Coronaviridae – Wikipedia

Systematik
Coronaviridae
Elektronmikroskopbild med virioner av severe acute respiratory syndrome coronavirus 2.
Rike	Riboviria
Ordning	Nidovirales
Underordning	Cornidovirineae
Familj	Coronaviridae
Underfamiljer och släkten
Letovirinae Alphaletovirus Orthocoronavirinae Alphacoronavirus Betacoronavirus Deltacoronavirus Gammacoronavirus

Coronaviridae är en familj av enkelsträngade RNA-virus som ibland sprids zoonotiskt.^[2]^[3]^[4] Virusfamiljen ingår i ordningen Nidovirales och underordningen Cornidovirineae. Familjen består av två underfamiljer, fem släkten och 24 undersläkten.^[1]

De mest kända virusen inom familjen är de humana coronavirusen. Bland dessa finns humant coronavirus 229E (HCoV-229E) och humant coronavirus OC43 (HCoV-OC43) som orsakar vanlig förkylning. De humana coronavirusen inkluderar även severe acute respiratory syndrome coronavirus (SARS-CoV), severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) och middle east respiratory syndrome coronavirus (MERS-CoV) som kan orsaka allvarligare och ibland dödliga lunginflammationer.^[3]^[4]

Virus inom familjen har hittats hos vissa fåglar samt hos däggdjur som människan, fladdermöss, grisar, kameler, möss, katter, hundar, maskpalmmårdar och myrkottar^[5].^[4]

Underfamiljer, släkten och undersläkten:^[1][redigera | redigera wikitext]

Letovirinae
- Alphaletovirus
  - Milecovirus

Orthocoronavirinae
- Alphacoronavirus
  - Colacovirus
  - Decacovirus
  - Duvinacovirus
  - Luchacovirus
  - Minacovirus
  - Minunacovirus
  - Myotacovirus
  - Nyctacovirus
  - Pedacovirus
  - Rhinacovirus
  - Setracovirus
  - Tegacovirus
- Betacoronavirus
  - Embecovirus
  - Hibecovirus
  - Merbecovirus
  - Nobecovirus
  - Sarbecovirus
- Deltacoronavirus
  - Andecovirus
  - Buldecovirus
  - Herdecovirus
  - Moordecovirus
- Gammacoronavirus
  - Cegacovirus
  - Igacovirus

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c] ”International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV)” (på engelska). talk.ictvonline.org. https://talk.ictvonline.org/taxonomy/. Läst 29 februari 2020.
^ Poutanen, Susan M. (2012-01-01). Sarah S. Long. red (på engelska). Principles and Practice of Pediatric Infectious Diseases (Fourth Edition). Content Repository Only!. sid. 1117–1120.e4. ISBN 978-1-4377-2702-9. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9781437727029002245. Läst 29 februari 2020
^ [a b] Su, Shuo; Wong, Gary; Shi, Weifeng; Liu, Jun; Lai, Alexander C. K.; Zhou, Jiyong (2016-06-01). ”Epidemiology, Genetic Recombination, and Pathogenesis of Coronaviruses” (på engelska). Trends in Microbiology 24 (6): sid. 490–502. doi:10.1016/j.tim.2016.03.003. ISSN 0966-842X. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0966842X16000718. Läst 29 februari 2020.
^ [a b c] Lu, Roujian; Zhao, Xiang; Li, Juan; Niu, Peihua; Yang, Bo; Wu, Honglong (2020-02-22). ”Genomic characterisation and epidemiology of 2019 novel coronavirus: implications for virus origins and receptor binding” (på english). The Lancet 395 (10224): sid. 565–574. doi:10.1016/S0140-6736(20)30251-8. ISSN 0140-6736. PMID 32007145. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30251-8/abstract. Läst 29 februari 2020.
^ Cyranoski, David (2020-02-07). ”Did pangolins spread the China coronavirus to people?” (på engelska). Nature. doi:10.1038/d41586-020-00364-2. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00364-2. Läst 9 februari 2020.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Coronaviridae&oldid=54431240”