Excentricitet (astronomi) – Wikipedia

Excentricitet är en astronomisk term för en omloppsbana som avviker från en perfekt cirkel, där 0 innebär att banan är helt cirkulär och 1,0 innebär en parabel som inte längre är en sluten omloppsbana. För värden större än 1 är banan hyperbolisk.^[1] Normalt används termen för det isolerade tvåkropparsproblemet.

Definition[redigera | redigera wikitext]

För tvåkropparsproblemet, där dragningskraften som avtar med kvadraten på avståndet, är varje omloppsbana en Keplerbana. Excentriciteten för denna Keplerbana är ett icke-negativt tal som bestämmer dess form.

Excentriciteten kan anta följande värden:

• Cirkulär bana: ${\displaystyle e=0\,\!}$
• Elliptisk bana: ${\displaystyle 0<e<1\,\!}$ (se Ellips)
• Parabolisk bana: ${\displaystyle e=1\,\!}$ (se Parabel)
• Hyperbolisk bana: ${\displaystyle e>1\,\!}$ (se Hyperbel)

Några exempel[redigera | redigera wikitext]

En elliptisk banas excentricitet kan användas för att beräkna förhållandet mellan apoapsis och periapsis:

${\displaystyle {{r_{\text{a}}} \over {r_{\text{p}}}}={{1+e} \over {1-e}}}$

För jordens bana runt solen är excentriciteten ≈ 0,0167^[2] och förhållandet mellan aphelium och perihelium blir alltså ≈ 1,034.

Månen Nereid rör sig runt planeten Neptunus i en för månar ovanligt långsträckt ellipsbana och har excentriciteten 0,75.^[1]

Småplaneten Pluto rör sig i en bana med excentriciteten 0,25 och kommer därför delar av sin omloppstid att befinna sig innanför Neptunus bana.^[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• World of Physics: Eccentricity
• Simulering av Keplers andra lag