Falangen – Wikipedia

Falangen var en konstpolitisk sammanslutning av svenska konstnärer, som första gången framträdde med en utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm hösten 1922. Sammanslutningen kom att dominera det svenska utställningslivet under 1920-talet.[1]

Gruppens stomme utgjordes av 1909 års män, det vill säga den unga modernistiska genombrottsgeneration som gått i lära hos Henri Matisse. Dock omfattade sammanslutningen konstnärer som representerade många olika stilar som intim realism, naivism och expressionism men även klassicism.[1]

Nästan alla konstnärer i Falangen ingick i konstutställningen Nordisk Konst på Göteborgs jubileumsutställning 1923.[1] 1926 gick Falangen med i den skandinaviska sammanslutningen Unionalen, som bildats samma år, och kom sedermera att upplösas.[1]

Följande 18 konstnärer var ledande i gruppen, men även andra tillhörde Falangen vid olika tillfällen:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Engelstoft Jesper, Meyerson Åke, Østby Leif, red (1958). Rabén & Sjögrens lexikon över modern skandinavisk konst. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 817595 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Falangen&oldid=47393469”