Kristina Magdalena av Pfalz-Zweibrücken – Wikipedia

Kristina Magdalena
Prinsessan Kristina Magdalena porträtterad av okänd samtida konstnär.
Markgrevinna av Baden-Durlach
Gemål Fredrik VI av Baden-Durlach (vigda 1642)
Barn Fredrik Kasimir
Kristina
Fredrik VII av Baden-Durlach
Karl Gustav av Baden-Durlach
Katarina Barbro
Johanna Elisabeth av Baden-Durlach
Fredrika Eleonora
Far Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken
Mor Katarina av Sverige
Född 1616
Nyköpingshus
Död 1662

Kristina Magdalena av Pfalz-Zweibrücken, född 17 maj 1616Nyköpingshus i Södermanland[1][2], död 1662[3], markgrevinna av Baden-Durlach, var dotter till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken av huset Wittelsbach och prinsessan Katarina av Sverige och syster till kung Karl X Gustav. Hon gifte sig 1642 med markgreve Fredrik VI av Baden-Durlach.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kristina Magdalena beskrivs som "ett ganska vackert och behagligt fruntimmer". Hon ska ha varit omtyckt av änkedrottning Maria Eleonora. Hon åtföljde Maria Eleonora på dennas resa till Tyskland 1631–1633.[4]

År 1637 påbörjades äktenskapsförhandlingar ledda av Johan Adler Salvius för att arrangera ett äktenskap åt henne. Bland kandidaterna fanns bland andra "en ung och rik markis af Huntley" (1641). År 1641 besökte markgreve Fredrik VI av Baden-Durlach Sverige. Han blev vän med Kristina Magdalenas bror och accepterades av brodern som hennes man. Hennes bröllop fick uppskjutas flera dygn då slottet den 26 november 1642, kvällen före bröllopet, eldhärjades under en bal. Maken sökte en ställning i svenska armén men nekades då man helst undvek utländska furstar i armén och paret flyttade därför till Tyskland.

Alla Sveriges kungar från Adolf Fredrik och framåt är ättlingar till Kristina Magdalena, med undantag av ätten Bernadotte fram till Karl XV (dvs. Karl XIV Johan och Oscar I). Hon är därmed via sin mor, som var av ätten Vasa såsom sondotter till Gustav Vasa, en viktig länk mellan Vasaätten och de senare svenska kungaätterna Holstein-Gottorp och Bernadotte. För släktträd som reder ut detta, se ätten Bernadotte. Hon är även stammoder till Maximilian IV Joseph av Bayern, m.fl. regenter i Europa.

Barn[redigera | redigera wikitext]

Hon fick åtta barn varav två är förfäder till svenska monarker.

  • Fredrik Kasimir (1643–1644)
  • Kristina (1645–1705)
∞ 1. 1665 Albert II, markgreve av Brandenburg-Ansbach (1620–1667)
∞ 2. 1681 Fredrik I, hertig av Sachsen-Gotha-Altenburg (1646–1691)
∞ 1677 prinsessan Anna Sophie av Braunschweig-Wolfenbüttel (1659–1742)

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Pfalzgreve Wolfgang av Zweibrücken
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Pfalzgreve Johann I av Zweibrücken
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lantgrevinnan Anna av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Johan Kasimir av Stegeborg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Wilhelm III av Jülich-Kleve-Berg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Magdalena av Jülich-Cleve-Berg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ärkehertiginnan Maria av Österrike
 
 
 
Markgrevinnan Kristina Magdalena av Baden-Durlach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Gustaf I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Carl IX
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Katarina av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kurfurst Ludwig VI av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Maria av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lantgrevinnan Elisabeth av Hessen
 
 
 


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiesajten, Kristina Magdalena av Pfalz, 1616-1662.
  2. ^ ”KRISTINA MAGDALENA *1616 +1665, Prinsessa av Sverige, Grevinna av Pfalz och Baden.”. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160825184715/http://web.comhem.se/anetteskungar1/kristinamagdalena.htm. Läst 28 juli 2016. 
  3. ^ När Kristina Magdalenas bror Karl X Gustav blev kung av Sverige blev hans syster följaktligen prinsessa. Hon försvinner emellertid fullständigt ur bilden, och inte ens hennes dödsår är säkert, men det kan vara den 4/14 augusti 1665, enligt en uppgift i [1] Arkiverad 25 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Moa Matthis: Maria Eleonora - drottningen som sa nej, Bonniers 2010, ISBN 91-0-011354-9

Källor[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Elisabeth Eusebia av Fürstenberg
Markgrevinna av Baden-Durlach (ej regent)
1659–1662
Efterträdare:
Augusta Maria av Holstein-Gottorp