Ernst Moritz Arndt – Wikipedia

Ernst Moritz Arndt
Född26 januari 1769[1]
Gross Schoritz[1], Tyskland
Död29 januari 1860[2][1][3] (91 år)
Bonn[4][1]
BegravdAlter Friedhof
kartor
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidGreifswalds universitet[1]
Jenas universitet
SysselsättningPoet, historiker[1], universitetslärare, författare[5], politiker
Befattning
Ledamot av parlamentet i Frankfurt
ArbetsgivareBonns universitet
Greifswalds universitet
MakaAnna Maria Louise Arndt
Charlotte Arndt
Utmärkelser
Hedersmedborgare i Köln (1859)
Redigera Wikidata
Arndt på äldre dagar

Ernst Moritz Arndt, född 21 december 1769Gross Schoritz i Svenska Pommern, död 29 januari 1860 i Bonn, var en först svensk, senare tysk historiker, diktare och kompositör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ernst Moritz Arndt föddes som svensk medborgare på ett gods i Garz på ön Rügen, där fadern var överinspektor. Han studerade vid gymnasiet i Stralsund från 17 års ålder och fortsatte vid Greifswalds universitet och Jenas universitet med målet att bli präst, men blev istället docent i historia vid Greifswalds universitet 1803.

Han begav sig därefter på en första resa till det svenska kärnområdet med rekommendationsbrev från bland andra Thomas Thorild till Carl Christoffer Gjörwell d.ä., men var åter i Pommern 1804 och blev professor i Greifswald 1806.

Efter Preussens nederlag i slaget vid Jena samma år flydde Arndt undan Napoleons inkommande trupper till Stockholm, där han stannade till efter slutet av pommerska kriget 1805–1807 och arbetade som medlem av Kommissionen för svenska lagens införande i Pommern.

Efter Freden i Paris 1810 var Arndt tillbaka som professor i Greifswald, men vistades efter begärt avsked 1811 på resor. Han var privatsekreterare åt den preussiske statsmannen Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein och kom i hans tjänst till Ryssland under napoleonkrigen. Hemresan till Svenska Pommern företogs 1812 i spåren av den retirerande franska armén. När Arndt kommit hem, fortsatte han sin gamla strävan att förena de många tyska staterna till gemensam front mot Napoleon. I det syftet utgav han sina Lieder für Deutsche 1812, inklusive sin nationellt mest betydelsefulla dikt Was ist des Deutschen Vaterland. Han skrev också psalmer och komponerade.

Känd som ”fader Arndt” avled han 1860, en månad efter sin 90-årsdag.

I hans stora utgivning finns också reseskildringar från resor på kontinenten 1798–1799 och i Sverige 1804.

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (svenska översättningar)[redigera | redigera wikitext]

  • Resa genom Sverige år 1804. Karlstad. 1807-1808. Libris 1359740 
  • Hvad skall Napoleons öde blifva? Öfversättning. Stockholm 1813, hos Strinnholm och Häggström.. Stockholm. 1813. Libris 2407766 
  • Sanningens röst från Moskwas ruiner; af E.M. Arndt. Öfversättning ifrån tyskan. Stockholm 1813, hos Strinnholm och Haeggström.. Stockholm. 1813. Libris 2407656 
  • Napoleon, såsom menniska, hjelte och eröfrare.: Ett utkast till hans charakteristik. Stockholm 1814, hos Strinnholm och Haeggström.. 1814. Libris 9864436 
  • Om bondeståndet och desz representation i staten, af Ernst Moritz Arndt. Öfwersättning. Strengnäs, tryckt hos Carl Eric Ekmarck, 1817.. Strängnäs. 1817. Libris 2435903 
  • Tidens tecken. En blick på den historiska verldens närvarande tillstånd; af E.M. Arndt. Stockholm, 1818, hos Zacharias Haeggström.. Stockholm. 1818. Libris 2407617 
  • Om stats-författningar med ständer. Af E.M. Arndt. Stockholm, 1819. Tryckt i Cederborgska boktryckeriet.. Stockholm. 1819. Libris 2414118 
  • Plan til en furstes upfostran och undervisning. Af E.M. Arndt. Öfversättning. Stockholm, 1819. Tryckt i Cederborgska boktryckeriet.. Stockholm. 1819. Libris 2427313 
  • Julfesten af E.M. Arndt. Öfversättning. Fahlun 1820. O.U. Arborelius & comp.. Falun. 1820. Libris 2435902 
  • Kateches för Skandinaviens krigare, uti hwilken läres, hurudan en christelig krigsman skall wara, och huru han skall gå med Gud i striden.. Strängnäs. 1834. Libris 10668637 
  • Historiska karakterskildringar. Historiskt handbibliothek ; 3. Strengnäs: Ekmarck. 1834. Libris 1578245 
  • Sweriges karakteristik: denna Karakteristik är öfwersatt utur Einleitung zu historschen Karakterschilderungen. Strengnäs. 1834. Libris * Samling utaf fosterländska sånger. Strengnäs. 1837. Libris [http://libris.kb.se/bib/3226511 3226511  2494132 * Samling utaf fosterländska sånger. Strengnäs. 1837. Libris 3226511 ] 
  • Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf. Upsala hos bokhandlaren W. Lundeqvist. [Tryckt hos Leffler och Sebell.] 1840.. 1840. Libris 1840286 
  • Några ord om Skandinavien och dess närvarande förhållanden. Upsala: Wahlström & Låstbom. 1844. Libris 2300538 
  • Levnadsminnen. Stockholm: Wahlstöm och Widstrand. 1917. Libris 8198634 
  • Arndts resa genom Jämtland sommaren 1804. [Östersund]. 1919. Libris 2494127 
  • Om skjutsväsendet i Sverige. Uppsala: Bokgillet. 1963. Libris 1912180 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Ernst Moritz Arndt, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Ernst Moritz Arndt, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Арндт Эрнст Мориц”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bååth-Holmberg, Cecilia (1915). Människor av eld och tro.. Uppsala: Lindblad. Libris 1632084 
  • 130 Meilen nordwärts: die Reise des Rüganers Arndt durch Schweden im Jahr 1804 : Kolloquium zu Arndt, Pommern und Schweden. Hefte der Ernst-Moritz-Arndt-Gesellschaft ; 10. Groß Schoritz, Rügen: Ernst-Moritz-Arndt-Gesellschaft. 2006. Libris 11886105. ISBN 3-931661-05-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]