Ernst Günther – Wikipedia

För ämbetsmannen, se Ernst Günther (ämbetsman).
Ernst Günther
Ernst Günther, 1968.
Ernst Günther, 1968.
FöddErnst Harry Ingemar Günther
3 juni 1933
Sverige Karlskrona
Död8 december 1999 (66 år)
Ingelstorp, Skåne län, Sverige Sverige
HemortRonneby, Blekinge län, Sverige Sverige
Aktiva år1959 - 1997
MakaEva-Maria Winter
(g. 1960-1975)
Tina Johansson-Günther (1989-1999, hans död)
BarnRickard Günther (f. 1961)
Savva Ernst Günther (f. 1961)
Betydande roller
Kommissarie Dahlgren i Mannen från Mallorca
Gottfrid i Änglagård
1993 Kreativa insatser: Änglagård
IMDb SFDb

Ernst Harry Ingemar Günther, född 3 juni 1933Karlskrona BB (kyrkobokförd i Ronneby och uppvuxen där), död 8 december 1999 i Ingelstorp, Skåne län, var en svensk skådespelare och regissör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Günther började sin skådespelarkarriär vid studentteatern i Stockholm innan han hamnade på Riksteatern som inspicient och tekniker. Han arbetade på Wasa Teater i Finland 19611964 och var 19641967 engagerad vid Norrköping-Linköping stadsteater. Efter att ha varit engagerad spelåret 19671968Stockholms stadsteater blev han regissör på TV-teatern och var därefter frilans. Bland annat hade han engagemang på Folkteatern i Göteborg. År 1973 blev han anställd vid Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm, där han arbetade både som skådespelare och regissör.

Han gjorde en lång rad film- och TV-roller och fick ofta spela rödbrusiga, burdusa och tvära herrar, till exempel i Rötmånad 1970 och Badjävlar 1971. I slutet av sin karriär fick han ett något antitetiskt erkännande med sin roll som den vänlige bonden Gottfrid i Colin Nutleys filmer om Änglagård, samt dess första uppföljare. Han porträtterade Kurt Wallanders far i Hundarna i Riga samt Den vita lejoninnan.

För sina insatser inom svensk film tilldelades Ernst Günther 1992 års Chaplinpris[1] och på Guldbaggegalan 1993 mottog han en Guldbagge för sin kreativa insats i filmen Änglagård.

Den 8 december 1999 avled Ernst Günther i sviterna av sin diabetes.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ernst Günther var son till rektorn Harry Günther och Majken Günther, född Bladh[3]. År 1960 gifte han sig med Eva-Maria Winter, med vilken han fick tvillingarna Rickard Günther och Savva Ernst Günther.

Filmografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Television[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1961 Strömkarlen
Björn-Erik Höijer
Lars-Erik Liedholm Wasa Teater[4]
1964 Pantalone Dei Bisognosi Två herrars tjänare (Il servitore di due padroni)
Carlo Goldoni
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
Trécu Grop åt andra (La grande oreille)
Pierre-Aristide Bréal
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
Baron Tobias Rap Trettondagsafton, eller Vad ni vill (Twelfth Night or What You Will)
William Shakespeare
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1965 Jörgen Vävars Tre vita skjortor
Walentin Chorell
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Översten
Gendarmeriväbeln
Soldaten Svejk (Osudy dobrého vojáka Švejka za světové války)
Jaroslav Hašek
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
Isidor Isaac Rabi Fallet Oppenheimer (In der Sache J. Robert Oppenheimer)
Heinar Kipphardt
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Skräcken Huset
Werner Aspenström
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
1966 En tjock officer Muren (Große Schmährede an der Stadtmauer)
Tankred Dorst
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
Professor Schlatter Meteoren (Der Meteor)
Friedrich Dürrenmatt
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1967 Medvedjev Natthärbärget eller På botten (На дне, Na Dnje)
Maksim Gorkij
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
1969 Brevbäraren Familjen Tot (Tóték)
István Örkény
Ernst Günther Stockholms stadsteater
1990 Doktor Herdal Byggmästare Solness (Bygmester Solness)
Henrik Ibsen
Marianne Rolf Helsingborgs stadsteater
1991 Tjaffo Min store tjocke far
Magnus Nilsson
Stig Ossian Ericson Helsingborgs stadsteater[5]

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1959 Gravkaffe
Carl Erik Soya Stockholms studentteater[6]
Alla skomakares dag
The Shoemaker's Holiday
Thomas Dekker
Översättning Sven Hallström
Stockholms studentteater[7]
1963 Ung och grön
Salad Days
Julian Slade och Dorothy Reynolds Wasa Teater[8]
Kvinna i morgonrock
Woman in a Dressing Gown
Ted Willis Wasa Teater[9]
1965 Kejsarens nya kläder Per Edström och Carl-Axel Dominique Norrköping-Linköping stadsteater
1966 Fadren August Strindberg Norrköping-Linköping stadsteater
Köket
The Kitchen
Arnold Wesker
Översättning Göran O. Eriksson
Norrköping-Linköping stadsteater
1968 Jaktscener
Jagdszenen aus Niederbayern
Martin Sperr Stockholms stadsteater
1969 Familjen Tot
Tóték
István Örkény Stockholms stadsteater
1974 Britannicus
Jean Racine Dramaten
1977 Onda andar
Бесы, Bésy
Fjodor Dostojevskij Dramaten
1981 Från regnormarnas liv
Per Olov Enquist Dramaten
1989 Knäckebröd med hovmästarsås Magnus Nilsson Helsingborgs stadsteater
Regi tillsammans med Peter Wahlqvist

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän
1968 Den skalliga primadonnan
La cantatrice chauve
Eugène Ionesco[10]
Översättning Ebbe Linde

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Chaplinpriset till Ernst Gunther”. Dagens Nyheter. Publicerad 1993.01.31. http://www.dn.se/arkiv/kultur/chaplinpriset-till-ernst-gunther. Läst 2015.08.10. 
  2. ^ http://www.dn.se/arkiv/kultur/ernst-gunther-ett-urberg-en-stor-skadespelare-ar-dod-han-lamnade-alltid-starka-intryck-efter-sig/
  3. ^ Vem är det: Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 403
  4. ^ Ek (14 november 1960). ”Klart för urpremiär på nytt Höijer-drama”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-11-14/310/15. Läst 26 juli 2015. 
  5. ^ Tove Ellefsen (7 april 1991). ”Odåga till farsa att ändå älska”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-04-07/94/24. Läst 12 februari 2022. 
  6. ^ ”Soya och Chorell på studentteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. 11 mars 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-03-11/68/14. Läst 26 juli 2018. 
  7. ^ Ebbe Linde (7 december 1959). ”Studentteatern spelar Dekker: 'Alla skomakares dag'”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-07/332/18. Läst 26 juli 2018. 
  8. ^ ”Svenskar i musical på Vasa teater”. Dagens Nyheter: s. 16. 23 april 1963. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-04-23/110/16. Läst 26 juli 2018. 
  9. ^ Annika Holm (15 mars 1964). ”Välspelat, roligt”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-15/73/20. Läst 26 juli 2018. 
  10. ^ ”Den skalliga primadonnan”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647898?programid=4453. Läst 12 maj 2017. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Östgötateaterns arkiv
  • Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  • Ronneby CI:20 1933, sid 184, Ronneby AIIa:14 (1926-1938), sid 416
  • Per Olov Qvist, Lars Åhlander (2002). Svenska skådespelare i film och TV 1897-2000 (1. uppl.). ISBN 91-85248-89-4  (Film och TV-roller 1962-1997)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]