Djursholms stad – Wikipedia

Djursholms stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
Kommun, nuDanderyds kommun
CentralortDjursholm
Inrättad1 januari 1914
Upphörd31 december 1970
Uppgått iDanderyds kommun
Befolkning, areal
Areal10 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater59°23′50″N 18°05′15″Ö / 59.397222222222°N 18.0875°Ö / 59.397222222222; 18.0875
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagSödra Roslags domsagas tingslag
Koder och länkar
Kommunkod0185 (–)
0285 (–)
Redigera Wikidata

Djursholms stad var en stad och kommun i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Staden bildades den 1 januari 1914 (enligt beslut den 13 juni 1913) genom en ombildning av Djursholms köping som 1901 brutits ut ur Danderyds landskommun.[1][2] Den nya staden hade 3 947 invånare den 31 december 1913.[3]

Den 1 januari 1915 (enligt beslut den 24 juli 1914) överfördes till Djursholms stad och Danderyds landskommun lägenheten Djursholms villastad nr 17 omfattande en areal av 0,11 km².[2]

Den 1 januari 1936 (enligt beslut den 30 mars 1935) överfördes i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen från Danderyds landskommun och Danderyds socken till Djursholms stad vissa områden (huvudsakligen de icke redan i Djursholms stad ingående delarna av Svalnäs gård och en mindre del av Berga gård) med 63 invånare[4] och omfattande en areal av 1,87 km², varav allt land.[5]

Den 1 januari 1967 inkorporerades Stocksunds köping med 4 961 invånare.[6]

Den 1 januari 1970 överfördes till Djursholms stad och Danderyds församling från Lidingö stad och Lidingö församling ett område med 37 invånare och omfattande en areal av 0,37 km², varav allt land.[6]

Genom kommunreformen den 1 januari 1971 upplöstes staden (med 12 517 invånare) och den uppgick i Danderyds kommun.[6]

Judiciell tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan tillhörde Södra Roslags domsaga och Södra Roslags domsagas tingslag.[7]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde Djursholms stad tillsammans med Danderyds och Stocksunds köpingar Danderyds församling.[8]

Stadsvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en sinistervänd spets av silver, och däröver en ginstam av silver belagd med tre röda rosor.

Vapnet fastställdes år 1916.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Djursholms stad 1915–1970[9][10][11][12]
ÅrFolkmängd
1915
  
3 997
1920
  
4 746
1925
  
5 708
1930
  
6 221
1935
  
6 347
1940
  
6 139
1945
  
6 679
1950
  
7 369
1955
  
7 770
1960
  
7 436
1965
  
7 710
1970
  
12 517
Anm: För åren 1915 och 1925: kyrkobokförd befolkning den 31 december enligt administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1920 samt 1930-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkningen den 31 december 1970 i det område som staden omfattade när den blev del av Danderyds kommun 1 januari 1971.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Djursholms stad omfattade den 1 januari 1921 en areal av 8,44 km², varav 8,25 km² land,[2] och den 1 januari 1952 en areal av 10,31 km², varav 10,12 km² land.[13] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 10,54 km², varav 10,44 km² land.[14]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

I Djursholms stad fanns del av tätorten Stockholm[a], som hade 7 436 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.[15]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919–1966[redigera | redigera wikitext]

ValårSCFRFPLPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19198512
8512
2566,8
205
19207513
7513
2539,9
214
19226316
6316
2539,1
214
19267216
7216
2553,7
22
193071116
716
2556,4
22
19347216
7216
2562,7
22
19388413
8413
2571,4
205
19427315
7315
2577,3
196
19466514
6514
2578,1
205
19506613
6613
2586,5
214
19545614
5614
2585,2
196
19585317
5317
2585,2
214
19625416
5416
2586,1
205
196661721
6721
3587,4
287
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tätorten Stockholm var delad mellan flera kommuner:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 5-6. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 22 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1913. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 10 & 36. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1913.pdf. Läst 22 december 2017 
  4. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1935. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1936. sid. 12 & 39. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1935.pdf. Läst 22 december 2017 
  5. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 6-7. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 22 december 2017  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b c] ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 11 & 239. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 22 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 26 december 2017. 
  10. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 26 december 2017 
  11. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 26 december 2017. 
  12. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 26 december 2017. 
  13. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 6. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017 
  15. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.