Centrala militärkommissionen – Wikipedia

Centrala militärkommissionen är inhyst i det kinesiska försvarsministeriets byggnad, "1 augusti-byggnaden".

Centrala militärkommissionen är ett samlingsnamn på två organ som tillsammans för befäl över Folkets befrielsearmé, dels Folkrepubliken Kinas Centrala militärkommission och dels det Kinesiska kommunistpartiets centrala militärkommission.

Nationella Folkkongressens stående utskott har tillsyn över den statliga militärkommissionen, som har samma rang som Statsrådet och formellt har befälet över Folkets befrielsearmé och Folkets beväpnade polis. Ordföranden för den statliga militärkommissionen utses av Folkkongressen och han är också landets överbefälhavare.[1]

I realiteten är det dock kommunistpartiets militärkommission som har den verkliga makten över försvaret och båda kommissionerna har ofta samma ledamöter.[2] För närvarande är det Xi Jinping som är ordförande i partiets militärkommission.

Historia och förebilder[redigera | redigera wikitext]

Kommunistpartiets militärkommission har sitt ursprung och förebild i den sovjetiska arméorganisationen, där ett Revolutionärt militärråd (Revvojensovjet) övervakade den Röda armén åren 1918-1934.

I Kina har militärkommissionen existerat i olika former och under olika namn sedan 1925. Kuomintang hade också en central militärkommission för den Nationella revolutionära armén från arméns grundande 1924 till dess ombildning 1946.

Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 upprättades en statlig motsvarighet, vilka stadsfästes både 1954 års och 1982 års konstitutioner. Under kulturrevolutionen upphörde militärkommissionen att fungera och efter Mao Zedongs död 1976 genomförde Deng Xiaoping en omorganisering av kommissionen.

Även i Nordkorea finns en liknande kommission, den s.k. Nationella försvarskommissionen.

Kommandostruktur[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från i de flesta andra länder så är den centrala militärkommissionen inte ett vanligt ministerium och den statliga militärkommissionen har samma formella rang som Statsrådet. Försvarsministeriet utövar ingen självständig befälsmakt över landets väpnade styrkor, utan har främst ansvar för representativa funktioner i landets utrikes förbindelser.

Under militärkommissionen lyder de fyra högkvarteren (generalstaben, den allmänna politiska avdelningen, den allmänna logistiska avdelningen och avdelningen för krigsutrustning), de tre vapenslagen och de sju militärregionerna.

Militärkommissionen sammanträder ett tiotal gånger per år ofta i närhet till andra viktiga partimöten som partikongressen, plena i centralkommittén eller politbyråmöten.

Kommissionens sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Partiets militärkommission valdes av Centralkommittén i Kinas kommunistiska parti i oktober 2022, medan den statliga militärkommissionen bekräftades på Nationella folkkongressens sammanträde i mars 2023:[3]

Ordförande

Vice ordförande

Ledamöter

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Officiell presentation (på engelska). Arkiverad 18 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Roderick MacFarquhar, "The Succession to Mao and the End of Maoism, 1969-82," I The Politics of China: The Eras of Mao and Deng, redigerad av Roderick MacFarquhar (New York: Cambridge University Press, 1997), ss. 333-5.
  3. ^ Lyle J. Morris, "What China’s New Central Military Commission Tells Us About Xi’s Military Strategy", Asia Society Policy Institute, 27 oktober 2022.
  • Halvarson, Arne (1987). Statsskicket i elva länder: en faktasamling (9. uppl.). Solna: Esselte studium. Libris 637377. ISBN 9124345695 
  • Nelsen, Harvey W. (1981) (på engelska). The Chinese military system: an organizational study of the Chinese People's Liberation Army. Westview special studies on China and East Asia, 99-0140061-9 (2. ed., rev. and updated). Boulder, Colo.: Westview Press. Libris 6168546. ISBN 0-86531-069-6 (inb.) 
  • Shambaugh, David L. (2002) (på engelska). Modernizing China's military [Elektronisk resurs] progress, problems, and prospects. Berkeley: University of California Press. Libris 9781484