälle. 15 september 2014. http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/fi-tar-mandat-i-13-kommuner-10714. Läst 2 november 2015. 
  83. ^ "Så gick det i riksdagsvalet för partierna under spärren", svt.se. SVT Nyheter.
  84. ^ Andersson, Katarina (12 september 2022). ”Fi:s satsning på kommunerna blev ett bakslag – åker ut i Stockholm och Göteborg”. Syre. https://tidningensyre.se/2022/12-september-2022/fis-satsning-pa-kommunerna-blev-ett-bakslag-aker-ut-i-stockholm-och-goteborg/. Läst 5 december 2023. 
  85. ^ ””Var tredje väljare kallar sig feminist””. Dagens Nyheter. 6 september 2010. http://www.dn.se/debatt/var-tredje-valjare-kallar-sig-feminist/. 
  86. ^ ”Jordskredsseger för FI i jämställdhetsfrågan”. Svenska Dagbladet. 11 juni 2014. http://www.svd.se/jordskredsseger-for-fi-i-jamstalldhetsfragan/om/sverige. Läst 13 mars 2016. 
  87. ^ "Val till riksdagen - Slutligt valresultat - Riket", www.val.se. Valmyndigheten.
  88. ^ ”Fi:s ena partiledare avgår i februari”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/farida-al-abani-avgar-som-partiledare-for-fi/. Läst 19 maj 2022. 
  89. ^ ”Basinkomst och gratis kollektivtrafik bland förslagen från Fi”. Syre. 19 februari 2022. https://tidningensyre.se/2022/20-februari-2022/basinkomst-och-gratis-kollektivtrafik-bland-forslagen-fran-fi/. Läst 19 maj 2022. 
  90. ^ ”Ny partiledare vald för Feministiskt initiativ”. aftonbladet.se. 28 mars 2021. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/41wxXo/ny-partiledare-vald-for-feministiskt-initiativ. Läst 28 mars 2021. 
  91. ^ Åstrand, Joakim (3 april 2023). ”Gotländska Agnes Lundgren ny partiledare för Feministiskt initiativ”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/gotlandska-agnes-lundgren-vald-till-ny-partiledare. Läst 6 april 2023. 
  92. ^ Unga Feminister. ”Unga Feminister”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140203131454/http://ungafeminister.se/. Läst 23 augusti 2011.  läst 30 september 2013
  93. ^ ”Om Unga Feminister”. ungafeminister.se. Arkiverad från originalet den 23 november 2012. https://web.archive.org/web/20121123035931/http://www.ungafeminister.se/om-unga-feminister/. 
  94. ^ Unga Feminister. ”Nu blir vi ungdomsförbund till Feministiskt initiativ”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140508042628/http://ungafeminister.se/nyheter/2014/4/22/nu-blir-vi-ungdomsfrbund-till-feministiskt-initiativ.  läst 23 april 2014
  95. ^ Unt. ”FI vann Kårvalet”. Arkiverad från originalet den 23 april 2014. https://web.archive.org/web/20140423235613/http://www.unt.se/uppsala/fi-vann-karvalet-3109066.aspx. Läst 23 april 2014. 
  96. ^ ”Här utmanar Schyman det politiska etablissemanget”. Dagens Nyheter. 30 april 2014. http://www.dn.se/valet-2014/har-utmanar-schyman-det-politiska-etablissemanget/. Läst 30 april 2014. 
  97. ^ ”FI drar in miljonbelopp till valrörelsen”. Svenska dagbladet. 13 april 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/feministiskt-initiativ-drar-in-miljonbelopp-till-valrorelsen_3453278.svd. 
  98. ^ ”Vill du prata med mig? Jag kommer!”. schyman.se. http://schyman.se/homeparty/. Läst 7 maj 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Politiska partier i Sverige
Partier med bäst resultat i senaste val
Sveriges riksdag
(349 platser)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Mindre partier i riksdagsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2022)
Partiet Nyans (0,44 %) · Alternativ för Sverige (0,26 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %) · MoD (0,09 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Knapptryckarna (0,08 %) · Feministiskt initiativ (0,05 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %) · Direktdemokraterna (0,03 %) · Klimatalliansen (0,03 %) · Enhet (0,02 %) · SKP (0,02 %)
Europaparlamentet
(21 av 705 platser)
EPP (6)
S&D (5)
ECR (3)
Renew (3)
G/EFA (3)
Vänstern (1)
Mindre partier i Europaparlamentsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2019)
Feministiskt initiativ (0,77 %)  · Piratpartiet (0,64 %)  · Alternativ för Sverige (0,46 %)  · Medborgerlig samling (0,15 %)  · Partiet Vändpunkt (0,12 %)  · Djurens parti (0,10 %)  · Landsbygdspartiet oberoende (0,05 %)  · Kristna Värdepartiet (0,04 %)  · Direktdemokraterna (0,03 %)
Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval · Riksdagspartiernas medlemsutveckling
v • r
Feministiskt Initiativ
Ledarskap
Talespersoner
Partisekreterare
Positionen existerar ej
Gruppledare
Har ej suttit i Riksdagen
I regeringsställning
Ej befunnit sig i regeringsställning
Associerade organisationer
Historia och ideologi
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Feministiskt_initiativ&oldid=54527203”