Christopher Wren – Wikipedia

Christopher Wren
Född20 oktober 1632 (g.s.)[1][2][3]
East Knoyle[4], Storbritannien
Död25 februari 1723 (g.s.)[1][2] (90 år)
London[5]
BegravdSankt Pauls-katedralen
Medborgare iKungariket England och Kungariket Storbritannien
Utbildad vidWestminster School
Wadham College,
SysselsättningArkitekt[6], anatom, universitetslärare, politiker, fysiker, matematiker[6], stadsplanerare
Befattning
Ledamot av Englands parlament
Ledamot av Englands parlament 1685–1687, Plympton Erle
Ledamot av Englands parlament 1701–1702, Weymouth and Melcombe Regis
Ordförande för Royal Society (1680–1682)
Ledamot av Englands parlament 1689–1690, Windsor (1689–1689)
Ledamot av Englands parlament 1690–1695, Windsor (1690–1690)
ArbetsgivareAll Souls College
Noterbara verkSt Clement Danes, Marlborough House, Sankt Pauls-katedralen, Hampton Court Palace och Kensington Palace
Gift medFaith Coghill
Jane FitzWilliam
BarnChristopher Wren jr. (f. 1675)
Jane Wren (f. 1677)[7]
William Wren (f. 1679)[7]
FöräldrarChristopher Wren[7]
Utmärkelser
Knight Bachelor (1673)
Redigera Wikidata

Sir Christopher Michael Wren, född 20 oktober 1632 i East Knoyle, Wiltshire, död 25 februari 1723[8]Hampton Court utanför London, var en brittisk arkitekt och astronom[8]. Han är känd inte minst för St Paul's Cathedral i London[8]. Christopher Wren uppnådde mycket inom flera skilda vetenskaper.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wren var prästson och studerade vid Wadham CollegeOxfords universitet, där han tog examen 1650, utmärkte sig i synnerhet i geometri och tillämpad matematik och blev 1660 professor i astronomi vid universitetet. Men snart leddes han över till sitt blivande fack, arkitekturen, samt blev biträde åt John Denham, överintendent för de allmänna byggnaderna.

Wren var dock självlärd arkitekt[8] och hans första byggnadsverk var Sheldonian Theatre i Oxford och Pembroke College i Cambridge (bägge 1663). 1665 reste han till Paris, där han studerade de byggnadsverk, som uppförts under Ludvig XIV, och gjorde bekantskap med Bernini, tidens mest berömde arkitekt. Hemkommen, gjorde han 1666 på uppdrag förslag till restaurering av den förfallna Old St. Paul's Cathedral.

I september 1666 inträffade den eldsvåda, som ödelade största delen av London. Denna olyckshändelse blev utgångspunkten för Wrens storartade verksamhet. Hans storslagna nya stadsplan blev visserligen ej antagen, men den ritning han uppgjorde till ny kyrka i stället för den brunna S:t Paul, fick han utföra. Bygget börjades 1675 och var avslutat 1710. Enligt Wrens första plan skulle kyrkan ha form av ett grekiskt kors, genom prästerskapets inflytande blev det förändrat till ett latinskt. Kyrkan är, enligt Wrens ord, byggd "after a good roman manner" (i god romersk stil) eller, skriver Carl Rupert Nyblom i Nordisk Familjebok, "såsom vi skulle säga, i en något torr och kal romersk renässansstil, som dock, oaktadt sina magra detaljer, gör ett ganska imponerande intryck på grund af proportioner och konstruktion." Det tekniska utförandet var egentligen Wrens starka sida. Berömd är kupolen över den punkt, där skeppen skär varandra. Den är tredubbel, bestående av en inre "kalott" av sten, en yttre av trä och mellan dem en konisk tegelkupol som stöd för stenlanterninen, alla tre oberoende av varandra. Hela kyrkan kostade 1 167 474 pund sterling.

För övrigt kan Wren sägas ha givit det moderna London dess utseende. Han lämnade ritningar till ett femtiotal kyrkor, bland vilka de förnämsta är Saint Michael's, Cornhill, Saint Brides och Saint Mary le Bow, Fleetstreet, samt Saint Stephen, Walbrook - den sistnämnda anses vara den förnämligaste. Särskilt är hans tornspiror berömda, under det han ofta lämnade det övriga yttre av kyrkan i ganska torftigt skick, beroende enligt engelskt intyg därpå, att han aldrig för den yttre utstyrseln ville överskrida kostnadsförslag eller tillgängliga medel. Av hans profana verk må nämnas i främsta rummet den återuppbyggda östra delen av slottet Hampton Court, för övrigt utvidgningen av Trinity College i Cambridge, vidare Royal exchange, Marlborough house, Buckingham house samt flera byggnader i Oxford och Cambridge utom de redan nämnda. Wren adlades 1673, var ledamot och en av grundarna av Royal Society och valdes till dess president 1681 samt var i flera år medlem av parlamentet.

Han ligger begraven i S:t Paul's[8], och på hans epitafium står orden: "Si monumentum requiris, circumspice" (om du frågar efter hans minnesvård, se dig omkring).

Asteroiden 3062 Wren är uppkallad efter honom.[9]

Byggnader tillskrivna Wren[redigera | redigera wikitext]

Kapell[redigera | redigera wikitext]

  • Pembroke College Chapel, Cambridge
  • Emmanuel College Chapel, Cambridge
  • Catholic Chapel, Whitehall Palace

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

St Pauls-katedralen

Kvarvarande[redigera | redigera wikitext]

Förstörda[redigera | redigera wikitext]

  • All Hallows the Great, Lombard Street, London
  • All Hallows, Bread Street, London
  • All Hallows, Lombard Street, London
  • Christ Church Newgate, Newgate Street, London
  • St Alban, Wood Street, London
  • St Anne's Church, Soho
  • St Antholin, Watling Street, London
  • St Augustine with St Faith, Watling Street, London
  • St Bartholomew-by-the-Exchange, Exchange, London
  • St Benet, Gracechurch Street, London
  • St Christopher-le-Stocks, Threadneedle Street, London
  • St Dionis Backchurch, Fenchurch Street, London
  • St George, Botolph Lane, London
  • St Mary Aldermary, Bow Lane, London
  • St Mary Magdalene, Old Fish Street, London
  • St Mary Somerset, Thames Street, London
  • St Matthew, Friday Street, London
  • St Michael Queenhithe, Upper Thames Street, London
  • St Michael, Crooked Lane, London
  • St Michael, Wood Street, London
  • St Mildred, Bread Street, London
  • St Mildred, Poultry, London
  • St Olave Old Jewry, London
  • St Stephen Coleman, Coleman Street, London
  • St Swithin London Stone, Cannon Street, London

College-byggnader med bostäder[redigera | redigera wikitext]

Court Rooms[redigera | redigera wikitext]

  • Court House, Windsor

Porthus[redigera | redigera wikitext]

Administrativa byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • The Custom House, London
  • The Navy Office, Seething Lane, London

Guard Houses[redigera | redigera wikitext]

Krigsmanshus[redigera | redigera wikitext]

Hus[redigera | redigera wikitext]

  • Tring Manor House, Hertfordshire
  • Thoresby House, Nottinghamshire
  • Bridgewater Square Development, London
  • Winslow Hall, Buckinghamshire
  • Marlborough House, St James's, London

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Monument[redigera | redigera wikitext]

Observatorier och andra vetenskapliga byggnader[redigera | redigera wikitext]

Palatsbyggnader[redigera | redigera wikitext]

Skolor och colleges[redigera | redigera wikitext]

Teatrar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wren, sir Christopher, 1904–1926.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Christopher Wren, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Christopher Wren, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., läs online, läst: 9 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f] ”Christopher Wren - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/christopher-wren. Läst 27 mars 2020.  [inloggning kan krävas]
  9. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3062) Wren. Springer Berlin Heidelberg. sid. 252. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3063. Läst 7 januari 2021 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]