French
DeutschEurovision Song Contest – Wikipedia
| Eurovision Song Contest | |
 Kalush Orchestra gav Ukraina segern i Eurovision Song Contest 2022. | |
| Originaltitel | Eurovision Song Contest |
|---|---|
| Genre | underhållning, musiktävling |
| Skapad av | Marcel Bezençon |
| Antal avsnitt | 104 (2023) |
| Längd (per avsnitt) | Semifinal cirka 2 timmar Final cirka 4 timmar |
| Antal säsonger | 67 (2023) |
| Språk | Engelska (huvudsakligt), franska (ceremoniellt) |
| Produktion | |
| Produktionsbolag | Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) med respektive arrangörsland |
| Inspelningsplats | Bestäms varje år genom röstning, där det land som fått högst totalpoäng i den årliga finalen får arrangera året därpå. |
| Sändning | |
| Originalvisning | 1956–2019,[Not 1] 2021–nutid |
| Status | Pågår |
| Kronologi | |
| Relaterade program | Junior Eurovision Song Contest, American Song Contest, Eurovision Dance Contest, Our Sound, Türkvizyon Song Contest, Asiavision Song Contest |
| Externa länkar | |
| Officiell webbplats | |
| SVT Play | |
Eurovision Song Contest, officiellt även le Concours Eurovision de la chanson (ursprungligt franskt namn), eller förkortat ESC,[1] är en årlig återkommande sångtävling som är tilldelad Guinness World Records för den längsta pågående musiktävlingen i världen.[2][3] I svensk media omnämns tävlingen ibland med namnen Eurovisionsschlagerfestivalen, Eurovisionsschlagerfinalen, Eurovisionsfestivalen, Eurovisionen, Schlager-EM, Schlagerfinalen, och Mélodie Grand Prix.[4][5][6][7][8][9]
Tävlingen arrangeras av den Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) tillsammans med det land som föregående år korats till segrare (alternativt någon annat land om vinnarnationen inte har/ges möjlighet att arrangera) även om det också är en slags samproduktion med de länders TV-bolag (medlemsbolag i EBU) som medverkar i tävlingen. Upplägget går ut på att var och ett av de länder som väljer att delta utser en artist med ett tävlingsbidrag (en sång) som sedan framförs på en scen i en lokal inför publik. När alla sånger har framförts genomförs en omröstning där jury- och/eller tittarröstning i deltagarländerna avgör vilken av sångerna som ska vinna tävlingen. Man kan inte rösta på sitt eget land.
För att få delta i tävlingen behöver varje land följa en rad regler som EBU har satt upp för tävlingen såsom att tävlingsbidraget måste vara ett nyskrivet originalverk som ska kunna framföras på maximalt tre minuter, att varje scenframträdande inte får ha fler än sex personer på scenen, att inga tävlingsbidrag får nedvärdera tävlingen och att den eller de som framför låten ska vara 16 år eller äldre. I övrigt får varje lands EBU-anslutna TV-bolag välja ut sin artist och sitt tävlingsbidrag på vilket sätt de själva önskar, dock under förutsättning att reglerna kan uppfyllas inför Eurovision.[10]
Fram till 2023 har totalt 1 680 bidrag framförts genom åren. Bidragen som skulle ha tävlat år 2020 räknas inte in eftersom den upplagan blev inställd på grund av coronaviruspandemin.
Om Eurovision Song Contest[redigera | redigera wikitext]
Efter andra världskrigets slut var Europa splittrat i de två politiska blocken väst och öst som representerades av de två supermakterna USA (väst) respektive Sovjetunionen (öst) som konkurrerade med varandra ekonomiskt, militärt men även kulturellt. I väst utvecklades televisionen, och EBU bildades. Det uppstod en idé att anordna en TV-sänd sångtävling som skulle visas i miljontals hem runt om i Europa, för att etablera en europeisk identitet.
Den 24 maj 1956 sändes den första Eurovision Song Contest från Lugano i Schweiz med sju deltagande länder och sedan dess har en upplaga per år producerats, med undantag för år 2020 då tävlingen ställdes in med kort varsel på grund av coronapandemin.[11][12][13] Tävlingsdatumen har varierat från år till år om än att tävlingen alltid arrangeras någon gång under perioden mars–maj. Upplagorna åren 1957–1976, 1978–1983, 1988 och 1994 har ägt rum i mars eller april månad medan resterande upplagor som sänts åren 1956, 1977, 1984–1987, 1989–1993 och 1995–idag har avgjorts (eller ska avgöras) i maj månad.
Medlemsländerna[redigera | redigera wikitext]
För att ett land ska få medverka i tävlingen behöver landet ha minst en TV-kanal eller ett TV-bolag som är ett fullvärdigt medlemsbolag i den Europeiska radio- och TV-unionen (EBU). Själva unionen är en satellittäckande och inte en geografisk union och därför finns inga krav på att landet behöver ligga i det geografiska Europa. Det har även förekommit att EBU har accepterat att associerade medlemsbolag i andra världsdelar som antingen sänder och/eller deltar i tävlingen, exempelvis TV-bolaget Special Broadcasting Service (SBS) i Australien.
Fram till 2020-talet har sammanlagt 51 länder någon gång deltagit i tävlingen. Den allra första upplagan, som sändes år 1956, hade sju deltagarländer och därefter växte intresset snabbt bland flera länder som ville delta. Under 1950-talet var det cirka tio länder som deltog per år för att bara ett decennium senare hade den siffran ökat till närmare 20 deltagarländer per år, vilket också höll i sig under 1970- och 1980-talen. När både Jugoslavien och Sovjetunionen föll i början av 1990-talet uppstod nya stater i de gamla som också ville vara med och tävla, men då varje tävling vid den tiden fortfarande bara bestod av finalkvällar valde EBU att införa en spärrgräns för att finalerna inte skulle få allt för många deltagande nationer. Det innebar att länder som ett år placerade sig dåligt och/eller hade haft sämre snittplaceringar under flera fick avstå tävlan året därpå för att fler länder skulle få chansen att delta. Senaste gången som sådana kvalificeringsregler användes var i Eurovision Song Contest 2003 då finalen för första gången hade 26 deltagarländer, vilket vid den tiden var ett nytt rekord.
Semifinalsystemets införande[redigera | redigera wikitext]
Inför 2004 års tävling justerade EBU regelverket då de införde ett kvalprogram inför finalen, en så kallad semifinal. Ett liknande test hade gjorts vid 1996 års tävling och den här gången infördes det permanent då systemet med minst en semifinal har använts i alla upplagor sedan dess. Själva upplägget med semifinalen blev att de länder som hade placerat sig utanför de tio bästa i 2003 års final (exklusive Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland, vilka bidrar mer ekonomiskt till tävlingen) fick kvala i ett eget program där tio finalplatser stod på spel. I samma program deltog även länder som debuterade och/eller gjorde comeback. Regeln sade också att om ett eller flera av "Big Four"-länderna hade kommit topp 10 skulle landet som hamnade på elfte plats året innan också direktkvalificeras osv.[14] Detta hade vid den tiden kunnat möjliggöra ett finalstartfält med som mest 28 länder, vilket dock aldrig förekom.
Själva semifinalen sändes ett par dagar inför finalen och alla länder som deltog i den aktuella upplagan hade möjlighet att vara med och rösta fram vilka länder som skulle kvalificera sig till finalen.
Två semifinaler och en final införs[redigera | redigera wikitext]
Systemet med en semifinal inför finalen användes åren 2004–2007, för att från och med 2008 års tävling utökas till två semifinaler inför finalen. Anledningen till att det blev en ytterligare semifinal berodde på ett stort deltagarintresse, och det innebar även att antalet direktkvalificerade länder minskade till att bara omfatta värdnationen och "Big Four" (som sedan 2011 heter "The Big Five" då Italien gjorde comeback).[15] I ett fall har också specialinbjudna länder fått tillstånd att vara direktkvalificerade, i det här fallet gällde det när Australien bjöds in till tävlingens 60-årjubileum år 2015.
Det nya upplägget, som har använts i alla Eurovision Song Contests sedan 2008, går således ut på att alla deltagarländer (utom fem eller sex länder) behöver kvala om 20 finalplatser, varav tio i respektive sändning. Inför semifinalerna genomförs en lottning för att välja in vilka deltagarländer som ska tävla i respektive semifinal. I likhet med lottningar inför sportevenemang delas kvalnationerna in i olika grupper som sedan splittras i två delar och där varje del får tävla i varsin semifinal. Detta görs främst för att länder som har en tendens att rösta på varandra (så kallad grannlandsröstning eller svågerpolitik) inte i allt för stor del ska avgöra resultaten. Splittringen gör även att bara länderna som tävlar i aktuell semifinal får vara med och påverka resultatet i det programmet, dock alltid tillsammans med två, tre eller fyra så kallade direktkvalificerade länder som blir extraröstande nationer.[16] Sedan 2010 lottas även varje kvalnation till den första eller andra semifinalhalvan i respektive semifinal.
I varje semifinalsändning uppträder artisterna live på en scen varpå TV-tittarna och jurygrupper i dessa länder (inkl. de länder som extraröstar) är med och röstar på sina favoritbidrag. Varje lands röstningsresultat omvandlas sedan till poäng och när alla länder har röstat klart sammanställs poängsummorna. De tio länder som har fått högst totalpoäng i varje semifinal när juryn och tittarna har sagt sitt kvalar vidare till finalen medan övriga bidrag åker ut.[a] För att skapa maximal spänning vid resultatuppläsningen meddelas alla finalister utan inbördes ordning. Först när finalen är avgjord meddelas de exakta poängerna och placeringarna.
- ^ Åren 2008 och 2009 avgjordes varje semifinal med tittarröstning som fick bestämma nio finalister per sändning. Därefter fick juryröstning avgöra en tionde finalist vilken var den första låt som juryn rangordnat högre än tittarna, vilket i praktiken kunde vara vilket av de utröstade bidragen som helst. När EBU presenterade resultatet under dessa semifinalsändningar meddelades det däremot inte vilket bidrag som blivit juryns val, utan det blev officiellt först efter att dessa tävlingar var avgjorda.
Tävlingsupplägget[redigera | redigera wikitext]
Formellt sett inleds arbetet med nästkommande Eurovision Song Contest så snart som föregående års final har fått sin vinnare. Vissa år har det däremot dröjt en kortare eller en längre tid innan en värdnation officiellt har bekräftats och vid ett antal tillfällen har det även förekommit att vinnarnationer av olika skäl inte kan eller får arrangera tävlingen nästkommande år. Exempel på sådana fall har varit ekonomiska, logistiska eller säkerhetspolitiska skäl. Det land som slutligen accepterar värdskapet behöver till en början avgöra vilken stad i landet som ska stå värd samt välja ut en värdarena som tävlingen kan hållas i, Den processen brukar vanligtvis påbörjas under sommarmånader och avslutas senast under någon av de tidiga höstmånaderna. Processen varierar från år till år beroende på vilka städer och arenor som finns tillgängliga i värdlandet.
Samtidigt får de medlemsanslutna EBU-bolagen som vill vara med och tävla skicka in anmälningar om de vill vara med och tävla i den kommande Eurovisionen. Under senare delen av hösten eller tidigt i det kommande årets början brukar EBU kunna formulera en deltagarlista som listar vilka länder som kommer att delta. Nästa steg är att varje tävlingsland behöver utse en artist och ett tävlingsbidrag som sin representant, en process som ser olika ut för varje land. Exakt hur dessa val görs lägger sig inte EBU i så länge alla deltagande nationer har gjort sina val senast ett visst datum och att alla parter uppfyller tävlingens regelverk. Exempel på olika uttagningsmetoder är:[10]
- Internval, det vill säga att TV-bolaget helt eller delvis själva avgör artist- och/eller bidragsvalet utan inblandning från t.ex. en publikomröstning (även om sådana kan förekomma).
- Nationell final, där minst två bidrag och/eller artister tävlar om att vinna.
- En kortare eller längre uttagning innehållandes olika uppvisnings- eller kvalprogram inför finalen. Exempel på längre uttagningar är Sveriges uttagning Melodifestivalen och Italiens San Remo-festival. Även Danmarks respektive Norges versioner av Melodi Grand Prix, Estlands Eesti Laul, Islands Söngvakeppnin och Lettlands Supernova är exempel på återkommande uttagningar i sammanhanget.
En eller två månader innan Eurovision ska äga rum behöver alla uttagningar vara genomförda. Vid det tillfället bjuder värdnationen in alla deltagande TV-bolag i samråd med EBU till ett delegationsmöte i värdstaden där man ger förutsättningarna för årets upplaga, däribland hur allt kommer att fungera rent praktiskt under repetitions- och tävlingsveckorna. Veckor inför tävlingen börjar själva scenbygget i arenan och uppbyggnad av eventområden innan tekniska repetitioner följer och därefter riktiga repetitioner med de tävlande artisterna. På senare år, då tävlingen har vuxit så att fler program sänds och betydligt fler nationer deltar, genomförs repetitionerna under en eller två veckor innan den officiella tävlingsveckan äger rum. Detta för att låta alla länder hinna med flera enskilda repetitioner innan det är dags för publika genrep och direktsändningar.
Sedan semifinalernas införande avgörs först dessa sändningar, sedan 2008 sänds alltid den ena på tisdagskvällen och den andra på torsdagskvällen, innan det är dags för finalen, som hålls på lördagskvällen, där vinnaren koras. De år som bara hade en semifinal avgjordes det programmet i regel på onsdagen med finalen på lördagen. Samtliga upplagor fram till 2003 bara hade en finalkväll som avgjordes på lördagskvällar, med undantag för 1996 års tävling som hade en informell semifinal inför finalen.
Regelverk[redigera | redigera wikitext]
Enligt de nuvarande tävlingsreglerna[10] måste de sånger som deltar bland annat vara nyskrivna och ej tidigare offentliggjorda för allmänheten, åtminstone inte före den 1 september året före tävlingen äger rum (tidigare var datumet satt till den 1 oktober året innan tävlingen ägde rum,[17] och för det var det den 1 januari samma år som tävlingen skulle hållas). Sångerna ska dessutom kunna framföras på maximalt tre minuter. Låtens titel och innehåll får inte nedvärdera tävlingen och heller inte innehålla några politiska, kommersiella och religiösa budskap. Som mest tillåts sex personer per scenframträdande vilket inkluderar sångaren/sångarna, eventuella bandmedlemmar, körsångare och dansare,[a] där samtliga ska vara 16 år eller äldre. Lägsta åldersgräns behöver vara uppfyllt senast i maj samma år som tävlingen äger rum. Regelverket säger även att maximalt 44 länder får delta i en och samma Eurovision-upplaga varav 38 som tävlar via semifinalerna och inte fler än sex länder som är direktkvalificerade till finalen.
EBU ställer också krav på att de TV-bolag som gör utsändningarna behöver visa alla sändningar inklusive repriser. De får heller inte manipulera resultatvisningen eller annat som visas i bild, däremot får vissa angivna mellanspel ersättas av reklam.
- ^ Antalet personer på scenen innefattar ej ev. scenpersonal som rör sig på scenen, ej heller dirigent och orkestermedlemmar (de år som orkester användes i programmet).
Undantag och tillägg[redigera | redigera wikitext]
Under årens lopp har EBU gång på gång ändrat och lagt till regler för att göra tävlingen så rättvis som möjligt för alla deltagande länder. Nedan är exempel på tillägg och undantag.
- Fram till 1962 fick de tävlande låtarna vara högst tre minuter och trettio sekunder långa. Första året (1956) fanns ingen regel om hur lång en låt fick vara om än att 3,5 minut var en rekommenderad längd (exempelvis var en av de tävlande låtarna 1956 mer än fem minuter lång).
- Första tävlingsåret skickade varje tävlande land två bidrag vardera, åren därefter tävlar endast ett bidrag per land.
- Mellan åren 1956 och 1965, 1973 och 1976, och från 1999 har varje deltagarland haft rätt att framföra sitt bidrag på vilket språk man velat. Åren däremellan har EBU haft en regel om att man var tvingad att sjunga på minst ett av sitt lands officiella språk.
- Mellan åren 1957 och 1970 fick varje land som mest ha två personer på scen (således godkändes enbart soloartister eller duos).
- Före 1963 tilläts inga körer i tävlingen. Mellan 1963 och 1970 tilläts körer på upp till tre personer per land.
- Mellan 1956 och 1972 framförde alla bidragen med en orkester. 1973 ändrades reglerna så att varje deltagande själv land fick bestämma om de ville ha förinspelad musik eller en orkester. Sedan år 1999 är det obligatoriskt att alla bidragen ska ha förinspelad musik även om inga sånginsatser får vara förinspelade.[18] Från och med 2021 har EBU dock gjort ett undantag med att tillåta förinspelad körsång samt förinspelade studioframträdanden för tävlingsbidragen. Dessa två ändringar gjordes främst med anledning av den då pågående coronapandemin.[19]
- Åren 1957, 1960, 1963, 1972, 1974, 1980 och 2023 hölls tävlingen i ett land som inte vunnit året innan. Anledningen till detta var olika saker, bl.a. var det återkommande att vissa länder vunnit två år i rad och inte hade råd att arrangera tävlingen året därpå. De första två tävlingsåren fanns det ingen regel om arrangörsland.[20][21]
- Sedan 1976 års tävling behöver varje deltagarland betala en deltagaravgift för att få medverka. Detta görs för att inte värdnationen ska stå för alla kostnader.
- Till och med 1989 fanns det ingen åldersgräns för deltagande, vilket möjliggjorde att länder kunde representeras av personer under 18 år (vilket ibland förekom). Från och med 1990 har reglerna ändrats så att alla tävlande måste vara 16 år eller äldre. EBU har aldrig satt en övre åldersgräns även om varje land själv har rätten att bestämma en sådan till sin uttagning.
.png)
Andra regler[redigera | redigera wikitext]
Inte rösta på sitt eget lands tävlingsbidrag[redigera | redigera wikitext]
Sedan tävlingens start har det alltid funnits med en regel som säger att alla tävlingsländer får rösta på vilka bidrag de vill – utom sitt eget lands tävlingsbidrag. Denna regel gäller även i de semifinaler som har införts efter 2004. Länder som röstas ut i semifinalsändningar får vara med och rösta i finalen och i och med att deras eget bidrag då inte längre tävlar kan de rösta på alla bidrag i finalen. I semifinalerna brukar i regel två eller tre av de direktkvalificerade länderna vara med och extrarösta och de kan då rösta på alla bidrag i startfältet då deras eget bidrag medverkar utom tävlan före finalen.[10]
Poängomröstningen[redigera | redigera wikitext]
Från starten 1956 till och med 1974 varierade poängsystemet i tävlingen och det kunde bytas ut från ett år till ett annat. Förutom den första upplagan, där endast vinnaren presenterades, var det återkommande att varje land hade ett antal jurymedlemmar som fick vara med och rösta fram favoritbidragen. I vissa upplagor kunde jurymedlemmarna bara rösta på ett eller ett fåtal bidrag medan i andra upplagor skulle alla bidrag, undantaget sitt eget lands bidrag, få poäng från juryn. Under några år prövades även systemet med att ha två jurypersoner per land där den ena skulle vara under 25 år och den andra över 25 år. Varje jurymedlem betygsatte sedan alla låtar, utom det egna landets låt, med poäng från 1 till 5. I andra upplagor där varje jury endast kunde dela ut ett fåtal poäng var det vanligen förekommande att flera låtar i startfältet blev helt utan poäng.
Sedan Eurovision 1975 har tävlingen haft ett standardpoängsystem som går ut på att varje deltagarland delar ut fasta poängsummor till sammanlagt tio länder. Den högsta summan är 12 poäng och därefter följer i nedåtgående led 10, 8, 7, 6 5, 4, 3, 2 och 1 poäng, övriga bidrag ges noll poäng. Inga bidrag kan tilldelas 9 eller 11 poäng.[10]
Startordningarna[redigera | redigera wikitext]
I stort sett alla Eurovisioner har startordningarna avgjorts med hjälp av lottning som har inneburit att ländernas respektive startnummer och/eller starthalvor har tilldelats med hjälp av slumpen. Hösten 2012 gjordes däremot en regeljustering kring startordningarna som går ut på att lottningen bara ska avgöra vilka länder som ska tävla i respektive startfält samt starthalvor. Den senare delen, den som avgör själva startnumren, bestäms helt och hållet av tävlingsproducenterna för det aktuella årets Eurovision. Ett undantag görs dock för värdnationen vars startnummer i finalen får ett bestämt startnummer. Det görs bland annat för att undvika så kallade jävsituationer. Det här upplägget har varit aktuellt i alla Eurovisioner sedan 2013.[22][23]
Jury- och tittarröstning[redigera | redigera wikitext]
Fram till år 1996 avgjordes tävlingen enbart av nationella jurygrupper. Året därpå testade Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike att ha telefonröstning istället för juryröstning och då detta visade sig positivt började fler länder under åren som följde därefter sakta men säkert övergå till att enbart ha telefonröstning, dock i flera fall med så kallade backupjuryer som användes bland annat vid teknikstrul eller där olika händelser omöjliggjorde telefonröstning.[24] Under några år i början av 2000-talet använde vissa länder en kombination av jury- och tittarröstning, något som sedan infördes för alla länder mot slutet av decenniet 2000-talet. I och med detta minskade tittarnas makt något då de fick dela makten med jurygrupper. Varje upplaga sedan 2009 har avgjorts på detta sätt och sedan 2016 delar dessutom varje lands juryröstning respektive tittarröstning ut varsin poängskala om 12, 10, 8 och 7–1 poäng. Det innebär att dubbelt så mycket poäng delas ut vilket också gör att poängsummorna blir högre jämfört med tidigare upplagor.[25][26][27]
Från och med Eurovision 2023 har EBU dock valt att göra en regeljustering som innebär att jurygrupperna inte längre röstar i semifinalerna. Det enda undantag som görs då juryer används är för eventuella deltagarländer som av något skäl inte kan avlämna ett validerat telefonresultat. Däremot används delad jury- och tittarröstning i finalen, på samma sätt som det varit sedan Eurovision 2016. Utöver detta införs också en så kallad "Rest of the World"-tittargrupp som innebär att personer som inte befinner sig i någon av tävlingsländerna får rösta på bidragen via en onlineröstning. Denna omröstning finns med i bägge semifinalerna och i finalen vilket gör att tittarna i finalen får en något större procentandel i makten att avgöra slutresultatet. Den nya maktfördelningen blir 50,6 procent för tittarna och 49,3 procent för juryerna.[28]
Skiljeröstning[redigera | redigera wikitext]
Om två eller fler bidrag, oavsett slutplacering, får samma totalpoäng genomförs en skiljeomröstning enligt en viss modell. Sedan 2003 har regeln gällt att EBU i första hand ska räkna hur många poänggivande länder de aktuella bidragen haft och i andra hand antalet poängvalörer med start från 12 poäng. Om bidragen har fått lika många/få 12-poängare fortsätter omräkningen till dess någon har fått fler av viss valör. Om det även efter detta är helt lika i poängen mellan flera bidrag är det låten som startat tidigast i startordningen som placerar sig högst, vilket bland annat blir tydligast i de fall två eller fler bidrag får noll totalpoäng.[29][30][31] Från 2016 har även bidrag som fått samma totalsumma räknats efter hur tittarröstningen placerat bidragen, där den av dessa bidrag som fått högst summa från tittarna placerar sig överst.
Modellen med skiljeröstning infördes första gången år 1970 efter att juryröstningen i finalen 1969 hade slutat med att fyra länder hamnat på delad förstaplats. I och med att tävlingen vid den tiden saknade skiljeregler beslöt EBU att låta samtliga fyra länder dela på segern varpå man fick ta till lottningsmetoden för att utse värdnation till den kommande upplagan. Några länders TV-bolag, däribland Sveriges Radio-TV (nuvarande Sveriges Television) i Sverige, kritiserade beslutet och bojkottade även tävlingen 1970. Den skiljeregel som infördes sade då att bara ett land per år kan vinna och ifall fler än två länder skulle hamna på samma totalsumma på förstaplatsen skulle en ny omröstning genomföras mellan dessa bidrag för att kora en vinnare.[32][33] År 1989 förfinades regeln till att EBU istället skulle räkna hur många poängvalörer bidragen fått och den som fått flest av högst valör skulle vinna.[33][34][35]
Historiskt sett har skiljeregeln bara behövt användas vid 1991 års final när Sverige och Frankrike hamnade på delad förstaplats. Vid det tillfället korades Sverige till vinnare då Sverige fick fler 10-poängare än Frankrike, men om dagens skiljeregler hade gällt hade Frankrike vunnit då landet fick poäng från fler länder än Sverige.
The Big Five[redigera | redigera wikitext]
För att Eurovision Song Contest ska kunna hållas behöver varje deltagarland betala en avgift, vilket är utöver det som värdnationen själv budgeterar och får in från EBU. Trots detta krävs det att vissa länder lägger mer pengar på tävlingen för att arrangörslandet inte ska bli lidande av för höga kostnader. För att hålla tävlingen vid liv var man därför tvungen att erbjuda fyra (senare fem) länder direktkvalificeringsplatser i varje års final med haken att de ska betala mer än de andra länderna som är med och tävlar. Detta kom på EBU:s bord under år 1996 då Tyskland, som fram till 1990-talet brukade lägga mer pengar i tävlingen än de andra länderna, missade att kvalificera sig till finalen det året. Därför beslöt EBU att låta Tyskland (ARD/NDR), tillsammans med public servicebolagen France Télévisions i Frankrike, RTVE i Spanien och BBC i Storbritannien få bli en del av den gruppen, kallad ”The Big Four”, från och med tävlingen år 1999, med anledning av just de fyra har råd att betala större delen av tävlingens kostnader. Sedan år 2011 heter gruppen "The Big Five" då Italien gjorde comeback i tävlingen igen och att EBU beslöt att även deras nationella TV-bolag Rai kunde vara med och bidra ekonomiskt stort till tävlingen.[36]
Om ett "Big Five"-land vinner en Eurovisionfinal är det endast de fem länderna som blir direktkvalificerade till det kommande årets final. Detta skedde bland annat efter Tysklands seger 2010 (till 2011 års tävling) samt vid Italiens seger 2021 (till 2022 års tävling).[17]
Tävlande länder[redigera | redigera wikitext]
Sedan starten 1956 har antalet deltagande länder ökat från sju till 52. Den stora förändringen skedde i början och mitten av 1990-talet då många länder som varit under en stat blivit fria och velat tävla. Eftersom Eurovision inte är någon geografisk Europatävling kan länder som geografiskt ligger i Nordafrika eller Centralasien delta, vilket också har skett. Marocko är dock det hittills enda landet i Afrika som deltagit, vilket skedde år 1980. Australien bjöds år 2015 in som en gästnation då tävlingen fyllde 60 år och har sedan blivit inbjuden att delta alla år därefter. Andra länder som är helt/delvis utanför det geografiska Europa kan nämnas Armenien, Azerbajdzjan, Cypern, Georgien, Israel och Turkiet.
Debutår[redigera | redigera wikitext]
Sammanställning resultaten[redigera | redigera wikitext]
Finalerna 1956–1995, före semifinalernas tid[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ett streck (–) innebär att landet inte var medlem av EBU och kunde inte delta. För det längre strecket, se notering a. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| En tom ruta innebär att landet inte deltog i finalen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Finalerna 1996–2019, 2021–nutid[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ett streck (–) innebär att landet inte var medlem av EBU och kunde inte delta. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| En tom ruta innebär att landet inte deltog i finalen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Semifinalerna 1993, 1996, 2004–2019, 2021–nutid[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ett streck (–) innebär att landet inte var medlem av EBU och kunde inte delta. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| En tom ruta innebär att landet inte deltog i finalen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Q innebär kvalificerad till finalen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vinnare genom åren[redigera | redigera wikitext]
Nedan listas de länder som vunnit tävlingen genom åren, decennium för decennium.
1950-talet[redigera | redigera wikitext]
| År | Värdstad & värdland | Deltagande länder | Vinnare | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Artist | Låt | Text & musik | Språk | |||
| 1956 | Lugano, Schweiz | 7[a] |  Schweiz | Lys Assia | "Refrain" | Emile Gardaz (t), Geo Voumard (m) | Franska |
| 1957 | Frankfurt, Tyskland[b] | 10 |  Nederländerna | Corry Brokken | "Net als toen" | Willy Van Hemert (tm) | Nederländska |
| 1958 | Hilversum, Nederländerna | 10 |  Frankrike | André Claveau | "Dors, mon amour" | Pierre Delanoë (t), Hubert Giraud (m) | Franska |
| 1959 | Cannes, Frankrike | 11 | Nederländerna | Teddy Scholten | "Een beetje" | Willy Van Hemert (tm) | Nederländska |
1960-talet[redigera | redigera wikitext]
1970-talet[redigera | redigera wikitext]
- ^ Efter att fyra länder vunnit året före (eftersom det inte fanns någon regel mot det då) valde ett flertal länder, däribland Sverige, att avstå tävlan 1970.
- ^ Eftersom Monaco varken hade plats eller råd att arrangera efter sin vinst år 1971 överläts arrangörskapet på Storbritannien 1972.
- ^ Varken Luxemburg (som vunnit 1973 års tävling) eller Spanien (som blev tvåa i samma upplaga) hade råd att arrangera år 1974, varför frågan gick till Storbritannien som accepterade erbjudandet.
1980-talet[redigera | redigera wikitext]
- ^ Efter förfrågan från EBU fick Nederländerna ta hand om arrangemanget 1980. Detta då Israel, som vunnit 1979, inte hade råd att arrangera ett andra år på raken. Israel deltog inte heller, men det berodde på att finalen ägde rum på en minnesdag.
- ^ Sandra Kim var bara 13 år gammal vid sin seger 1986. Sedan 1990 har EBU höjt den lägsta åldersgränsen till 16 år, och så länge som den inte sänks kommer Sandra Kim att förbli tävlingens yngsta vinnare.
- ^ 1986 års Eurovision markerar det senaste året då fjolårets sistaplacerade land vann upplagan året därpå. Belgien, som vann 1986, hade nämligen kommit på sista plats i finalen 1985.
- ^ I och med Johnny Logans vinst år 1987 blev han den första (och till Loreens vinst 2023 den enda) artisten som vunnit Eurovision Song Contest två gånger. Han kom även att vinna en tredje gång (1992) men då som låtskrivare för Linda Martin.
1990-talet[redigera | redigera wikitext]
- ^ År 1991 fick Sverige och Frankrike lika många poäng, varpå regeln om att endast ett land kan vinna togs till. Då Sverige fått flest tiopoängare (båda länderna hade lika många tolvor) vann Sverige Eurovision det året. Hade regler som antogs 2003 gällt hade Frankrike vunnit eftersom de fick poäng från fler länder än Sverige.
- ^ Inför finalen år 1996 hölls först en kvalificeringsomgång för de länder som velat vara med i tävlingen. Alla länder utom värdlandet, det året Norge, var tvungna att kvalificera sig den vägen. En liknande sak skedde även 1993, fast för ett antal östeuropeiska länder som ville debutera det året.
- ^ 1997 fick fem länder pröva på att använda sig av telefonröstning som slutresultat. Då detta visat sig positivt blev det sedan standard att åren efter ha telefonröstning (dock i vissa fall i kombination med juryröstning).
2000-talet[redigera | redigera wikitext]
- ^ År 2004 infördes en semifinal så att många fler länder kan medverka i tävlingen. Detta för att man ska slippa använda sig av metoden att de sämst placerade länderna i finalen året innan måste avstå tävlan året därpå.
- ^ År 2008 infördes två semifinaler i tävlingen, vilket innebär att alla länder (utom värdlandet och "The Big Five") är tvingade att kvalificera sig genom minst en av två semifinaler innan finalen hålls. Det var för övrigt också första gången som 43 länder deltog i tävlingen, vilket det hittills högsta deltagandet någonsin.
- ^ Alexander Rybak innehade poängrekordet i tävlingen efter sin seger i Eurovision Song Contest 2009. Rekordet stod sig fram till 2016 års tävling då EBU gjorde om omräkningen mellan jury- och tittarpoängen till att varje lands jurygrupp och TV-titttare delar tillsammans ut 116 poäng istället för 58 poäng, dvs. dubbel uppsättning av 12, 10, 8 och 7-1 poäng. I och med att dubbelt så många poäng delas ut ökar också möjligheterna att kunna komma upp i högre totalpoäng.
2010-talet[redigera | redigera wikitext]
2020-talet[redigera | redigera wikitext]
| År | Värdstad & värdland | Deltagande länder | Vinnare | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Artist | Låt | Text & musik | Språk | |||
| 2020 | Rotterdam, Nederländerna[a] | Inställd upplaga (m. anl. av coronapandemin), ingen vinnare korades[b] | |||||
| 2021 | 39 |  Italien | Måneskin | "Zitti E Buoni" | Måneskin (tm) | Italienska | |
| 2022 | Turin, Italien | 40 |  Ukraina | Kalush Orchestra | "Stefania" | Ihor Didentjuk (m), Tymofii Muzychuk (m), Vitalii Duzhyk (m), Ivan Klymenko (t), Oleh Psiuk (t) | Ukrainska |
| 2023 | 37 |  Sverige | Loreen | "Tattoo" | Jimmy Jansson (tm), Jimmy Thörndelft (tm), Lorine Talhaoui (tm), Moa Carlebecker (tm), Peter Boström (tm), Thomas G:son (tm) | Engelska | |
| 2024 | Malmö, Sverige | 37 | Ej avgjort | ||||
- ^ I maj 2020 stod det klart att Rotterdam skulle få arrangera Eurovision Song Contest 2021 eftersom 2020 års tävling ställdes in.[39]
- ^ På grund av coronavirusutbrottet valde EBU ihop med arrangörsbolagen AVROTROS, NOS och NPO att ställa in 2020 års Eurovision Song Contest. Den 16 maj 2020 sändes Eurovision: Europe Shine a Light som var ett direktsänt program från Hilversum, Nederländerna där alla bidrag som skulle ha tävlat hyllades och tidigare Eurovision-deltagare bjöds in för att uppträda med kända bidrag från runt om i Europa. Programledarna var desamma som skulle ha programlett Eurovision Song Contest 2020.[40] I Sverige valde Sveriges Television (SVT) att sända en egen tävling vid namn Eurovision: Sveriges 12:a för att ta reda på vilket land som var Sveriges favorit.
- ^ I juni 2022 gick EBU ut med uppgifter om att Ukraina inte kommer att få arrangera Eurovision 2023. Samtal inleddes istället med Storbritannien, vilket är i och med att de kom på andra plats i finalen i Eurovision 2022.[20] Cirka en månad efter beslutet hade meddelats gick EBU ut med uppgifter om att BBC hade accepterat inbjudan om att ta över värdskapet för 2023 års tävling.[21]
Statistik[redigera | redigera wikitext]
Segrar[redigera | redigera wikitext]
Av de 51 länder som ställt upp i tävlingen sedan starten 1956 har lite drygt hälften, eller 27 länder för att vara exakt, tagit hem segern minst en gång. Nedan redovisas de länder som har fått flest vinster genom tiderna, listade i första hand efter antalet vinster och i andra hand efter senaste vinst. Det kan vara värt att notera att länder som Jugoslavien och Serbien och Montenegro inte längre existerar som ett land utan som flera stater som blivit självständiga.
Sverige och Irland ligger på delad förstaplats i antalet vinster, men tekniskt sett är Irland etta, eftersom de har fler andraplaceringar än Sverige.
.svg){kind=small}
Andra- och tredjeplatser[redigera | redigera wikitext]
Nedan redovisas de länder som har fått flest andra- och tredjeplatser genom tiderna, listade i första hand efter antalet andra/tredjeplats och i andra hand efter senaste placering. Notera att tabellen inte redovisar länder som tävlade år 1956 (då alla blev oplacerade utom vinnaren), 1969 (då fyra länder vann och ingen mer än dessa fyra korades på pallplatserna) och 2020 (då tävlingen ställdes in på grund av Coronaviruspandemin).
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||