Claiborne Pell – Wikipedia

Claiborne Pell

Claiborne de Borda Pell, född 22 november 1918 i New York, död 1 januari 2009 i Newport, Rhode Island, var en amerikansk demokratisk politiker. Han representerade delstaten Rhode Island i USA:s senat 1961-1997.

Pell härstammade från en släkt som hade bott i delstaten New York sedan kolonialtiden. Han var nio år gammal då hans familj flyttade till Rhode Island. Han utexaminerades från Princeton University och avlade 1946 sin master i historia vid Columbia University. Han tjänstgjorde i USA:s kustbevakning under andra världskriget.[1]

Efter kriget arbetade Pell som diplomat i Bratislava och i Italien. Han var sedan verksam inom investmentbankbranschen och var med om att organisera hjälp åt flyktingar efter Ungernrevolten år 1956. Senator Theodore F. Green kandiderade inte till omval i senatsvalet 1960. Pell vann valet och efterträdde sedan Green i senaten. Pell stod fackföreningsrörelsen nära och lyckades behålla arbetarklassväljarnas stöd trots att han själv hade en överklassbakgrund.[2]

Pell var ordförande i senatens utrikesutskott 1987-1995.[3] Han blev mest känd för studiebidragsprogrammet vid namnet Pell Grant som möjliggjorde högskolestudier för miljoner av låginkomsttagare.[4] Pell besegrade Raoul Archambault Jr. i senatsvalet 1960, Ruth M. Briggs i senatsvalet 1966, tidigare guvernören John Chafee i senatsvalet 1972, James G. Reynolds i senatsvalet 1978, Barbara Leonard i senatsvalet 1984 och till sist kongressledamoten Claudine Schneider i senatsvalet 1990. Han meddelade 1995 att han hade bestämt sig för att inte ställa upp i senatsvalet 1996.[5]

Pell avled på nyårsdagens morgon år 2009 hemma i Newport. Han och hustrun Nuala O'Donnell Pell hann vara gifta i 64 år.[6] I samband med begravningsgudstjänsten måndagen den 5 januari 2009 höll senator Ted Kennedy, före detta presidenten Bill Clinton och tillträdande vicepresidenten Joe Biden sina lovtal till Pells minne i anglikankyrkan Trinity Episcopal Church i Newport.[7] Pell gravsattes på Saint Columba's Chapel Cemetery i Middletown, Rhode Island.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Smith, J.Y. (2 januari 2009). ”Former R.I. Senator Claiborne Pell, 90; Sponsored Grant Program”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/01/01/AR2009010101521_pf.html. Läst 2 oktober 2009. 
  2. ^ Honan, William H. (1 januari 2009). ”Claiborne Pell, Ex-Senator, Dies at 90”. New York Times. http://www.nytimes.com/2009/01/02/us/politics/02pell.html?_r=1&ref=us. Läst 2 oktober 2009. 
  3. ^ History of the Committee. The U.S. Senate Foreign Relations Committee. Läst 2 oktober 2009.
  4. ^ Miller, G. Wayne (6 januari 2009). ”Claiborne Pell remembered as "the right kind of aristocrat" with a common touch”. The Providence Journal. http://www.projo.com/ri/newport/content/pell_funeral_06_01-06-09_V3CRSO6_v44.3d579dd.html. Läst 2 oktober 2009. 
  5. ^ Mulligan, John E. (1 januari 2009). ”Former U.S. Sen. Claiborne Pell, 90, dies”. The Providence Journal. http://www.projo.com/news/content/pell01x_01-01-09_1KCQP48_v1.1945a5c.html. Läst 2 oktober 2009. 
  6. ^ Ex-Sen. Claiborne Pell, proponent of student grants, dies. CNN 1 januari 2009. Läst 2 oktober 2009.
  7. ^ Bill Clinton, Biden, Kennedy praise Pell at funeral. USA Today 5 januari 2009. Läst 2 oktober 2009.
  8. ^ Browse by Cemetery: Saint Columba's Chapel Cemetery. Find A Grave. Läst 2 oktober 2009.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Ledamöter av USA:s senat från Rhode Island
Klass 1
Klass 2
Stanton • Bradford • R. Greene • Ellery • Fenner • Mathewson • Howell • Burrill • Knight • Simmons • Clarke • Allen • Anthony • Sheffield • Chace • Dixon III • Wetmore • Colt • Metcalf • Green • Pell • Reed
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Claiborne_Pell&oldid=50182046”