French
DeutschFörstakammarvalet i Sverige 1891 – Wikipedia
 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
20 av 147 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Förstakammarvalet i Sverige 1891 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1891 fanns det totalt 852 valmän, varav 846 deltog i valet.
I Södermanlands läns valkrets, Jönköpings läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets, Örebro läns valkrets och Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 22 september. I Hallands läns valkrets och Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 23 september. I Kalmar läns norra valkrets, Kristianstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets, Västmanlands läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 29 september och i Blekinge läns valkrets ägde valet rum den 30 september.
Valresultat[redigera | redigera wikitext]
| Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| FK 1891 | FK 1892 (Lagtima) | +/- | ||||
| Protektionistiska partiet | 540 | 14 | 74 | 84 | +10 | |
| Minoritetspartiet | 164 | 4 | 33 | 36 | +3 | |
| Partilösa | 63 | 2 | 40 | 27 | -13 | |
| Övriga | 227 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
| Totalt | 994 | 20 | 147 | 147 | +-0 | |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän[redigera | redigera wikitext]
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
