Cloetta – Wikipedia

Cloetta AB
Cloetta logo.png
Cloettafabriken i Ljungsbro.
Org.nr556308-8144
TypPublikt aktiebolag
Nasdaq Nordic: CLA B
HuvudkontorSverige Sundbyberg, Sverige
NyckelpersonerMikael Norman
Styrelseordförande
Henri de Sauvage Nolting
VD
BranschKonfekt
ProdukterAhlgrens bilar
Center
Juleskum
Kexchoklad
Läkerol
Malaco
Mums-mums
Plopp
Polly
Tupla
Antal anställda2 617 – 2019
Historik
Grundat1862
GrundareBernhard Cloëtta
Christoph Cloëtta
Nutin Cloëtta
Ekonomi
Omsättning▲ 6,493 miljarder SEK
Rörelseresultat▲ 727 miljoner SEK
Vinst efter skatt▲ 498 miljoner SEK
Tillgångar▲ 9,66 miljarder SEK
Eget kapital▲ 4,197 miljarder SEK
Struktur
ÄgareAB Malfors Promotor: 31,5% (kapital), 41,9% (röster)[1]
Övrigt
WebbplatsCloetta.com
FotnoterStatistik från 2019 års bokslut.[2]

Cloetta AB är ett livsmedelsföretag med tillverkning av bland annat choklad, konfektyrer och nötter. Bolaget har verksamhet i Norden och Nederländerna och har försäljning i ett 50-tal länder. Bolaget har åtta fabriker i fem länder, och huvudkontoret ligger i Sundbyberg.[3][4] Bland kända produkter kan exempelvis Ahlgrens bilar, Malaco, Läkerol, Cloetta Kexchoklad, Jenkki, Sportlife, Red band, Polly, Center, Juleskum, Mums-mums och Plopp och Guldnougat (lanserad 1913) nämnas.

År 2000 gick företaget samman med finländska Fazer-bolagens konfektyrdel för att bilda Cloetta Fazer AB, ett samarbete som upplöstes 2008. År 2012 gick företaget samman med Leaf.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Cloetta etablerades 1862 av de tre schweiziska bröderna Bernhard, Christoph och Nutin Cloëtta som startade firman ”Brødrene Cloëttas Damp-Chokolade-Fabrik” för tillverkning av choklad och konfektyr i Köpenhamn. Det var en av Danmarks första chokladfabriker. År 1848 kom Bernhard Cloëtta till Köpenhamn och två år senare kom hans bröder Christoph och Nutin. År 1862 grundade de tre bröderna en chokladtillverkning, vid Sortedams Mølle,[5][6] som grundades på de senaste teknikerna från Paris. Bröderna sålde sina produkter från en butik i stan, och chokladen blev snabbt berömd och eftertraktad för sin överlägsna kvalitet. År 1865 flyttades fabriken till Niels Hemmingsens Gade.

Efter Christophs död 1897 återvände Bernhard till Schweiz, medan Christophs änka och son Fritz fortsatte fabriken. År 1901 utvidgades chokladfabriken återigen med en ny byggnad vid Hørsholmsgade 20, varigenom fabriken blev den största i Norden. Byggnaden ritades av arkitekten Ludvig Knudsen.

Expansion, tidigt 1900-tal[redigera | redigera wikitext]

Rörelsen expanderade, 1872[7]–1873[8] anlades en fabrik i Malmö och 1896[9] en i Kristiania (Oslo). Malmöfabriken flyttades 1901 till Ljungsbro (Malfors) utanför Linköping och ett 30-tal familjer flyttade med från Malmö. Cloetta kom att dominera den lilla orten när verksamheten byggdes ut. Företaget utvecklade orten och stod även för planeringen av den. Förebilden var Cadbury i England och samhället Bournville. Cloetta stod i kontakt med Cadbury och följde efter bolagets sociala ambitioner och planeringsideal. Bland annat planterades 500 äppelträd och skördarna kunde användas för den egna tillverkningen. Under första världskriget tillverkade bolaget äppelmos då kriget stoppade import av råvaror.[10]

Familjen Cloetta sålde rörelsen 1917 till det då nybildade Svenska Chokladfabriks AB med familjen Svenfelt som huvudägare. Familjen Svenfelt äger fortfarande stora aktieposter. Bolaget fick en stor framgång med Five o'clock kex-choklad som började säljas 1921 och 1938 bytte namn till Kexchoklad.[11] 1928 lanserades Tarragona, en mjölkchoklad med rostade hasselnötter.[12] Cloetta har tillverkat skumjultomtar sedan 1934, men det var först på 1960-talet som produkten började likna 2000-talets Juleskum.

”Tag det rätta – tag Cloetta” var en slogan med stor genomslagskrft som lanserades 1921.[13]

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Cloettas engagemang i utvecklingen av Ljungsbro visade sig bland annat i att företagets arkitekt Henry Fraenkel ritade en rad hus.[14] Bland hans mest kända byggnader hör kommunhuset från 1948. På 1950-talet följde en centrumbildning med det vinkelbyggda huset Theobroma.[15] 1971 förvärvades Choklad AB Thule i Stockholm med produkter som Tulo, Mums-mums, Mellanmål och Romerska bågar.[16] Varumärken såsom Plopp införlivades därmed i Cloettas sortiment jämte Center. Cloettas Kexchoklad sålde mycket bra och 1971 ökade försäljningen med 68 procent.[11]

Från 1980-talet och framåt förvärvade Cloetta en rad livsmedelsföretag. I samband med att man köpte upp konkurrenten Candelia AB 1998 skapades Sveriges största choklad- och konfektyrkoncern. Denna roll stärktes ytterligare genom att Cloetta år 2000 fusionerade med finländska Fazer-bolagens konfektyrtillverkning (Fazer konfektyr) och bildade Cloetta Fazer AB. År 2007 köptes Karamellpojkarna i Alingsås.[17]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Efter flera års juridiska tvister mellan Cloetta Fazers två storägare, Svenfelt-Trotzigs familjebolag Malfors Promotor och finländska familjeägda Karl Fazer, tillkännagavs i juni 2008 att Cloetta Fazer skulle delas upp. Cloetta blev under slutet av 2008 återigen ett självständigt bolag som noterades på Stockholmsbörsen 8 december 2008. I december 2011 tillkännagavs att Cloetta och Leaf går samman till ett bolag.[18]

Under 2014 förvärvade Cloetta två nya företag, svenska Nutisal och det irländska företaget The Jelly Bean Factory. År 2015 köptes den nederländska konfektyrtillverkaren Locawo, mest kända för sin fudge Lonka.[19] År 2017 köpte Cloetta lösviktsgodisföretaget Candyking.[20]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

  • Cloetta-lampa på Filmhuset i Stockholm.
    Cloetta-lampa på Filmhuset i Stockholm.
  • Fabriken i Ljungsbro.
    Fabriken i Ljungsbro.
  • Den tidigare fabriksbyggnaden på Hørsholmsgade i Köpenhamn, byggd 1901.
    Den tidigare fabriksbyggnaden på Hørsholmsgade i Köpenhamn, byggd 1901.
  • Äldre Cloetta-kiosk på Filmhuset, Stockholm.
    Äldre Cloetta-kiosk på Filmhuset, Stockholm.
  • Candykings godispåse.
    Candykings godispåse.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Shareholders As of 31 August 2023”. Cloetta Group. https://www.cloetta.com/en/investors/the-share/shareholders/. Läst 19 september 2023. 
  2. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Cloetta AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5563088144/bokslut. 
  3. ^ ”Huvudkontor”. Cloetta. https://www.cloetta.com/sv/kontakt/huvudkontor. Läst 24 mars 2023. 
  4. ^ ”Corporate” (på amerikansk engelska). Cloetta. https://www.cloetta.com/en/contact/corporate. Läst 24 mars 2023. 
  5. ^ "Fra Chokoladefabrik til Bronzestøberi" Dengang 18 september 2020
  6. ^ ”Christoph Cloëtta | lex.dk” (på danska). Dansk Biografisk Leksikon. 17 juli 2011. https://biografiskleksikon.lex.dk/Christoph_Clo%C3%ABtta. Läst 9 april 2024. 
  7. ^ ”Cloetta AB - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cloetta-ab. Läst 9 april 2024. 
  8. ^ ”Cloettan historia”. www.cloetta.se. https://www.cloetta.se/om-cloetta/historia/. Läst 9 april 2024. 
  9. ^ ”Brødrene Cloetta”. oslobyleksikon.no. https://oslobyleksikon.no/side/Br%C3%B8drene_Cloetta. Läst 9 april 2024. 
  10. ^ Företagskällan (12 augusti 2019). ”Cloetta - ett folkhem på marknadens villkor”. Företagskällan. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/folkhem-pa-marknadens-villkor-ljungsbro/. Läst 9 april 2024. 
  11. ^ [a b] ”Historien om Kexchoklad”. Cloetta. https://www.cloetta.com/sv/om-cloetta/historia/historien-om-kexchoklad/. 
  12. ^ ”Tarragona”. www.cloetta.se. https://www.cloetta.se/tarragona. Läst 1 augusti 2021. 
  13. ^ Anders Johnson (19 maj 2016). ”Cloetta”. Företagskällan. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/cloetta/. Läst 9 april 2024. 
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161023205101/http://www.corren.se/bostad/en-gang-var-ljungsbro-hela-sveriges-forebild-4977497.aspx. Läst 23 oktober 2016. 
  15. ^ http://www.minnenasjournal.nu/cloetta-byggde-en-idyll-for-arbetarna/
  16. ^ ”Om Cloetta”. www.cloetta.se. https://www.cloetta.se/om-cloetta/. Läst 9 april 2024. 
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 april 2010. https://web.archive.org/web/20100429212041/http://www.cloetta.se/sv/Foretaget/Cloetta.aspx. Läst 15 april 2010. 
  18. ^ ”Cloetta och LEAF går samman - nya Cloetta blir en ledande aktör på den nordiska konfektyrmarknaden”. Pressmeddelande. Cloetta. 16 december 2011. Arkiverad från originalet den 22 juli 2012. https://archive.is/20120722054904/http://www.cloetta.se/sv/Finansiellt/Pressmeddelanden.aspx?rssid=626276&rsstype=1&rslyctl01=2012. Läst 4 maj 2012. 
  19. ^ ”Cloetta köper kolatillverkare - DN.SE”. Dagens Nyheter. 17 juli 2015. http://www.dn.se/ekonomi/cloetta-koper-kolatillverkare/. Läst 17 juli 2015. 
  20. ^ ”Cloetta köper Candyking”. Dagens industri. 17 februari 2017. http://www.di.se/nyheter/cloetta-koper-candyking/. Läst 3 september 2017. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cloetta&oldid=54596656”