Denisovagrottan – Wikipedia

Denisovagrottan 2008.

Denisovagrottan (ryska: Денисова пещера, Denisova pesjtjera) är en grotta i bergkedjan Altaj i Sibirien. Grottan är mest känd för sina rika förhistoriska fynd: där har bott både Homo sapiens och neandertalmänniskor, och i grottan har hittats spår av en hel ny människoart som kallas för denisovamänniska, uppkallad efter grottan.

Grottan är uppkallad efter en gammaltroende eremit, St. Denis, som bodde där under 1700-talet. På altaiska heter grottan Aju-Tasj som betyder "björnberg".[1].

Idag (2020) är grottan öppen också för turister.[2]

Arkeologisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Denisovagrottan har varit bebodd för ungefär 300 000 år sedan.[1] Grottans genomsnittliga temperatur är 0°C (eller 32°F) vilket är optimalt för att bevara DNA.[3]

År 2008 hittades första tecknen på arten som kallas för denisovamänniska: en tand och lillfingerben från grottan som hörde till olika individer och som levde för ungefär 40 000 år sedan. I nutid (2020) förefaller det som att 3–5 % av genomet hos melanesierNya Guinea härstammar från denisovamänniskor då de har korsats med Homo sapiens.[4]

Hittills har forskarna hittat tecken på sex olika människor från grottan: fyra har klassificerats som denisovamänniska, en som neandertalmänniska och en som neandertal-denisova-hybrid (som heter Denisovan 11[5]). Alla neandertalfossiler, som inkluderar hybriden, kommer från tidsperioden 140 000–80 000 år sedan medan de yngsta denisovafossilerna är ungefär 52 000 år gamla.[6]

År 2017 hittades ben av en zebra-liknande hästart från Denisovagrottan. Denna så kallade ovodov-häst antogs tidigare ha dött ut redan för 400 000 år sedan, men fyndet från grottan visade att människorna jagade och åt hästen för ungefär 24 000 år sedan.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Caves in Russia: Denisova” (på engelska). showcaves.com. 2020. https://www.showcaves.com/english/ru/caves/Denisova.html. Läst 8 maj 2020. 
  2. ^ ”Денисова пещера” (på ryska). VisitAltai.info. 2020. http://www.visitaltai.info/where_visit/objects/caves/295/. Läst 8 maj 2020. 
  3. ^ Mitchell, Alanna (30 januari 2012). ”DNA Turning Human Story Into a Tell-All” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2012/01/31/science/gains-in-dna-are-speeding-research-into-human-origins.html?_r=1&nl=todaysheadlines&emc=tha210/. Läst 8 maj 2020. 
  4. ^ ”Why Am I Denisovan?” (på amerikansk engelska). Genographic Project. https://genographic.nationalgeographic.com/denisovan/. Läst 8 maj 2020. 
  5. ^ Slon, Viviane; Mafessoni, Fabrizio; Vernot, Benjamin; de Filippo, Cesare; Grote, Steffi; Viola, Bence (2018-9). ”The genome of the offspring of a Neandertal mother and a Denisovan father”. Nature 561 (7721): sid. 113–116. doi:10.1038/s41586-018-0455-x. ISSN 0028-0836. PMID 30135579. PMC: 6130845. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6130845/. Läst 8 maj 2020. 
  6. ^ Douka, Katerina; Slon, Viviane; Jacobs, Zenobia; Ramsey, Christopher Bronk; Shunkov, Michael V.; Derevianko, Anatoly P. (2019-01). ”Age estimates for hominin fossils and the onset of the Upper Palaeolithic at Denisova Cave” (på engelska). Nature 565 (7741): sid. 640–644. doi:10.1038/s41586-018-0870-z. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/s41586-018-0870-z. Läst 8 maj 2020. 
  7. ^ Horsetalk.co.nz (26 februari 2017). ”Extinct horse may have survived in Siberia much longer than previously thought” (på amerikansk engelska). Horsetalk.co.nz. https://www.horsetalk.co.nz/2017/02/27/extinct-horse-may-have-survived-in-siberia-much-longer-than-previously-thought/. Läst 8 maj 2020.